5 anledningar att välja svenskt nötkött
Uppfödningen av nötkreatur kan beskrivas som motorn i den svenska livsmedelsförsörjningen. Under vinterhalvåret produceras ingen mat på landets åkrar, men året om pågår matproduktionen för fullt i stallarna. Svenskt nötkött är därmed alltid i säsong och fungerar som ett viktigt beredskapslager. Svenska betesdjur har en nyckelroll för att vi som land ska kunna bidra till en ökad biologisk mångfald. Ett av nötkreaturens största bidrag utöver betandet, är att de omvandlar betesmarkernas gräs, örter och sly – sånt som vi människor inte kan äta – till näringsrik mat i form av kött och mjölk.
1. Ökad produktion av nötkött stärker vårt lands beredskap
I Sverige har vi mest skog och bara 7 procent av markytan är åkermark. På grund av det, samt vårt klimat, har vi en begränsad växtodling. Däremot finns goda förutsättningarna för att odla vall, det vill säga gräs och klöver. Det gör att förutsättningarna också är väldigt goda för betesdjur. Växtodlingen ger mat så länge det tillförs näring till marken och den får vila och återhämta sig.
Genom att varva grödor som ger mat till oss människor, med grödor som ger marken vila och återhämtning – så som vall, skapas ett hållbart system. När jorden vilar omvandlar nötkreaturen gräs och klöver till mjölk och kött som ger oss människor värdefullt protein. Samtidigt ger nötdjuren marken näring i form av naturligt gödsel.
Nötkreaturen är på så sätt motorn för matproduktionen i Sverige och samtidigt en viktigt förutsättning för att kunna säkerställa en bättre självförsörjning av mat i landet i händelse av en kris.
Nötkött är inte beroende av säsong utan kan produceras året om. Det är vårt beredskapslager som vi behöver värna och vara rädda om. Dessutom skapar företagen inom nötköttsproduktionen viktiga jobb på den svenska landsbygden.*
En ökad produktion av svenskt nötkött skulle bidra till stärkt konkurrenskraft för de svenska nötköttsbönderna. En högre svensk marknadsandel skulle också stärka vår förmåga att försörja befolkningen med mat i såväl stabila tider som i kris.
Nötkött är inte beroende av säsong och kan produceras året om.
Nötkreatur kan omvandla gräs till proteiner i form av kött, från marker där det är svårt att odla annat. Sådana marker har vi gott om i Sverige och idag riskerar de att växa eller planteras igen av skog. Det finns dessutom åkermark som inte används runt om i landet – mark som skulle kunna odlas eller hålla betesdjur. Det finns alltså potential att öka den svenska matproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska.
Sverige tillhör den grupp av länder som sannolikt kommer att drabbas mindre än många sydligare länder av klimatförändringarnas negativa effekter på jordbruket. Det betyder att Sverige troligen kommer behöva axla ett större ansvar att producera mer livsmedel i framtiden både till oss själva och andra länder.
Källa: Jordbruksverket 2024
För att bli mindre sårbara, mer självförsörjande och mindre beroende av importerad mat, skulle vi behöva öka produktionen av nötkött i Sverige. Idag räcker det endast till drygt hälften av det kött vi äter. Resten består av importerat nötkött från Irland, Nederländerna, USA och Sydamerika där köttproduktionen orsakar större utsläpp av klimatgaser och djurvälfärden är betydligt sämre.
2. Det svenska nötköttet är näringsrikt, säkert och gott
Ett näringsrikt och säkert kött
Nötkött är ett av de mest näringstäta livsmedel som finns och innehåller gott om protein, järn och andra mineraler och vitaminer som kroppen behöver. Det svenska köttet är också säkert och tryggt att äta. Förhållandevis få djur på stor yta minskar risken för smittor och sjukdomar, men framför allt har vi i Sverige väl fungerande rutiner med förebyggande djurhälsovård och god djurhälsa.
Högre kvalité på svenskt nötkött
Den svenska köttbranschen har under flera år arbetat med en standard för nötköttets kvalitet, med Australien och USA som förebilder. Det har resulterat i “Meat Standard Sweden” som ska höja ätkvalitén på det svenska nötköttet.
Köttets kvalitet mäts på ett antal olika parametrerar, till exempel köttets marmorering. Djuruppfödarnas ersättning baseras sedan på mätningen, ju högre ätkvalitet köttet har desto högre ersättning till bonden och i slutänden bättre kött i butiken.
Att ta vara på hela djuret och testa olika styckningsdetaljer, också kallat nose-to-tail, är ett bra sätt att skapa klimatvänligare och svinnsmarta måltider med nötkött. Läs allt om nötköttets olika detaljer och få tips om alla sorters maträtter, från vardag till fest och högtid bland våra recept.
3. Fler betande mular och trampande klövar säkrar biologisk mångfald
Betande djur ökar den biologiska mångfalden och har en nyckelroll för att vi som land ska kunna bidra till en ökad biologisk mångfald. Detta enligt både Sveriges miljömål och FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Ett av nötkreaturens största bidrag, utöver betandet, är att de omvandlar betesmarkernas gräs, örter och sly – sånt vi människor inte kan äta – till näringsrik mat.
Våra svenska naturbetesmarker är artrika som regnskogen
Naturbetesmarkerna har en stor artrikedom och kan ha över 40 arter på en kvadratmeter. De kan vara lika artrika som regnskogen och är faktiskt livsmiljön för många utrotningshotade arter.
Vi människor är beroende av betande mular, trampande klövar och gödslande djur, om vi vill behålla den biologiska mångfalden av växter, insekter, småkryp, fåglar och däggdjur som finns i betesmarkerna. Betesmarkerna fungerar också som koldioxidfångare genom att binda in kol i markens mull.
I den svenska så vanliga skogs- och mellanbygden lämpar sig en kombination av betesmarker, vallodling och djurhållning väldigt bra. De betande djuren håller landskapet öppet och stärker den biologiska mångfalden. Uppskattningsvis 85 procent av betesmarkerna i Sverige betas av olika nötkreatur.
Enligt Naturvårdsverket behövs fler betande djur för att klara Sveriges miljömål om biologisk mångfald. Här har vi alltså ett problem med att betesmark växer igen, snarare än att skog skövlas för att skapa betesmark, som fallet är i en del andra länder.
4. Svenskt nötkött ger lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet
Svenskt nötkött genererar lägre utsläpp av växthusgaser än det globala genomsnittet, och har bland de lägsta utsläppen i Europa. Omkring 60 procent av de utsläpp av växthusgaser som genereras av konsumtion i Sverige, sker i andra länder, via importerade livsmedel. De största andelarna av utsläpp från djuren är fodersmältning, mulljordar och utsläpp från gödsellagring.
Nu finns ny svensk forskning om miljöpåverkan från nötkött, och även lammkött, där forskarna mätt klimatpåverkan, markanvändning, kväveutsläpp samt påverkan på biologisk mångfald. Den visar en genomsnittlig klimatpåverkan för svensk nötköttsproduktion på cirka 22 kg koldioxidekvivalenter per kilo slaktvikt av nötkött, och då inkluderar det även utsläpp från mulljordar och kolinlagring i mark.
Forskarna menar att det finns goda möjligheter att minska nötköttets klimatpåverkan, både genom att effektivisera existerande system och genom mer omfattande teknik- och systemskiften. Kött från mjölkrastjurar skulle teoretisk kunna komma ner i samma utsläppsnivåer som griskött.
Därför har Sveriges nötkreatur lägre klimatutsläpp:
- Friskare djur.
- Kombinationen av mjölkproduktion och kött.**
- Den höga andelen vall på svenska gårdar bidrar till hög kolinlagring, där växterna binder mer kol i jorden än vad som avgår i samband med odlingen.
- I Sverige används både gödsel och vallväxter för tillverkning av biogas. Det bidrar till gårdens cirkularitet.
- De svenska nötkreaturens beten kräver inte nyanlagda betesmarker som i Sydamerika där regnskog skövlas för att skapa stora betesmarker – en stor belastning för både klimat och miljö.
- Många länder i Europa importerar soja från odlingar där tidigare regnskog vuxit, detta sker dock inte i Sverige. Här har djurägare branschöverenskommelser som ställer krav på att importerad soja inte ska komma från dessa odlingar.
5. Ett djurskydd i världsklass ger friska djur
Svenskt nötkött produceras med ett djurskydd i världsklass, med respekt för djurens behov av naturligt beteende. De svenska nötkreaturen föds upp under sunda förhållanden med en förebyggande djurhälsovård, lägst användning av antibiotika i EU och lagstadgad betesgång under sommaren (utom för tjurar, av säkerhetsskäl).
Det svenska lagkravet att djur ska få möjlighet att bete sig naturligt är en av anledningarna till att djuren är friska. Överlevnaden hos svenska kalvar är bland den högsta i världen och trenden är fortsatt ökande. Nötkreatur ska alltid hållas tillsammans för att de ska få sitt behov av flockbeteende tillgodosett – vilket såklart alltid är viktigt på svenska gårdar.
Här värnar vi hög djurvälfärd och hälsa hos djuren, samt ett effektivt smittskydd och en låg användning av antibiotika.
Svenska djuruppfödares ambition är att vi i Sverige ska fortsätta ligga i framkant när det kommer till djuromsorg. Här värnar vi hög djurvälfärd och hälsa hos djuren, samt ett effektivt smittskydd och en låg användning av antibiotika.
Sverige var första landet i världen som redan på 1980-talet förbjöd användning av antibiotika för att främja tillväxten hos djur. Sedan dess får det svenska lantbrukets djur bara antibiotika när det verkligen behövs. Ett liknande förbud infördes inom EU 2006, medan djur i många länder utanför EU fortfarande får antibiotika för att främja tillväxten.
Enligt djurskyddslagen ska alla djur skyddas från lidande. Därför ställs det krav på bedövning innan operativa ingrepp som kastration eller avhorning. Det kravet finns varken i Tyskland eller Irland. Det är också krav på att alla djur ska bedövas innan slakt. Inga undantag av religiösa skäl medges.
Så skiljer sig djurskyddet för nötdjur i olika länder
| Sverige | Danmark | Tyskland | Irland | |
| Kastrering och avhorning | Bedövningskrav, ska utföras av veterinär | Bedövningskrav | Får ske utan bedövning till och med 4 veckors ålder | Bedövningskrav efter 6 månaders ålder |
| Bete | Beteskrav (gäller ej kalvar under 6 mån och tjurar) | Beteskrav för kvigor som hålls uppbundna eller på spaltgolv. | Inga beteskrav (ett fåtal förbundsländer har rastningsstöd). | Inga beteskrav (men bete vanligast). |
| Ligghallskrav (vintertid) |
Ja (fåtal dispenser finns villkorade mot deltagande i kontrollprogram). | Ja, men vissa undantag finns beroende på terräng i hagen. | Nej, djur ska erbjudas tillräckligt skydd så att de kan upprätthålla hälsan. | Nej, inte för äldre djur. |
* Det finns cirka 17 000 nötköttsföretag i Sverige som föder upp nötkreatur. Tillsammans har de 1,5 miljoner djur.
** I Sverige hänger av tradition mjölk och kött ihop. 60 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkraser. Kött från mjölkkor och deras kalvar ger 35–50 procent lägre utsläpp av klimatgaser eftersom mjölkkornas klimatutsläpp fördelas på både mjölk och kött. Man brukar räkna med att för varje liter mjölk som en ko producerar produceras också 30 gram nötkött. Det nötkött som inte kommer från mjölkkor och deras kalvar kommer från köttrasdjur.