6 anledningar att välja svenskt lammkött
De svenska djurskyddslagarna är mer ambitiösa än i de länder vi importerar lammkött från.
Svenska får och lamm äter närproducerat foder –
ingen soja från skövlad regnskog.
Svenskt lammkött har lägre klimatpåverkan jämfört med importerat kött.
Får och lamm vårdar landskap och betesmarker. De hjälper till att stärka den biologiska mångfalden så vi kan klara miljömålet om ett rikt odlingslandskap
Utan får och lamm skulle stora arealer växa igen med sly och skog och det öppna landskapet förslyas.
För att bli mer självförsörjande samt mindre sårbara och beroende av importerad mat, skulle vi behöva öka produktionen av lammkött i Sverige.
Djuruppfödning med många fördelar
”Den svenska lammuppfödningen konkurrerar inte med människan om livsviktiga resurser, den samverkar.”
Lamm är bra på att vårda naturen
Får och lamm är duktiga naturvårdare. Där de betar ser de till att landskapen hålls öppna och vackra. Och det gör i sin tur att blommor, fåglar och insekter kan leva gott. Får betar gärna också löv från olika slags träd och buskar, även taggiga, vilket gör att de är suveräna på att öppna upp igenväxta marker. Det bidrar till att höga natur- och kulturvärden kan bevaras i betesmarkerna.
Fåren håller 50 000 hektar naturbeten i hävd i Sverige. Dessa naturbetesmarker är nästan lika artrika som regnskogen. En enda kvadratmeter betad hagmark kan rymma över 40 olika växter som har betydelse för insekter, fjärilar och småfåglar. Dessa i sin tur behövs för pollinering och för balans i ekosystemet. Enligt Naturvårdsverket behövs fler betande djur för att klara Sveriges miljömål om ett rikt odlingslandskap.
Hur passar lamm och biologisk mångfald ihop?
När hagmarker betas av får och lamm uppstår några av de mest artrika miljöer vi har i Sverige, som har många rödlistade arter kopplade till sig. Djurens trampande, betande och gödslande är avgörande för att ekosystemet ska kunna fungera och artrikedomen frodas. Djurens klövtramp möjliggör för blommorna och örternas frön att komma ner till marken och ökar deras chanser att gro. Får och lamm är inte lika tunga som nötkreatur och kan därför beta på extra känsliga marker där grässvålen inte är lika stark. Just nu minskar arealen naturbetesmark, som är mycket viktig för den biologiska mångfalden. Samtidigt växer åkrar i skogsbygder igen. Fler får skulle kunna vända denna negativa utveckling. De är duktiga på att vårda magra betesmarker och att hålla efter sly på obrukade åkrar.FÖRÄNDRING I AREALER FÖR BETES- OCH ÄNGSMARK 1891-2019
Alla lamm får röra sig fritt
Alla får och lamm i Sverige går lösa hela sitt liv. När det inte går att beta under vintern får de istället gå i grupper på djupströbäddar av halm i stallar, ofta med tillgång till rasthagar. Lammproduktion bedrivs ofta småskaligt med i snitt ca 30 tackor på gården. Basen i all utfodring till fåren under vintern är vallfoder (gräs och klöver). Oftast ger man fodertillskott i form av spannmål och proteinfoder, som ärter eller raps, till högdräktiga eller nylammade tackor och unga lamm.
Svenska lamm föds upp med respekt för deras naturliga beteende. Det ger friska djur och bidrar till en låg användning av antibiotika inom djurhållningen – den lägsta i hela EU. Svenska får och lamm omfattas av den svenska djurskyddslagen som är den mest ambitiösa i världen.
Friska djur, korta transporter
Idag är det mindre än en tredjedel av lammköttet vi äter som är svenskt. Det mesta av lammköttet importeras från Nya Zeeland och Irland, där lammuppfödningen är mer omfattande och kraven på djurskydd är lägre.
På Irland och i Nya Zeeland kuperas svansarna på fåren medan bagglammen kastreras – helt utan bedövning. I Sverige är svansspetskupering inte tillåtet. All slakt i Sverige sker dessutom med bedövning – inga undantag ges. Detta är något som skiljer Sveriges djurskyddslagar från flera länder.
Väljer du svenskt lammkött gynnar du en låg antibiotikaanvändning och korta transporter.
Så skiljer sig djurskyddet för lamm i olika länder
| Sverige | Tyskland | Irland | Nya Zeeland | |
| Kastrering | Ska använda veterinär, obligatorisk bedövning (lamm kastreras oftast inte). | Får ske utan bedövning till och med 4 veckors ålder. | Får ske till och med 7 dagars ålder. | Får ske med gummiring utan bedövning till och med 6 månaders ålder. |
| Svansspetskupering | Ej tillåtet | Tillåtet, får ske med gummiring utan bedövning till och med 8 dagars ålder | Får ske till och med 7 dagars ålder | Tillåtet, får ske med gummiring utan bedövning till och med 6 månaders ålder. |
| Spaltgolv | Ej tillåtet | Om lämpligt | Tillåtet (men lammen går utomhus större delen av året) | Inget förbud (men lammen går utomhus året runt) |
| Bete | Beteskrav (lamm får ej hållas inomhus sommartid) |
Inga beteskrav | Inga beteskrav (men betar en stor del av året ändå |
Bör ges möjlighet att beta (uppfödning sker utomhus året runt) |
Nose to Tail med lamm
För att köttkonsumtionen ska vara hållbar behöver man ta tillvara på hela djuret. Idag hamnar var femte svensk matkasse i soporna medan en tredjedel av all mat som produceras i världen kastas. Produktionen av den mat som slängs motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige årligen.
Produktionen av den mat som slängs motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid.
Genom att ta tillvara på hela djuret och välja olika styckdetaljer, också kallat Nose to Tail, kan man på ett bra sätt skapa en mer resurssmart middag. Att äta varierat och lära sig tillaga och uppskatta flera delar av djuret är ett viktigt steg i hur vi kan bli ännu mer resursmarta när vi väljer kött. Av det som blir kvar, kallade biprodukter, finns andra områden där de kan användas. Exempelvis till förnybara drivmedel, foder till husdjur och till läkemedelstillverkning.
Hela djuret kan tas tillvara
Lamm är en mångsidig råvara som passar bra till de flesta rätter och som kan varieras på en mängd spännande vis i köket. Lammkött är inte så känsligt vid tillagning, så även om du råkar översteka köttet blir lammet ändå saftigt och mört – framför allt detaljer med ben. På hösten är det svenska lammköttet som bäst och tillgången som störst. Innan lammen slaktas har de fått beta ute hela sommaren vilket ger ett extra smakrikt kött.
Tips! Vill du ha svenskt lamm till påsken? Frys in det på hösten när det svenska lammköttet i säsong! Att ta hjälp av frysen är både svinnsmart och gör att du kan njuta av svenskt lamm året runt.
Styckning av lamm
Lammkött har en fin smak och härlig mörhet som erbjuder stor variation i köket. Färska örter så som rosmarin, timjan, dill och mynta samt vitlök och torkade kryddor är riktiga smakkompisar till lammkött.
Lägg, bog, lår och bringa är några av de detaljer som har grövre fibrer vilket gör att de mår bäst av lite längre tid och lägre tillagningstemperatur. Kotletter, filé, racks och skivad entrecôte är detaljer som inte behöver någon längre tillagning. Dessa är fina att steka, ugnsbaka eller att grilla.
Får ger även skinn och ull
Fåren ger inte bara ett smakrikt kött, utan också ull och skinn. Det är en värdefull resurs som nu intresserar allt fler textilföretag i sin strävan mot en mer hållbar produktion. Ull från Sveriges får är närproducerad och produkterna tas fram inom ett av världens starkaste regelverk för djurskydd.
De senaste fem åren har ett flertal satsningar gjorts i landet för att bättre ta tillvara på ullen. Det finns ett fyrtiotal fårraser i Sverige vilket ger en stor variation på ullen med många potentiella användningsområden. Olika ullprodukter ställer givetvis olika krav – rätt ull till rätt produkt.
Produktionen av lamm behöver öka
I Sverige skulle vi behöva öka antalet får och lamm för att bli mer självförsörjande på lammkött och för att bli mindre sårbara och beroende av importerad mat. Ungefär 30 procent av det lammkött vi äter i Sverige är svenskt. Resten importeras från andra länder; främst från Irland och Nya Zeeland där lammproduktion är betydligt mer omfattande och storskalig än här.
Utifrån ett internationellt perspektiv är svenska gårdar med får och lamm relativt små. En genomsnittlig svensk lammuppfödare har cirka 30 tackor. Det kan jämföras med en genomsnittlig gård i Nya Zeeland som har 4 000 tackor.