Kött och klimat

All mat orsakar någon form av klimatpåverkan. Ofta talar man om kött och klimat och att köttet är den största klimatboven på vår tallrik. Här berättar vi mer om köttets påverkan på klimatet och djurens roll för att minska klimatförändringarna.

Hur går kött och klimat ihop?

Kött och klimat, går de ihop? Köttet är väl en av de största klimatbovarna globalt? Nej, faktum är att hela 65 procent av växthusgasutsläppen globalt sett beror på förbränning av fossila bränslen. Det är dessa utsläpp som är mest akuta att minska eftersom koldioxiden har så lång omloppstid i atmosfären. Globalt står produktionen av animaliska livsmedel för 14,5 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Av dessa 14,5 procent beror 6 procent på avskogning av regnskog genom bland annat bränning för att ge plats åt betesmark och odling av soja som blir proteinfoder till djur i många andra länder. I Sverige används dock ingen soja i foder som kommer ifrån skövlad regnskogsmark. Metan från djur som idisslar står för 5 procent av väldens totala utsläpp av växthusgaser.

Globala utsläpp av växthusgaser i procent

I Sverige är läget lite annorlunda. Därför är det viktigt att skilja på svenskt kött och importerat kött när vi tittar närmare på klimatfrågan kring kött. I Sverige har vi mycket skog som ökar i tillväxt och vi kan lagra koldioxid i åker- och betesmarker. FN pekar på att världens utsläpp från köttproduktion skulle minska direkt med över 30 procent om produktionen skulle gå till som här.

Mer mat och mindre klimatpåverkan

Antalet människor på jorden beräknas att öka från nuvarande knappt 7 miljarder till närmare 10 miljarder år 2050. Utan mat överlever vi inte och produktionen av föda från såväl växter som djur har alltid lett till olika utsläpp och upptag av växthusgaser.

Nu behöver vi alltså både öka produktionen av livsmedel till en växande befolkning, samtidigt som vi måste minska utsläppen av växthusgaser. Sverige är ett av de få länder i världen som redan har lyckats med att öka produktiviteten inom jordbruket samtidigt som klimatutsläppen har minskat. Vi behöver nu öka matproduktionen ännu mer utan att öka klimatutsläppen. Vi behöver nu öka matproduktionen ännu mer utan att öka klimatutsläppen.

Produktivitet vs klimatutsläpp

A och O för att ytterligare få ned utsläppen av växthusgaser är bra foder, en hög och jämn produktion, friska djur och en god tillväxt hos djuren. Det ger lägre utsläpp av klimatgaser per kilo kött. God djuromsorg, fortsatt låg antibiotikaanvändning och ett bibehållet gott smittskydd är alltså fortsatt viktigt.

I ett längre perspektiv har vi ett ansvar för att bruka den svenska åker- och betesmarken och förbättra vår förmåga att producera livsmedel. Fler och fler rapporter pekar på det faktum att det kommer att behövas betydligt mer mat i framtiden. Fram till 2050 behöver den globala produktionen av livsmedel öka med 70 procent om hela världens befolkning ska kunna äta sig mätt. Detta samtidigt som klimatförändringarna på sikt kommer innebära stora utmaningar för jordbruket världen över.

Förändringar i jordbrukets produktivitet år 2080 till följd av klimatförändringar

Klimatutsläpp kan mätas på olika sätt 

Det finns olika sätt att beräkna hur stora våra växthusgasutsläpp är. Vilken metod som används beror på vad man är ute efter att studera. Nationella utsläpp som endast sker i Sverige på grund av det vi producerar inom landet är det vanligaste sättet. Här kan man också inkludera upptag av koldioxid också som sker i skogar och marker. Ett annat sätt är att titta på de konsumtionsrelaterade utsläppen, som också omfattar produktion av de varor vi importerar –  alla utsläpp som förorsakas av svenskarnas konsumtion.

I Sverige bidrar varje invånare i genomsnitt idag till klimatutsläpp på cirka 9 ton CO₂-ekvivalenter per år. Om vi ska klara att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, får inte utsläppen av växthusgaser vara högre än 1 ton/capita år 2050. Naturvårdsverket bedömer att drygt två tredjedelar av medelsvenskens utsläpp idag kan minska genom att vi ändrar våra konsumtionsvanor, medan resten härrör från exempelvis offentlig sektor och infrastruktur.

I Sverige står inrikestransporterna för nästan en tredjedel av klimatutsläppen. Om vi ska klara de globalt satta klimatmålen behöver vi bli helt fossilfria helst till 2030, det vill säga oberoende av fossil energi och istället självförsörjande på förnybar energi. Vi behöver också binda och lagra mer koldioxid från atmosfären för att kompensera för de fossila klimatutsläpp som vi redan har orsakat – här kan jordbruket och djurhållningen göra nytta.

Sveriges klimatutsläpp per sektor i miljoner ton under 2017

Skillnader mellan olika växthusgaser

Djurhållningen ger upphov till utsläpp av växthusgaserna metan, lustgas och koldioxid.

  • Koldioxid bildas vid all andning och vid förbränning av bränslen.
  • Lustgas avges från marken när man odlar den och från gödsel.
  • Metan bildas när nötkreatur, får och lamm idisslar fodret.

Växthusgaserna håller kvar värmen från solinstrålningen till jorden (som i ett växthus). För höga halter av växthusgaser i atmosfären, i förhållande till vad som tas upp i mark, skogar och hav, gör att den globala medeltemperaturen nu höjs.

Metangas är en mycket stark växthusgas – cirka 28 gånger starkare än koldioxid i sin uppvärmande effekt. Men tack vare en kort nedbrytningstid så sker denna påverkan bara cirka 12 år, jämfört med koldioxid som har en uppvärmande effekt över 1000 år. Detta innebär att så länge metanutsläppen totalt sett inte ökar så har gasen minimal klimatpåverkan. Koldioxid å andra sidan, med sin långsamma nedbrytningstid, har en uppvärmande effekt under hela sin livslängd (över 1000 år).

Metan vs Koldioxid

Kor och andra idisslare äter gräs och andas ut koldioxid. Nytt gräs växer upp och växterna tar upp koldioxiden och binder den som kol. En ko som betar gräs ingår i ett kretslopp – så länge vi inte ökar mängden idisslare på jorden så bidrar dessa inte till en ökning av växthusgaser. Men i kons mage bildas också metangas. En ko rapar metan och den gasen ger en större påverkan på klimatet än koldioxid. Men raparna till trots så är inte kon den största källan till metanutsläpp, utan det är olje- och gasutvinning.

Betesdjur och jordbruket kan fånga koldioxid

Fotosyntes är förutsättningen för att kol ska bindas i biomassa. Hög skörd av biomassa som ger mycket rötter och hög mullhalt i jorden gör att koldioxid tas upp och omvandlas till bundet kol.

Den totala mängden kol som tillförs åkermarken med skörderester och gödsel från djuren är en viktig faktor om det blir mulluppbyggnad, det vill säga att koldioxiden minskar i atmosfären och kolet lagras i jorden. Odling av vall, det vill säga gräs och klöver till foder, är positivt för kolinlagring i marken, eftersom denna gröda har stor rotmassa och kolet i rötternas biomassa är mera stabilt än kol i ovanjordiska växtrester. Här kan du läsa mer om kolinlagring i svensk åker och betesmark.

I Sverige har vi mycket gräsmarker som inte går att odla grödor som duger till att odla föda till människor på. Sådana gräsmarker lagrar mycket kol (bunden koldioxid) i marken – mycket mer än åkrar och ibland lika mycket som skogsmark. Odling av permanent vall uppskattas lagra in mest kol jämfört med annan markanvändning och olika åtgärder för ökad kolinlagring.

Kolcykeln

Scroll to Top