Varför ska man välja svenskt griskött?
Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att grisen fick matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det än idag, även om resterna nu kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

6 anledningar att välja svenskt griskött

Djurskydd gris

Grisarna har större ytor att leva på i Sverige jämfört med i andra länder.

Ikon antibiotika

Sverige har den lägsta användning av antibiotika inom EU.

Ikon traktor

Svenska grisbönder jobbar hela tiden med att minska klimatpåverkan från gården.

Ikon matsvinn

Svenska grisar tar tillvara på matsvinn och är en del av ett naturligt kretslopp.

Svensa grisar får strö

Grisarnas gödsel behövs till energi i biogasanläggningar och för att kunna odla mat till människor.

Ikon landsbyggd

De grisar som inte går utomhus och bökar får strö som halm att leka och sysselsätta sig med.

Vad grisen äter har stor betydelse

Grisar är allätare. De äter ungefär likadan mat som vi människor. Deras styrka är att kunna omvandla de vegetabiliska rester som blir över när mat till människor tas fram. Att göra foder till grisarna från matrester och biprodukter är klimatsmart och bra ur många miljöaspekter och minskar köttets klimatpåverkan. 

Vassle från mejeriernas osttillverkning, osålt bröd från bagerierna, drank från sprittillverkningen, öljäst och glass är exempel på rester som svenska grisar förvandlar till prima griskött. Ungefär 50 procent av grisarna får biprodukter i fodret. När skörden slår fel kan spannmålets kvalité bli för dålig för att kunna bakas bröd på. Då kan det istället bli foder till grisar.

Grisens klimatpåverkan minskar

Valet av fodermedel har stor betydelse för köttets påverkan på miljön och klimatet. Har djuret ätit soja från Brasilien, gräs från närområdet eller kanske rester från tillverkning av öl?

Sveriges grisbönder jobbar hela tiden med att minska utsläppen av klimatgaser ifrån djurhållningen. Arbetet har gett resultat. Den svenska grisens klimatavtryck har minskat med 18 procent mellan åren 2005–2019. Att de lyckats med detta beror främst på en god djuromsorg, friska djur och sund avel. Detta tillsammans med bra foder baserat på biprodukter, åkerböna, ärta och minskad andel soja leder till en hållbar utveckling inom den svenska grisproduktionen.

Koldioxidutsläpp (CO2 e) per kg griskött

Det är stor skillnad i klimatpåverkan, både mellan olika länder och på lokal nivå. Det kan också skilja sig från gård till gård. Klimatpåverkan kan också mätas på lika sätt beroende på om man tagit hänsyn till om biprodukter, förändrad markanvändning eller kolinlagring i mark räknats med. De mörka partierna avser klimatpåverkan per kilo kött utifrån den senaste forskningen. De ljusare partierna visar variationerna som förekommer mellan olika studier. Trots att svenskt grisproduktion har en hög djuromsorg och större ytor för grisarna har vi ändå låga klimatutsläpp jämfört med andra länder.
Källa: Sammanställning av RISE 2020

Hela grisen tas tillvara

Efter att grisen slaktats tas i stort sett allt tillvara. Hela 70 procent blir till mat; här finns massor av spännande styckningsdetaljer med god smak och olika karaktär att välja mellan. Av resten, så som ben och annat som vi inte kan äta, blir det bland annat växtnäring, djurfoder och läkemedel.

Grisens gödsel blir biogas och av slaktrester görs biobränslen som ersätter fossil energi i transporter. Man kan även göra godis av gelatinet. Resurssmart, eller hur? Det enda som inte tas tillvara är borsten (grisens hår), men man jobbar på att även ta hand om det på ett smart sätt.

Friska djur behöver ingen antibiotika

Visste du att Sverige är ett av de länder med lägst användning av antibiotika inom djurhållningen i världen? När antibiotika ges i onödan till människor och djur sprids snabbt bakterier som är motståndskraftiga mot ett eller flera antibiotika – bakterierna blir så kallade resistenta. Detta orsakar problem inom sjukvården då det blir svårare att behandla bakterieinfektioner. I dessa fall kan en infektion som lunginflammation bli dödlig. För att motverka antibiotikaresistens är det viktigt att djuruppfödare ser till att djuren är friska och mår bra. Det gör svenska grisbönder. Oavsett land finns det dock aldrig någon antibiotika kvar i köttet.

Idag importeras en massa griskött från andra länder, vilket gör att vi stöttar en hög antibiotikaanvändning. Mycket av den chark som vi äter kommer ifrån Spanien och Italien, som har bland den högsta användningen av antibiotika till djur inom EU. Tänk på det nästa gång du köper lufttorkad skinka eller salami.

Grisar

Glada grisar på djurens egna villkor

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

Generellt hålls suggor i övriga Europa fixerade vilket innebär att de står i så små burar att de bara kan resa sig och lägga sig. Egentligen är detta förbjudet, men många producenter utnyttjar ett undantag. Om grisar har det trångt, tråkigt eller stressigt kan de utveckla beteenden som att bita på varandra, gärna i svansen. För att undvika svansbitning klipps svansarna rutinmässigt bort i de länder vi importerar griskött ifrån. Tänk på det nästa gång du ska köpa bacon.

Skillnader i djurhållning

Alla grisgårdar är unika på sitt sätt; olika stora och med olika naturliga förutsättningar, eller olika uppfödningsformer beroende på vart i landet man bedriver sitt lantbruk. Som grisbonde behöver man ständigt göra avvägningar mellan hur smittskydd eller djurskydd ska säkerställas eller hur miljöavtrycket ska minska.

Majoriteten av grisuppfödningen i Sverige är konventionell men det sker ständigt utveckling för att testa andra uppfödningsformer. Några exempel är den EU-ekologiska grisen som går utomhus ofta på betongplatta eller KRAV-märkta grisar som går utomhus året om. Det finns även gårdar som jobbar med enbart egenproducerat foder eller experimenterar med lite andra raser som Linderöd eller Mangalica, ullsvinet från Ungern. Oavsett uppfödningsform eller ras håller svensk grisuppfödning alltid en högre standard jämfört med andra länder. Svenska grisuppfödare jobbar alltså inte bara med att förbättra miljön för grisarna utan också med att förbättra för naturen.

Så skiljer sig djurskyddet för nöt i olika länder

SverigeDanmarkTysklandIrland
Svansspetskupering Ej tillåtet - Tillåtet till och med 3 månaders ålder på tjurkalvar, ej kotor Ej tillåtet, endast i undantagsfall
Kastrering Ska utföras av veterinär, obligatorisk bedövning. Bedövningskrav, måste göras kirurgiskt efter 1 månads ålder. Får ske utan bedövning till och med 4 veckors ålder Bedövningskrav efter 6 månaders ålder
Bete Beteskrav (gäller ej kalvar under 6 mån och tjurar) Beteskrav för kvigor som hålls uppbundna eller på spaltgolv. Inga beteskrav (ett fåtal förbundsländer har rastningsstöd). Inga beteskrav (men bete vanligast).
Ligghallskrav (vintertid) Ja (fåtal dispenser finns villkorade mot deltagande i kontrollprogram). Ja, dock inte för djur av viss ras (HC, AA, Hf och Galloway). Nej, djur ska erbjudas tillräckligt skydd så att de kan upprätthålla hälsan. Nej, inte för äldre djur.

* EFSA 2007. Svanskupering får ej ske rutinmässigt utan endast om det finns bevis på att skador har uppkommit. Innan sådana ingrepp genomförs ska andra åtgärder vidtas för att förhindra svansbitning och andra oönskade beteenden. När detta görs ska hänsyn tas till miljön in dess helhet och beläggningsgraden. Olämpliga djurhållningsmetoder och miljöförhållanden ska åtgärdas.

** Införs i hela EU från 1 januari 2013, vilket dock innebär att suggorna fortfarande står fixerade 45% av levnadstiden. Det varierar hur medlemsländerna uppfyller direktivet. Sverige är en av 4 medlemsländer som uppfyller direktivet till 100 procent.

*** EU-direktivet ställer krav på sysselsättning, vilket kan vara en kätting, träbit, rep mm, medan svenska grisar måste få strö som är ätbart (halm eller torv).

Källa: LRF “Mat på lika villkor” 2013

​Nose to Tail med gris​

Matsvinnet är en stor miljöbov och mycket mat kastas trots att den är fullt användbar. För att minska svinnet är det viktigt att ta tillvara så mycket som möjligt av hela djuret. Genom att välja olika styckdetaljer, också kallat Nose to Tail, kan man på ett bra sätt skapa en mer resursklok middag.

Produktionen av den mat som slängs motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid.

Av det som blir kvar, kallade biprodukter, finns andra områden där de kan användas. Exempelvis till förnybara drivmedel, foder till husdjur och till läkemedelstillverkning. Du kan välja mellan många fina styckningsdetaljer i butiken. Här nedan kan du se några av dem – både klassiker och kanske detaljer du kanske inte provat än?

» Läs mer om de olika styckningsdelarna

Hela djuret kan tas tillvara

På djurets bakparti hittar du exempelvis baklägget som kan styckas ut till pingvinklubban. Detta är utmärkta detaljer att förkoka eller tillaga i ugn för att sedan lägga på grillen. Bogen är placerad längst fram på djurets bröstkorg och är alltså delar av bröstkorgen och skuldran. Allt kött från bogen kan kokas till gryta, sylta och ingå i pastejer och patéer. Tärningar passar både till grytor och att grilla på spett. Strimlor passar till gryta, wok eller sås till pasta.

» Spana in alla våra härliga recept med griskött

Visste du att svenskt griskött är:
• Fritt från salmonella
• Antibiotikafritt
• Fritt från tillväxthormoner

Ikon gris

Visste du att griskött har inbyggd smakförhöjare?

Grisköttet präglas av hög sötma och syrlighet förstärkt av generöst med umami och en god munfyllighet (kokumi). Metall- och mineraltoner framträder tydligt, liksom nötighet, svamp- och mejeritoner. Det insprängda fettet i grisköttet är en fantastisk smakbärare och smakintensiteten varierar mellan olika styckningsdetaljer.

Griskött har också en inneboende naturlig kryddighet med inslag av timjan och muskot. Det ger lång och rik eftersmak, där syrlighet och mineralitet träder fram, framför allt ihop med söta gräddiga toner. Förutom salt och peppar har griskött flera smakkompisar; äpple, rabarber, lök och ingefära är några exempel. Örtkryddor som salvia, timjan, dragon, rosmarin och persilja är också kanon till griskött.

Mindre import för en större miljönytta

Idag är vi inte självförsörjande på griskött i Sverige utan importerar ungefär 24 procent av det vi konsumerar. En av anledningarna till att Sverige har en import av griskött beror på att vi äter olika mycket av olika detaljer från grisen. Exempelvis äter vi mer bacon och fläskfilé än vi producerar i Sverige. Därför importeras mycket av detta från andra länder. Samtidigt äter vi mindre av framdelsköttet.

De länder som vi importerar mest griskött från är Tyskland och Danmark. I dessa länder är det tyvärr vanligt att man ger tillväxtfrämjande substanser. I Sverige är det strikt förbjudet.

Eftersom vi i Sverige har ett av de mest ambitiösa djurskydden i världen, och låg miljöpåverkan, skulle en ökad grisproduktion här kunna ge en större miljönytta. För att köttproduktion ska vara hållbar och klimatsmart är det viktigt att grisarna mår bra.

Import av griskött 2017
Scroll to Top