Bräserade grisfötter på kinesiskt vis

Nose to tail är ett smart sätt att ta vara på hela djuret och äta såna detaljer som kanske inte är fullt så vanliga i butiken. Grisfötter är ett typiskt exempel på en god styckningsdetalj som kanske används lite för sällan. Grisfötter ser vi oftast till jul, åtminstone förr i tiden, men varför inte laga det när som helst i veckan?

I det asiatiska köket är griskött väl använt, så vad blir då inte bättre än bräserade grisfötter på kinesiskt vis, där grisköttet samsas med asiatiska smaker? Detta recept passar så klart också till jul, om man vill servera ett gott litet snacks. Som huvudrätt, servera med ris och en enkel sallad.

Ingredienser

2 kg grisfötter i mindre delar
5–6 cm ingefära
4 msk risvin eller sherry
3 msk japansk soja
3 msk kinesisk soja
4 salladslökar
5 torkade chilifrukter (facing heaven)
2 stjärnanis
2 kryddnejlikor
1 msk strösocker
2 tsk salt

Till servering:
finskuren salladslök

Gör så här

Skölj grisfötterna väl i kallt vatten. Lägg dem i en kastrull och täck med vatten.

Skala och skiva ingefäran och lägg hälften i kastrullen.

Koka fötterna i cirka 15 minuter och skumma dem då och då. Häll av i ett durkslag

Tillsätt resten av ingredienserna i kastrullen. Lägg tillbaka grisfötterna och slå på vatten så det täcker. Koka i 2 timmar.

Ta ur grisfötterna och sila av buljongen. Häll tillbaka buljongen i kastrullen och koka på hög värme i 15 minuter så lagen kokar ner något. Lägg tillbaka grisfötterna och låt dem värmas upp. Strö över salladslök och servera som snacks eller med ris och grönsaker.

Det här receptet lagas i videon ”Varför äter vi gris i Sverige?” Se den här 👇

Receptet är skapat av Johanna Westman

Johanna Westman är TV-kock och har författat av kokböcker för såväl barn som vuxna i över 20 år. Hon driver också Mosebacke Matstudio, med kurser, events och catering.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött