6 anledningar att välja svenskt griskött
Svenskt griskött kommer från gårdar som ligger långt fram i fråga om djurskydd, resurseffektivitet, cirkularitet, livsmedelssäkerhet och hållbarhet. Griskött har en självklar plats i den svenska matkulturen och är en given råvara i många av våra traditionella rätter, men även på grillen och i modern matlagning. Grisen har också historiskt sett varit en naturlig del av kretsloppet, något den fortfarande är.
1. Grisar är svinnsmarta och resurseffektiva
Grisar äter det människor inte kan äta
Valet av foder har stor betydelse för köttets påverkan på miljön och klimatet. Grisar äter främst spannmål och baljväxter för att få protein, men de kan även äta rester som blir över från livsmedelsproduktionen.
Grisbönder odlar ofta en stor del av grisarnas foder själva och använder även halmen från odlingarna som strö i stallarna. Djurens foder består ofta av spannmål som har för låg kvalitet för att användas till livsmedel.
En cirkulär process med många nyttor
Många svenska grisuppfödare ger livsmedelsbiprodukter i fodret till grisarna. Vassle från mejeriernas osttillverkning, osålt bröd från bagerierna, drank från sprittillverkningen samt öljäst och glass är exempel på rester som svenska grisar förvandlar till prima griskött.
Grisarnas gödsel kan användas för produktion av biogas som i sin tur kan användas som drivmedel och el. Rötresterna från biogasproduktionen går tillbaka till gårdens åkrar som gödsel. Helt enkelt en cirkulär process med många nyttor både i samhället och på lantbruken.
Vad äter en svensk gris?
Grafiken visar procent av fodrets vikt, utan tillsatt vatten.
50 procent av grisarnas foder är biprodukter från livsmedelsindustrin, om man räknar i vikt exklusive vatten. Omräknat i blött foder motsvarar det 27 procent eller 10 procent räknat på torrsubstans.
Resterna blir mat till grisar
Matsvinn är en stor miljöbov och mycket mat kastas trots att den är fullt användbar. Om matsvinn var ett land skulle landet vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA. Att slänga mindre mat är ett ansvar för alla – från lantbruket, via förädling och handel, till varje enskilt hushåll. Djuren i sin tur kan hjälpa till att minska svinnet eftersom livsmedelssvinn kan bli foder till grisar. Grisarna kan alltså omvandla det som vi ser som svinn till näringsrikt kött.
Hela grisen kan tas tillvara
När det kommer till kött är det också viktigt att ta tillvara så mycket som möjligt av hela djuret. Efter att grisen slaktats tas i stort sett allt tillvara. Hela 70 procent blir till mat. Restprodukter som ben och annat vi inte kan eller vill äta, används bland annat som foder till husdjur, läkemedel och till biogasproduktion.
Av slaktresterna kan det alltså produceras biobränslen som ersätter fossil energi i transporter. Det görs även godis av gelatinet. Det enda som inte tas tillvara är borsten (grisens hår), men utveckling pågår för att även kunna ta hand om borsten på ett smart sätt.
2. Svenskt griskött har lägre klimatpåverkan
Väljer du svenskt griskött får du ett kött med lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet för gris. Det låga klimatavtrycket från svenskt griskött beror främst på en god djuromsorg, friska djur och genomtänkt avel. Detta tillsammans med lokalt odlat foder av bra kvalité, samt foder baserat på biprodukter, åkerböna, ärta och minskad andel soja, leder till en hållbar utveckling inom den svenska grisproduktionen.
”Svensk grisproduktion har en hög miljömässig hållbarhet med internationella mått mätt. God tillväxt hos svenska grisar, foderrutiner och gödselhantering har stor betydelse för att minska utsläppen av näringsämnen och växthusgaser från grisproduktionen.” – Jordbruksverket
För att fortsätta på den inslagna vägen arbetar den svenska grisnäringen för att hela tiden bli ännu bättre. Några områden som är under utveckling för att minska klimatavtrycket ännu mer är:
- Övergång till förnybara bränslen inom såväl odling av foder som inom grisuppfödningen.
- Fortsatt utveckling av foder från råvaror med lågt klimatavtryck, användning av biprodukter och inhemska fodergrödor som är odlade på ett hållbart sätt.
- Produktionshöjande åtgärder såsom exempelvis friska grisar och ett foder som gör att grisarna växer bra.
Förutom minskad klimatpåverkan jobbar man även för att minska grisars påverkan på andra miljöparametrar. Exempelvis genom att sprida stallgödsel vid rätt tidpunkt för minskad risk för övergödning samt att se över växtskyddshanteringen.
Koldioxidutsläpp (co2 e) per kg griskött
Det är stor skillnad i klimatpåverkan, både mellan olika länder och på lokal nivå. Det kan även skilja sig från gård till gård. Klimatpåverkan kan också mätas på lika sätt beroende på om man tagit hänsyn till om biprodukter, förändrad markanvändning eller kolinlagring i mark räknats med. De mörka partierna avser klimatpåverkan per kilo kött utifrån den senaste forskningen. De ljusare partierna visar variationerna som förekommer mellan olika studier. Trots att svensk grisproduktion har en hög djuromsorg och större ytor för grisarna, har vi ändå låga klimatutsläpp jämfört med andra länder. Källa: Sammanställning av RISE 2020.
De svenska grisarnas klimatavtryck har minskat med nästan 20 procent mellan åren 2005 och 2019. Den senaste livscykelanalysen på svensk grisproduktion från 2020, visar att de svenska grisarna har bland de lägsta värdena för klimatpåverkan internationellt sett.***
3. Prisvärda proteiner med god smak
Griskött är gott och lätt att variera. Dessutom är det rikt på näring, som högkvalitativt protein, viktiga mineraler och vitaminer. Smakmässigt präglas griskött av hög sötma och syrlighet förstärkt av umami. Det är en anledning till att det är så populärt i asiatiska kök. Griskött har också en inneboende naturlig kryddighet med inslag av timjan och muskot.
Det insprängda fettet i grisköttet är en fantastisk smakbärare. Förutom salt och peppar har griskött flera smakkompisar som äpple, rabarber, lök och ingefära är några exempel. Örtkryddor som salvia, timjan, dragon, rosmarin och persilja är också kanon till griskött.
Nose to tail är resursklokt
Genom att använda alla grisens styckdetaljer – från tryne till svans – kan man på ett bra sätt skapa en mer resursklok och samtidigt ofta billigare middag. Du kan välja mellan många fina styckningsdetaljer i butiken – från ädla och mer lyxiga detaljer som pluma, filé eller fläsksida eller mer prisvärda detaljer som fläsklägg, skinkstek eller bog. Griskött går att variera stort och passar att laga mat både till vardag och fest.
Visste du att mer än en tredjedel av grisen används till att göra charkuterier? Även det är ett resursklokt tänk, där allt tas till vara och förädlas på bästa sätt. Vad sägs om falukorv, lufttorkad salami och salsicciafärs?
» Bekanta dig gärna mer med alla de fina styckningsdetaljer som grisen erbjuder
Se videon ”Varför äter vi gris i Sverige?”
4. Friska djur med lägst antibiotikaanvändning i EU
Svenska grisar får behålla sin knorr
Här i Sverige får grisarna behålla sin knorr, de har större yta att leva på och de är friska. Varje år föds det upp ungefär 2,6 miljoner grisar här i landet, men det är endast ungefär 1 procent av alla grisar i EU. Det mesta av köttet konsumerar vi själva, mer än 80 procent av grisköttet vi äter är svenskt.
Antalet grisgårdar minskar i Sverige, men de som finns kvar blir större. Det är helt enkelt enklare att få verksamheten att vara lönsam med en stor, modern och lättskött grisproduktion. De flesta gårdar i Sverige är ganska långt ifrån en industriliknande verksamhet, med i genomsnitt 154 vuxna djur per gård, men de kan dra fördelar av stordriften för att bli mer resurseffektiva.*
En resurseffektiv djuruppfödning där man värnar om djuren
Tack vare en långtgående nationell lagstiftning kring djurvälfärd, och en tradition av förebyggande hälsoarbete hos lantbrukets djur, har Sverige friska djur. Enligt Jordbruksverket är svenska grisföretagare bland de bästa i världen på förebyggande djurhälsovård med ett gott djurhälsoläge hos grisarna. I internationella jämförelser har svenska grisar exempelvis en hög tillväxt från födsel till slakt.**
Sverige är ett av de länder i världen med lägst användning av antibiotika inom djurhållningen. När antibiotika ges i onödan till människor och djur, kan bakterier bli motståndskraftiga mot ett eller flera antibiotika. Då blir bakterierna resistenta.
Att bakterier blir resistenta och tål antibiotika leder till problem inom sjukvården eftersom det blir svårare att behandla infektioner orsakade av resistenta bakterier. I dessa fall kan en infektion som lunginflammation bli dödlig. För att motverka antibiotikaresistens är det viktigt att djuruppfödare ser till att djuren är friska och mår bra. Det gör svenska grisbönder – för friska djur behöver inte antibiotika – och minskar vi användningen av antibiotika minskar vi också risken för resistenta bakterier.
När vi importerar griskött från andra länder stöttar vi en hög användning av antibiotika. Mycket av den chark vi äter kommer ifrån Spanien och Italien, som har bland den högsta användningen av antibiotika till djur inom EU. Kolla gärna efter svenska alternativ nästa gång du köper lufttorkad skinka eller salami.
Det är viktigt att notera, trots antibiotikaanvändning finns det, oavsett land, aldrig någon antibiotika kvar i köttet.
5. En ambitiös djurskyddslagstiftning
Lång tradition av djurvälfärd
Den svenska djurskyddslagen, som är en av de mest ambitiösa i världen, garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. I Sverige har vi sedan lång tid tillbaka arbetat förebyggande med djurens hälsa och när det kommer till grisar är vi bland de bästa i världen på just det – att se till att de mår bra.
Kultingarna får ofta dia lite längre, vilket gör dem livskraftiga. Det syns i deras tillväxtkurvor som ligger över snittet i internationella jämförelser. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Alla grisar får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv.
För att undvika svansbitning klipps svansarna rutinmässigt av i de länder vi importerar griskött ifrån. Det är förbjudet i Sverige.
I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att följa sin starka instinkt att bädda med strö inför grisningen. I de flesta andra europeiska länderna hålls suggor på ett sätt som inte tillåter dem att utföra sitt naturliga beteende, vilket kan leda till stress och risk för att de skadar kultingarna. Där åtgärdas det genom att fixera suggorna så de bara kan ställa sig upp och lägga sig ner.
Om grisar har det trångt, tråkigt eller stressigt kan de utveckla beteenden som att bita på varandra, gärna i svansen. För att undvika svansbitning klipps svansarna rutinmässigt av i de länder vi importerar griskött ifrån. Det är förbjudet i Sverige.
Nya djurskyddslagar i EU
Processen för nya djurskyddslagar i EU har påbörjats – en hörnsten i den europeiska jord till bord-strategin. EFSA har tagit fram vetenskapliga åsikter för gris, vilket kommer utgöra ett viktigt underlag för kommande lagar. Det handlar om att jobba förebyggande för att undvika beteenden som uppstår hos djuren när de är stressade, något vi i Sverige redan gör.
Djurskyddslagarna är viktiga för att skapa lika villkor för bönder i EU. Nuvarande djurskyddslagar har inte uppdaterats sedan 2000-talet och nedan är en jämförelse mellan Sveriges, Danmarks och Tysklands djurskyddslagar – två av de länder vi importerar mest griskött från. I dessa länder har grisarna mindre yta att röra sig på och antibiotikaanvändningen är högre. Här kan du se inspelningarna från EU-ordförandeskapskonferensen om djurskydd och djurvälfärd.
Så skiljer sig djurskyddet för gris i olika länder
| Sverige | Danmark | Tyskland | |
| Andel svanskuperade grisar* | 0% Förbud |
99,2% Kupering tillåts vid behov |
99,2% Kupering tillåts vid behov |
| Fixering av dräktig sugga** | Ej tillåtet | Tillåtet en vecka innan grisning fram till fyra veckor efter betäckning (80x2 dagar) fixerad 45% av livstid | Tillåtet en vecka innan grisning fram till fyra veckor efter betäckning (80x2 dagar) fixerad 45% av livstid. |
| Utrymme för sugga med smågrisar | Krav på störst box inom EU | Följer EU:s lagstiftning | Större än EU:s krav |
| Krav på strö | Ja | Nej*** | Nej*** |
* EFSA 2007. Svanskupering får ej ske rutinmässigt utan endast om det finns bevis på att skador har uppkommit. Innan sådana ingrepp genomförs ska andra åtgärder vidtas för att förhindra svansbitning och andra oönskade beteenden. När detta görs ska hänsyn tas till miljön in dess helhet och beläggningsgraden. Olämpliga djurhållningsmetoder och miljöförhållanden ska åtgärdas.
** Förbud införs i hela EU från 1 januari 2013, vilket dock innebär att suggorna fortfarande står fixerade 45% av levnadstiden. Det varierar hur medlemsländerna uppfyller direktivet. Sverige är en av 4 medlemsländer som uppfyller direktivet till 100 procent.
*** EU-direktivet ställer krav på sysselsättning, vilket kan vara en kätting, träbit, rep mm, medan svenska grisar måste få strö som är ätbart (halm eller torv).
Källa: Amalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. SOU 2024:56
6. Säkrar svensk livsmedelsförsörjning
Smart mat i kristider
Griskött är smart mat i både snål- och kristider. 80 procent av det griskött som äts i Sverige är svenskt, trots att det går att importera mycket billigare griskött. Ser man till alla livsmedel sammantaget är bara 50 procent av det vi äter svenskt. Det svenska grisköttet är populärt och klarar konkurrensen från importkött riktigt bra, men vad beror det på och kommer det fortsätta vara så?
En av anledningarna till att Sverige har en import av griskött beror på att vi äter olika mycket av olika detaljer från grisen. Exempelvis äter vi mer bacon än vi producerar i Sverige. Därför importeras mycket av detta från andra länder. Samtidigt äter vi mindre av framdelsköttet.
Viktig del i vår livsmedelsförsörjning
Just nu ökar medvetenheten i samhället om vikten av beredskap och svensk livsmedelsförsörjning. Det handlar inte längre om att stötta en bonde utan om att säkra upp tillgången till livsmedel inför framtiden, även för sig själv.
Att griskött är bra för svensk livsmedelsförsörjning beror bland annat på att det görs mycket charkuterier av griskött, allt från falukorv till pastrami och lufttorkad skinka. Charkuterier är bra ur beredskapssynpunkt dels för att man gör mer mat av hela djuret, och dels för att man förlänger hållbarheten på maten. Det är en prisvärd råvara som funkar även i snåltider och ekonomisk osäkerhet.
När matproduktionen sker i Sverige skapar det arbetstillfällen här. För att vi ska ha tillgång till livsmedel i kristider behöver vi ha aktiva lantbruk och aktiva livsmedelsföretag i säkra tider. På så sätt är svensk grisproduktion, precis som all annan livsmedelsproduktion, en del av samhällsberedskapen och försörjningstryggheten. Genom att välja svenskt griskött och svenska livsmedel bidrar du till en säkrare livsmedelsförsörjning i Sverige
* Under 2024 hade en svensk grisgård 154 vuxna djur i genomsnitt, alternativt 969 ungdjur, eller slaktsvin, som de också kallas. Källa: Jordbruksverket. Det kan jämföras med en dansk snittgård som under 2022 hade drygt 824 vuxna djur. Källa: Svenska Köttföretagen.
**En anledning till detta kan vara den längre digivningsperioden som ger robusta och livskraftiga grisar. Andra faktorer är det svenska avelsarbetet och världsledande genetik.
*** Av klimatpåverkan är det produktion av foder (54%) och hanteringen av gödsel (36%) som står för de största delarna.