Hur kan vi minska matsvinnet?

Att mat slängs i onödan är inte hållbart i längden. Vi måste alla hjälpas åt för att minska på matsvinnet – bonde, konsument, i resturang och butik.

Matsvinnet är en stor miljöbov

Idag talas det mycket om all mat som slängs i onödan. Det finns det verkligen skäl för. Matsvinnet är en stor miljöbov och mycket mat kastas trots att den är fullt användbar. Produktionen av den mat som slängs ger klimatutsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar utsläpp på tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige årligen.

Enligt en rapport från Naturvårdsverket slängs det 1,3 miljoner ton matavfall per år i Sverige. Hushållen står för 75 procent av den mat som kastas. Det innebär 97 kilo mat per person och år. I en familj med fyra personer blir det ett kilo matavfall om dagen.

Matsvinn
Källa: Livsmedelsverket 2020

Svinn i livsmedelskedjan

Matsvinn uppstår även i butiker, restauranger, storkök och vid matproduktion. Från jordbruket i Sverige produceras stora mängder råvara för livsmedel som sedan inte äts av människor. En av orsakerna till matsvinn och förluster på gården är butikers och konsumenters höga krav på kvalitet och utseende.

Men det kan också bero på faktorer som är svåra att undvika, som väder, skadedjursangrepp eller sjukdomar hos djur. Att förbättra möjligheterna att använda det som produceras ger fördelar för både miljön och ekonomin.

Miljönyttan av att vi återanvänder eller återvinner mat kan inte uppväga den belastning på miljön som uppstod när maten producerades. Därför är det alltid bäst att arbeta för att svinnet inte uppstår – genom planering, rätt hantering och förvaring samt alternativ användning. Näst bäst är att återanvända produkten, exempelvis som djurfoder. Idag är det vanligt att restprodukter från livsmedelsindustrin används som foder. Ett annat alternativ är att återvinna energin, exempelvis rötning till biogas eller produktion av biodrivmedel.

Vad kan man som konsument göra för att minska matsvinnet?

För att äta hållbart är det viktigt att ta tillvara på all mat man köper hem. Planera därför gärna dina inköp. Av det som blir över går det att skapa nya rätter. Hos Livsmedelsverket hittar du tips om hur du kan minska ditt matsvinn.

Tänk också på att testa olika styckdetaljer när du köper kött. För varje filé som kommer från ett djur uppstår flera andra detaljer som man kan laga spännande rätter på. Kolla gärna in vår receptbank med svinnsmarta recept och tips.

Vad kan man göra av resterna?

Rester från tidigare måltider kan bli starten på en ny rätt. En stekt fläskkotlett från i förrgår kan finhackas och blandas ner i en tomatsås till nykokt pasta. När det är köttgryta över brukar det vara mest sås och bara lite grönsaker och kött. Fyll på med mer kokta rotfrukter så att grytan blir full med mat igen. 

Hacka de kalla färsbiffarna och lägg dem på en pizza eller i en paj. Har man kokt potatis och kött över kan det finhackas och blandas i en soppa eller sallad.

Undvik UFO:s

Resterna kan packas i plastlådor och frysas in. Skriv datum på locket och alltid vad lådan innehåller eftersom det brukar vara omöjligt att skilja en fisksoppa från en korv stroganoff när den är fryst.

Undvik UFO:s – Unidentified Frozen Objects. Ett tips är att ställa in en plastlåda för köttrester i frysen, en pytt-låda. Där lägger man småbitar av korv och kött, när lådan är full är det dags för pytt-i-panna till middag. 

Ett annat tips är att laga en större sats av exempelvis köttfärssås, köttgryta eller lasagne när man ändå är igång. Det tar inte så mycket längre tid att laga en gryta till tio portioner istället för fyra.

Motverka matsvinn och gör en buljong på resterna

För att vara riktigt klimatsmart ska man slänga så lite mat som möjligt. Slänger du bra råvaror? Gör istället en god buljong på sånt som i vanliga fall hamnar i soporna. I denna video kan du se att man faktiskt inte ens behöver slänga skalen till grönsakerna, stjälkar och kvistar från örter och puts från kött. Spara allt i en låda eller plastpåse i frysen och när lådan är full kokar du buljong på innehållet.

Se till att du inte får med några jordpartiklar från rotsaker och lök eftersom jord innehåller massa bakterier som vi inte vill ha i maten.Visste du förresten att skillnaden på en fond och en buljong är att i en fond är ingredienserna rostade eller brynta först?

Prova andra styckningsdetaljer

Njurtapp eller slaktarstek har mycket smak och en kraftigare struktur än filé. Den tillagas på samma sätt, det vill säga helstek den i ugnen, krydda först med salt och peppar och servera med grönsaker och en fin potatisrätt, som till exempel gratäng eller hasselbackspotatis.

Fjäderbladsbog eller luffarbiff är den näst möraste detaljen på hela djuret, den har lika fin köttsmak som slaktarsteken. Andra, lite mer oväntade men mycket välsmakande alternativ är oxkind som bräseras i rödvin i flera timmar på låg värme och blir ljuvligt mör, eller helstekt ryggbiff. Ett annat alternativ är att laga en mustig gryta med högrev eller något annat framdelskött från nöt som på franskt vis fått sjuda länge i rött vin och kryddor.

Scroll to Top