5 anledningar att välja svenskt lammkött
Hör du till den exklusiva skaran som äter lammkött? Vi svenskar äter generellt sett väldigt lite lamm och över 70 procent av lammköttet är importerat. I Sverige sker en stor del av lammköttsproduktionen på naturbeten. Där växer gräs och sly som genom fåren ger oss inte bara näringsrikt och gott kött utan också ull och skinn. När du väljer svenskt lammkött innebär det att bönderna kan fortsätta föda upp får som mår bra, gynnar den biologiska mångfalden, håller hagmarkerna öppna och ger ett välsmakande och mört kött.
1. Får och lamm är överlägsna naturvårdare
I ett småbrutet landskap med mycket skog, vilket är ett typiskt svenskt landskap, kommer får och lamm helt till sin rätt. De gör stor nytta i de steniga hagmarkerna som inte kan odlas, eftersom de är duktiga på att beta gräs och sly, så att markerna inte växer igen. Dessa naturbetesmarker är en viktig naturtyp i Sverige, som är beroende av att det finns betande djur, däribland får och lamm.
Några av de mest artrika miljöer vi har
När hagmarker betas av får och lamm uppstår några av de mest artrika miljöer vi har i Sverige. Enligt WWF kan de till och med jämföras med regnskogen. Det är marker där hundratals växter, svampar, insekter och andra djur kan hitta boplats eller föda. Betande får och lamm bidrar till flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling genom att skapa småmiljöer för pollinerare, insekter, maskar och sniglar som i sin tur gynnar fåglar, kräldjur och mindre däggdjur.
Djurens trampande, betande och gödslande är avgörande för att ekosystemet ska kunna fungera och artrikedomen frodas. Det viktigaste för att bevara biologisk mångfald i odlingslandskapet är att vi har ett jordbruk med betande djur som är spritt över hela Sverige.
För att uppnå Sveriges miljömål om ett rikt odlingslandskap behövs det faktiskt fler betande djur. Fåren håller idag ungefär 50 000 hektar naturbeten öppna i Sverige. Men arealen naturbetesmark minskar, vilket hotar den biologiska mångfalden. Även åkrar i skogsbygder växer igen.
Fler får skulle kunna vända denna negativa utveckling då de är perfekt anpassade till att vårda betesmarker och att hålla efter sly på obrukade åkrar.
2. Resurssmarta foderomvandlare
Betar marker som inte kan användas till annat
Fåren är resurssmarta djur. De omvandlar gräs och hö inte bara till näringsrika proteiner för människor, utan också till ull och skinn. De betar både sly och gräs och har förmågan att beta även på otillgängliga marker. Framförallt betar får och lamm många marker som inte andra djur kan beta.
Mycket av lammköttsproduktionen i Sverige sker på naturbeten där vi inte kan odla annat. Fåren kan ta tillvara gräs som foder, vilket är resurseffektivt eftersom vi människor inte kan äta det direkt.
Hög andel vall och god tillgång på vatten
Gårdar med får och lamm har en hög andel odling av vall, alltså gräs och klöver, och vallen är en viktig gröda i det hållbara kretsloppet. Den bidrar till kolinlagring vilket minskar klimatpåverkan, den läcker mindre växtnäring och den är dessutom, tillsammans med gödsel, en insatsvara till biogastillverkning.
Lantbruket tär inte på vattenresurserna på samma sätt som i många andra länder, som exempelvis i Sydeuropa. I Sverige har vi god tillgång på vatten, framför allt genom att vi har relativt hög nederbördsmängd. Det fylls alltså ständigt på med nytt vatten.
Den svenska lammköttsproduktionens genomsnittliga utsläpp av växthusgaser per kilo kött är lika som för lammkött producerat i de länder vi importerar från, men det svenska lammköttets fördel är att utsläppen från transporten blir avsevärt lägre. Det finns dessutom flera andra fördelar med att välja det svenska lammköttet framför importerat som exempelvis en högre djuromsorg.
Mer än bara kött
Man ska heller inte glömma att lamm och får ger oss mer än kött. Av får- och lammproduktionen får vi också mjölk till ost och andra mejerier, samt ull och skinn. Samtidigt som de är suveräna naturvårdare ser de alltså också till att producera flera olika typer av livsmedel samt hållbara, förnybara och helt fossilfria naturmaterial.
3. Lammkött är lyxigt och prisvärt
Svenskt lamm året runt
Den svenska traditionen är att lamm föds på vårvintern och slaktas under hösten. Men nya raser har gett oss möjligheten att föda upp lamm året runt, så nu finns färskt lammkött hela året. För de svenska lammproducenterna är det avgörande, på grund av den starka konkurrensen från ett billigare lammkött från exempelvis Irland eller Nya Zeeland.
Allt lammkött är mört och milt i smaken. Det är enkelt att laga god mat – både till vardag och fest – med alla delar från lammet. Till skillnad från förr i tiden styckas nu lammet ungefär som nöt och ger många fina och välsmakande detaljer. Det ger tillgång till både ädla och mer lyxiga detaljer som lammracks, filé eller lammentrecôte eller mer prisvärda detaljer som lammlägg eller bog. Läs mer om de olika styckningsdetaljerna och inspireras av god mat med lammkött bland våra recept.
Har du smakat fårkött?
Benämningen lammkött får användas så länge fåret är under ett år och inte har lammat. Därefter blir det fårkött. Tyvärr äter vi inte så mycket fårkött idag, som man gör i många andra länder, utan det mesta blir till charkuterier eller djurmat. Vi borde bli bättre på att äta styckdetaljer av får, både ur ett hållbarhetsperspektiv och för att öka lönsamheten hos våra fårbönder. Forskning har visat att fårkött är en intressant produkt väl värd att utveckla, som ett resurssmart livsmedel som uppskattas av många svenska kockar. Idag kan man hitta fårfärs i många livsmedelsbutiker.
De svenska lammbönderna har de senaste åren satsat på att höja standarden på uppfödningen och köttet och skapa en jämnare köttkvalitet. De arbetar efter en gemensam kvalitetsstandard, kallad Meat standard Sweden.
4. Ett djurskydd i världsklass
En ambitiös djurskyddslag
Den svenska modellen för god djurhälsa håller världsklass. Det har lett till en mycket låg användning av antibiotika i djurhållningen och till att många sjukdomar som finns hos får i andra länder inte finns hos de svenska fåren. Vi ligger också bäst till i världen när det kommer till överlevnad hos lammen. Detta är ett tydligt tecken på att svenska lammbönder lever upp till de höga djurskyddskrav vi har i landet.
De svenska djurskyddslagarna är mer ambitiösa än lagarna i många andra länder. I de länder som vårt importerade lammkött kommer från, främst Irland och Nya Zeeland, är det tillåtet att klippa fårens svansar och kastrera baggar utan bedövning. I Sverige behåller lammen sina svansar och bagglammen får inte kastreras utan bedövning.
Max åtta timmars transport
Svenska djur transporteras max åtta timmar och bedövas utan undantag vid slakt. Enligt EU-reglerna får en transport ta upp till 14 timmar med upp till ytterligare 14 timmar om djuren får en timmes vila för att vattnas.
Vi har också ett beteskrav, som innebär att alla får i Sverige ska få beta under sommarsäsongen. Får är flockdjur och i Sverige går de alltid lösa i grupp, på bete under sommaren och i lösdrift på vintern. Basen i all utfodring till fåren under vintern är vallfoder (gräs och klöver).
I nedan tabell kan du se skillnader i djurskyddet i Sverige och några av våra vanligaste importländer.
Så skiljer sig djurskyddet för lamm i olika länder
| Sverige | Tyskland | Irland | Nya Zeeland | |
| Kastrering | Krav på bedövning (lamm kastreras oftast inte) | Får ske utan bedövning till och med 4 veckors ålder | Får ske till och med 7 dagars ålder | Får ske med gummiring utan bedövning till och med 6 månaders ålder |
| Svansspetskupering | Ej tillåtet | Tillåtet, får ske med gummiring utan bedövning till och med 8 dagars ålder | Får ske till och med 7 dagars ålder | Tillåtet, får ske med gummiring utan bedövning till och med 6 månaders ålder |
| Spaltgolv | Ej tillåtet | Om lämpligt | Tillåtet (men lammen går utomhus större delen av året) | Inget förbud (men lammen går utomhus året runt) |
| Bete | Beteskrav (lamm får ej hållas inomhus sommartid) |
Inga beteskrav | Inga beteskrav (men betar en stor del av året ändå |
Bör ges möjlighet att beta (uppfödning sker utomhus året runt) |
| Slakt utan bedövning |
Ej tillåtet | Tillåtet, men endast av religiösa skäl. | Tillåtet, men endast av religiösa skäl | Tillåtet, men endast av religiösa skäl |
5. Lamm och får är en del av vårt beredskapslager
Kött, mjölk, ull och skinn
Får och lamm är värdefulla resurser, och en tillgång i livsmedelsberedskapen, eftersom de kan beta marker där vi inte kan odla annat och generera såväl gott kött, som mjölk, ull och skinn.
I Sverige skulle vi behöva öka antalet får och lamm för att bli mer självförsörjande på lammkött och på så vis bli mindre sårbara och beroende av importerad mat. I dag är knappt 30 procent av det lammkött vi äter svenskt. Sedan 1960-talet har vår konsumtion av svenskt lammkött ökat och antalet svenska får har ökat – men från en mycket låg nivå. Högst konsumtion av lamm nåddes åren 2017–2018, för att sedan ha minskat en aning de senaste åren. 2023 åt vi 1,6 kg lammkött per person och år.
Utbredd över hela landet
Eftersom vall kan odlas och betesmark finns i nästan hela Sverige är fårproduktionen utbredd över hela landet. Sammantaget finns det knappt 8 300 företag med får i Sverige och många av dessa är småskaliga. En genomsnittlig svensk lammuppfödare har cirka 30 tackor. Det totala antalet får i Sverige under 2023 var knappt 490 000 stycken. Det kan jämföras med 25 miljoner i Nya Zeeland, som exporterar mycket lammkött till Sverige. Under 2024 har antalet minskat ytterligare till drygt 450 000 får i Sverige.
Initiativ för ökad produktion
Den svenska fårnäringen har de senaste åren tagit många initiativ mot en ökad produktion av lammkött. Forskning har lett till en kvalitetsstandard och i en undersökning bland företagarna uppgav fler än 25 procent att de planerar att utveckla sitt fårföretagande de kommande fem åren. Av dessa angav mer än 80 procent att det var just köttproduktionen som de planerade att utveckla.
Det pågår även forskning för att underlätta fårböndernas arbete och höja djurvälfärden, till exempel försök med virtuella stängsel.
Källa: Jordbruksverket 2024