Varför ska man välja svenskt nötkött?
I Sverige har vi naturligt goda förutsättningar för att föda upp nötkreatur. Vi har mycket betesmark och vatten, men vi har också mycket åkermark där det inte går att odla annat än foder till djur på grund av det kalla klimatet och jordens karaktär. Nötdjuren är inte beroende av säsong utan kan produceras året om även i kallare klimat.

6 anledningar att välja svenskt nötkött

Ikon landsbyggd

I Sverige har vi naturligt goda förutsättningar för att föda upp nötkreatur med mycket mark för vallodling och betande djur.

Ikon traktor

Nötdjuren är motorn i försörjningen av mat i landet och viktiga för vår självförsörjning.

Svenska nötkreatur äter mest gräs och klöver som är viktigt för växtföljden och fångar koldioxid från atmosfären.

Ikon biologisk mångfald

Svenska nötdjur kommer från en sund djurhållning vilket innebär att köttet alltid är fritt från hormoner och antibiotika.

Ikon biologisk mångfald

Betande nötdjur hjälper till att hålla landskapet öppet och stärker den biologiska mångfalden.

Ikon biologisk mångfald

Svenskt nötkött har lägre klimatpåverkan än det kött som importeras.

Nötdjur är motorn i matproduktionen

Resurssmart och hållbar användning av mark och grödor

I Sverige har vi mest skog. Enbart 7 procent av markytan är åkermark. På grund av det och vårt klimat har vi en begränsad växtodling. Särskilt i Norrland och i skogsbygderna. Samtidigt är förutsättningarna för vallodling, det vill säga gräs och klöver, och betesdjur väldigt goda. Med de naturliga förutsättningarna för matproduktion som vi har på våra breddgrader blir djuren – och då framför allt de idisslade djuren som kan omvandla gräs till mat – viktiga för en trygg och hållbar matproduktion.

Växtodlingen ger mat så länge det tillförs näring och marken får vila och återhämta sig. Genom att varva grödor som ger oss människor mat med grödor som ger marken vila och återhämtning, så som vall, skapas ett hållbart system. Medan jorden vilar omvandlar nötkreaturen gräs och klöver till mjölk och kött som ger oss människor värdefullt protein. Samtidigt ger nötdjuren naturligt gödsel till hela odlingsarealen.

Nötkreaturen är på så sätt motorn för matproduktionen i Sverige och samtidigt en viktigt förutsättning för att kunna säkerställa en bättre självförsörjning av mat i landet i händelse av en kris.

Källa: CSB ”Markanvändningen i Sverige” 2019

Nötkött är inte beroende av säsong

Nötkött är inte beroende av säsong utan kan produceras året om. Den är vårt beredskapslager som vi behöver vara rädda om och värna om. Nötdjuren gör att vi får mat från marker som inte går att odla på och är avgörande för Sveriges självförsörjning.

Vi har idag cirka 600 000 hektar åkermark som inte används, men där man kan odla eller ha betesdjur. Det finns alltså en stor potential att öka den svenska matproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Nötdjur kan göra proteiner i form av kött av gräs från marker där det är svårt att odla annat. Sådana marker har vi gott om i Sverige och idag riskerar många av dessa arealer att planteras igen av skog.

Bidrar till den biologiska mångfalden

Vårt klimat, landskap och glest befolkade land har traditionellt präglat vår djurhållning. Djurens betande och människans foderodlingar har skapat en mosaik av olika naturtyper i landskapet. Det har gett oss ett kulturlandskap på landsbygden där det annars mest skulle växt skog och sly om det inte vore för djuren och människans samarbete. Det har också gett oss våra ängs- och betesmarker där artrikedomen är stor.

Vi behöver fler naturvårdare – djur som betar är de bästa naturvårdarna!

Hagmarker där betesdjur vistats länge och som inte plöjts under en längre tid, så kallade naturbetesmarker, har en stor artrikedom och kan ha över 40 arter på en kvadratmeter. Naturbetesmarker kan vara lika artrika som regnskogen och är livsmiljön för många utrotningshotade arter. Beteshagen är ett hem för många växtarter men också mängder av fjärilar, skalbaggar, bin och fåglar. För att bevara biologisk mångfald och ett bördigt landskap behövs ungefär ett nötdjur per hektar.

Om dessa betesmarker inte vårdas av betande djur försvinner den floran och faunan. Enligt Naturvårdsverket behövs fler betande djur för att klara Sveriges miljömål om biologisk mångfald.

Nötkött som ger lägre klimatpåverkan

Nötdjuren i Sverige äter mestadels vall, det vill säga gräs och klöver. Mellan 75–100 procent av fodret är vall beroende på om det är en mjölkko eller nötdjur av köttras som får fodret. I många andra länder som vi importerar kött ifrån får djuren mer spannmål, majs och soja.

Andelen soja i foder till svenska nötdjur har stadigt minskat och ligger nu på knappt 2 procent. Det mesta ges till mjölkkorna. All soja som används som foder i Sverige är dessutom certifierad enligt en hållbarhetsstandard. Svenska nötdjur orsakar på så sätt inte att regnskog skövlas för att göra plats åt sojaodlingar. Det är annars en stor orsak till att köttproduktionen globalt orsakar så stora utsläpp av klimatgaser.

» Fakta om svenska nötkreatur och deras påverkan på klimatet

Vad äter svenska nötdjur?

Nötköttsproduktionen fångar koldioxid

Vallodling är mycket positivt för klimatet. Växterna tar upp koldioxid från atmosfären via fotosyntesen och lagrar kolet i sina rötter och i marken i form av mull. Det här kallas kolinlagring. När mer kol lagras än vad som avges blir marken en kolsänka. Det är en positiv klimateffekt. Eftersom förrådet av kol i marken är stort kan små förändringar i markkolet ha stor betydelse för den totala växthusgasbalansen jämfört med andra utsläppskällor från jordbruket. Exempelvis vid användning av fossila drivmedel.

Visste du att...

Inlagringen av kol i åkermark uppgår idag till totalt 2,4 miljoner ton koldioxid per år i Sverige.

Idisslarnas utsläpp av metan står för ca 5 procent av de totala utsläppen av klimatgaser i Sverige, vilket motsvarar ungefär 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

(Sveriges klimatutsläpp var totalt 51,8 miljoner ton år 2018.)

Betesmarker i Sverige beräknas lagra mellan  0,1–0,3 miljoner ton  koldioxid per år.

Källa: Kor och Klimat, SLU (2019)

Vallen är viktig för kolinlagringen

Om marken är en kolsänka eller ej beror på många faktorer, bland annat vilken typ av mark det är, markens ursprungliga kolhalt samt hur mycket kol som tillförs i form av rötter, växtrester, stallgödsel och annat organiskt material. Odling av vall lagrar in eller håller kvar mer kol än odling av spannmål och andra ettåriga grödor. Därför är det viktigt att titta på vad nötdjuren äter när man utvärderar köttets klimatpåverkan.

Globala utsläpp av växthusgaser i procent

Globala utsläpp av växthusgaser i procent

I Sverige har vi ett djurskydd i världsklass

Svenska nötdjur är generellt friska. Att vi i Sverige behandlar våra lantbruksdjur med lägst mängd antibiotika inom EU är ett bevis på detta. Här har vi länge arbetat med förbyggande arbete för att djuren ska vara friska och må bra. Sverige är också det land som var först i världen med att förbjuda antibiotika i tillväxthöjande syfte i foder, redan år 1986. Något vi kan vara väldigt glada över idag då risken för antibiotikaresistens anses vara ett av de största hoten mot modern sjukvård och därmed människors hälsa.

Ambitionen är att vi i Sverige ska fortsätta ligga i framkant vad gäller hög djurvälfärd och hälsa hos djuren med en låg användning av antibiotika och ett effektivt smittskydd. I Sverige har vi även nolltolerans mot salmonella.

Svenska nötdjur betar ute under sommaren

I Sverige har vi lagstadgad betesgång under sommaren (utom för tjurar, av säkerhetsskäl) och djuren har alltid tillgång till grovfoder. Att svensk djuromsorg dessutom håller världsklass är både tryggt och viktigt. Ansvarstagandet för djuren är delat; som konsument kan man ta sin del av ansvaret genom att välja kött som man vet är producerat med god djuromsorg. Det finns fler skillnader än prislappen mellan djuromsorg i Sverige och andra länder. Det handlar om respekt för djurens behov av naturligt beteende.

I Sverige bedövas alla nötdjur med bultpistolskott före slakt och avblodas. Inga undantag av religiösa skäl medges. I Sverige måste alla djur bedövas vid operativa ingrepp som kastration och avhorning. I exempelvis Tyskland och Irland kan man kastrera och avhorna unga kalvar utan bedövning.

Så skiljer sig djurskyddet för nötdjur i olika länder

​Nose to Tail med nöt​

För att köttkonsumtionen ska vara hållbar behöver man ta tillvara på hela djuret. Idag hamnar var femte svensk matkasse i soporna medan en tredjedel av all mat som produceras i världen kastas. Produktionen av den mat som

Produktionen av den mat som slängs motsvarar utsläpp på omkring två miljoner ton koldioxid.

Att ta tillvara på hela djuret och testa olika styckdetaljer, också kallat Nose to Tail, är ett bra sätt att skapa en klimatvänligare middag. Genom att äta varierat och ta tillvara på flera delar av djuret räcker köttet till fler och inget behöver kastas bort i onödan. Av det som blir kvar, så kallade biprodukter, finns andra områden där de kan användas. Exempelvis till förnybara drivmedel, foder till husdjur och till läkemedelstillverkning.

Visste du att…?
Svenskt kött alltid är fritt från antibiotika. Hormoner i tillväxthöjande syfte har aldrig använts i Sverige!

Kor ger både kött och mjölk

Omkring 60 procent av det svenska nötköttet kommer från mjölkrasdjur. Kött från mjölkkor och deras kalvar ger 35–50 procent lägre utsläpp av klimatgaser eftersom mjölkkornas klimatutsläpp fördelas på både mjölk och kött. Man brukar räkna med att för varje liter mjölk som en ko producerar så produceras också 30 gram nötkött.

Drygt 40 procent av nötdjuren är av köttraser som Charolais, Hereford, Simmental eller från korsningsdjur. Utmärkande för svenskt nötkött är den stora bredden i utbudet. Köttraserna delas in i lätta och tunga. De lätta raserna passar i en mer extensiv uppfödning och fungerar väl på lite magrare naturbeten. De växer lite långsammare och får som regel ett lite mer marmorerat kött. De tunga raserna växer snabbare och svarar på en mer intensiv uppfödning och blir därmed slaktmogna vid en lägre ålder än lätta köttraser.

Smaken av nötkött

Nötkött har fyllighet och djup smak. I marinader och grytor passar det därför med smaker som exempelvis chili, tomat och rödvin, vitlök och soja. Örtkryddor som timjan och persilja är också bra till nötkött.

» Spana in alla våra härliga recept med griskött

Hela djuret kan tas tillvara

Styckschema nöt

Du kan välja mellan många fina styckningsdetaljer av nötkött i butiken. Några klassiska detaljer är biff, entrecôte eller filé som alla passar att steka eller grilla både i skivor eller att helsteka.

Detaljer som du kanske inte provat är fjäderbladsbog, njurtapp och revbensstek. Fjäderbladsbog, som också kallas luffarbiff, har ett fetare kött, en kraftig struktur och en rik smak. Njurtapp har en kraftig köttsmak. Den kallas ibland för slaktarbiff. Skiva den och stek i panna. Revbensstek, eller short ribs på engelska, är utmärkt att grilla. Den kan också bräseras, långkokas och ingå i en klassisk fransk pot-au-feu.

» Läs mer om de olika styckningsdelarna

Mindre import för en starkare självförsöjning av mat

Den svenska nötköttsproduktionen står endast för drygt hälften av det nötkött vi konsumerar. Resten av nötköttskonsumtionen består av importerat kött. Främst importerar vi nötkött från andra EU-länder som exempelvis Irland och Polen, men en hel del kommer också ifrån USA och Sydamerika där köttproduktionen orsakar stora utsläpp av klimatgaser och djurvälfärden är betydligt sämre.

Den svenska nötköttsproduktionen sysselsätter drygt 5000 personer på gårdsnivå och ungefär lika många i förädlingsindustrin. Det är viktiga jobb på den svenska landsbygden.

Mjölk- och köttproduktionen står för cirka tio respektive fem miljarder av jordbrukets marknadsintäkter. Det motsvarar nästan 40 procent av jordbrukets totala marknadsintäkter på cirka 40 miljarder.

Import av nötkött 2017
Scroll to Top