Frågor och svar

Nötkreatur inkluderar kor, kvigor, tjurar, stutar och kalvar. I december 2022 fanns det 1 390 600 nötkreatur i Sverige. Av dessa var 297 700 mjölkkor och 198 700 kor för uppfödning av kalvar. Grisar inkluderar galtar, suggor, slaktgrisar och smågrisar. I juni 2022 fanns det totalt 1 392 944 grisar i Sverige. Samtidigt fanns också 245 484 lamm samt 264 453 baggar och tackor i Sverige. Tillsammans blir det totala antalet får då 509 937 stycken. Antalet lamm varierar över året då lammen ofta föds på våren. I Sverige är de sedan ute under sommaren och slaktas till hösten. Därför är det högsäsong för det färska, svenska lammköttet på hösten.

» Mer statistik om kött hittar du här

Hos Jordbruksverket:
» Statistik om nötkreatur
» Statistik om grisar
» Statistik om lamm
 

Senast uppdaterad 2024-08-13

Nästa alla i Sverige äter kött. 94 procent av svenskarna anger att de äter kött enligt en undersökning som Novus gjorde i januari 2023 på uppdrag av Svensk Kött.

Läs mer om undersökningen här.

Senast uppdaterad 2024-01-30

I juni 2022 fanns det 14 900 företag som hade nötkreatur, varav 2 800 företag hade mjölkkor. 8 300 företag hade får och 1 200 hade grisar. Företagen drivs i i olika storlekar och är allt ifrån hobbyverksamheter till företag med många anställda.

Mellan 2010 och 2022 har antalet företag med djur minskat:

• Antalet företag med nötkreatur har minskat från 21 600 till 14 900.
• Antalet företag med får har minskat från 8 650 till 8 300.
• Antalet företag med grisar har minskat från 1 700 till 1 200.

» Här berättar vi varför du ska välja svenskt kött

» Här hittar du Jordbruksverkets statistik

Senast uppdaterad 2024-02-07

Globalt sett är den svenska köttproduktionen liten. I Sverige slaktades ca 2,7 miljoner grisar, 410 000 nötkreatur och 230 000 får och lamm under år 2022.

Det motsvarar en slaktvikt på 394 tusen ton kött i Sverige, vilket kan jämföras med 1 729 tusen ton i Danmark som är ett mycket mindre land eller 5 494 tusen ton i Tyskland.

Läs mer statistik om kött här.

Senast uppdaterad 2024-01-30

I Sverige äter vi mest griskött, därefter nötkött och fågel. Vi äter endast något kilo lamm och viltkött per person och år.

Mängden kött anges ofta som totalkonsumtion av kött. Totalkonsumtion är inte samma sak som den andel vi äter. Totalkonsumtion anger slaktad vikt av djuret, det vill säga med ben, fett, senor med mera. Det är ett sätt att redovisa statistik och den mängd vi äter på gaffeln är betydligt lägre än totalkonsumtionen. År 2022 var totalkonsumtionen av rött kött 57,6 kg men det vi faktiskt konsumerade på gaffeln var 27,6 kg. Det är endast 6% över Livsmedelsverkets rekommendation om 500 gram rött kött/vecka.

» Här hittar du Jordbruksverkets statistik

Senast uppdaterad 2024-02-07

All matproduktion har en miljöpåverkan. Svensk mat har över lag många hållbarhetsfördelar. Vi har en förhållandevis låg användning av växtskyddsmedel och antibiotika och en hög djurvälfärd med friska djur som producerar effektivt. Dessutom har vi gott om vatten och mark. Beräkningar över den miljöpåverkan som produktionen av de livsmedel vi konsumerar fördelar sig mellan Sverige och de länder vi importerar från, visar att påverkan är högre i de länder vi importerar från.

Produktionen av animaliska livsmedel har ofta större klimatpåverkan än vegetabiliska livsmedel, om man jämför beräkningar på produktnivå. Det är dock stor skillnad mellan olika animaliska livsmedel och dessutom hur och var de producerats. Klimatutsläppen varierar mycket mellan olika köttslag, produktionsformer och ursprung.

Den svenska och den globala köttproduktionen skiljer sig mycket åt. Det är en utmaning att kunna minska klimateffekterna globalt sett genom en så klok köttproduktion som möjligt. Men Sverige har en väldigt liten andel djurproduktion globalt sett. Däremot är den svenska köttproduktionen mindre klimat-belastande per kilo kött än det globala genomsnittet. Vi tar tillvara allt på varje djur som slaktas och inget går till spillo.

Förutom att se till hur köttproduktionen påverkar klimatet så finns det en mängd andra frågor som har med miljö och hållbar utveckling att göra. Till dessa hör exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och möjligheten att nyttja den mark som finns. I Sverige behöver vi till exempel upp till 510 000 fler nötkreatur för att nå miljömålen inom biologisk mångfald.

Djuren behövs, särskilt i vårt nordiska klimat, för att förädla gräs och biprodukter från livsmedelsproduktionen till föda som vi människor kan äta. I Sverige har vi också god tillgång till rent vatten, som är en förutsättning för produktion av kött. Idisslare som nötkreatur och lamm, har fyra magar. I dessa omvandlas gräs till näringsrika produkter som kött och mjölk. Gräs kan bara förädlas av idisslare, och i Sverige har vi god tillgång till gräs och foder av hög kvalitet.

Enmagade djur, som grisar, har ett lägre klimatavtryck jämfört med idisslare eftersom de inte avger metangas. Den största klimatpåverkan från grisproduktionen finns framför allt i foderproduktionen. Grisens klimatpåverkan blir därför mycket låga när de äter biprodukter som oljekaka, drank (en restprodukt från framställning av bland annat etanol), vassle och rester från glass och brödtillverkningen.

Djuren är en viktig del av kretsloppet på gården. De betande djuren ser till att våra hagmarker hålls öppna så att pollinerande insekter som fjärilar, bin eller fåglar och mindre däggdjur kan leva där. Djurens gödsel återför viktig näring till jorden, där grödor sedan odlas.

Gödselhanteringen i Sverige är noga reglerad för att minimera onödiga växtnäringsläckage samtidigt som man ser till att ta vara på näringen genom att sprida gödseln när det passar bäst i växtodlingen.

» Här kan du läsa mer om kött, miljö, klimat och hållbarhet

Senast uppdaterad 2024-02-19

Sverige är unikt vad gäller djurens välfärd och livsmedelssäkerhet och det är vi stolta över. Svenska djurskyddslagstiftningen går längre än EU:s krav, både vad gäller miljöer där djuren vistas liksom regleringar kring smittskydd och djurhälsa.

Svenska djur är friskare än vad djuren är i många andra länder och vi har en lång tradition av att arbeta förebyggande, så att djuren inte ska bli sjuka. Förekomsten av resistenta bakterier är mycket låg i svenskt kött och vi har den lägsta användningen av antibiotika inom EU. Därtill har Sverige ett mycket gott hälsoläge gällande salmonella, vilket endast några få länder lyckats med inom djurproduktionen.

Flera djuruppfödare och slakterier kompletterar dessutom lagstiftningen med egna och frivilliga regler, för att ytterligare förbättra djurens hälsa och välbefinnande.

» Här kan du läsa mer om svensk djuruppfödning

Senast uppdaterad 2024-02-19

Köttproduktionen i Sverige bidrar till att öka vår tillgång till mat både i säkra och mindre säkra tider. Väljer du svenskt kött bidrar du till att säkra den svenska maten. Utöver det har Sverige ett ambitiöst djurskydd, lägst användning av antibiotika inom EU och lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet. Det finns alltså många fördelar med att det kött som äts i Sverige också ska produceras här.

I Sverige är cirka 6,8 procent av landytan åker och 20 procent gräsmarker. Vi är dessutom ett land som ligger väldigt långt norrut där växtodlingssäsongen är kort. Förutsättningarna för att producera mat i vårt land är begränsade. Sverige har däremot väldigt bra förutsättningar för djurhållning. Gräs växer väldigt bra i hela landet, där man inte alltid kan odla annat. Det gräset utgör den största delen av nötkreaturens, fårens och lammens mat. Djuren kan beta ute på sommaren och hålla betesmarker öppna och bidra till ett öppet landskap och en rik biologisk mångfald. På vintern kan djuren fortsätta äta gräs, men i konserverad form som hösilage eller ensilage.

Det spannmål som odlas som inte håller kvalitet för att bli mat till människor, kan ätas av djuren. Även rester från livsmedelsindustrin som osålt bröd eller vassle från ostproduktionen kan bli foder, främst till grisar. Det är resurssmart och minskar svinnet.

» Här kan du läsa om fler anledningar att välja svenskt kött

Senast uppdaterad 2024-02-19

Sverige behöver betande djur för att beta våra betesmarker. I början av 2023 konstaterade forskning från SLU att Sveriges gräsmarker behöver mellan 150.000 och 510.000 fler nötkreatur för att hålla dem öppna och rika på biologisk mångfald. Den lägre siffran anger hur många fler djur vi behöver även om alla de djur som står inne (som exempelvis tjurar) släpps ut. Om vi har samma hållningssystem som idag där många tjurar står inne så behövs fler djur.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Av det kött som fanns till försäljning i Sverige 2022 var ungefär 82 procent av grisköttet, 56 procent av nötköttet och 28 procent av lammköttet svenskt.

Andelen svenskt minskade efter EU-inträdet då billigare kött importerades i högre grad och ersatte det svenska köttet. Sedan 2013 har dock svensk marknadsandel för griskött och nötkött ökat igen då allt fler tycker att svenska mervärden är viktiga vid val av livsmedel.

Det importerade grisköttet kommer främst från Danmark och Tyskland, nötköttet främst från Irland och Tyskland, och lammköttet från Irland och Nya Zeeland.

För de senaste siffrorna i statistiken besök Jorbruksverkets webbsida eller Svenskt Kötts sida om statistik.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Klimatpåverkan från köttproduktionen kommer dels från att idisslande djur släpper ut metan och dels från själva produktionen där alla insatser och transporter påverkar klimatavtrycket. Enkla sätt att minska inte bara klimatpåverkan, utan miljöpåverkan generellt, är att få ut en så hög produktion som möjligt till minsta möjliga insats. Därmed är en så kallad hög produktivitet bättre. Djur som är friska, mår bra, äter en hög andel egenproducerat grovfoder (gräs, hö, ensilage) och som man kan få flera produkter från ger lägre klimatpåverkan.

Några fler exempel på hur klimatpåverkan från köttproduktionen kan minska:

• Redan idag används biprodukter från livsmedelsindustrin som foder och en utökad användning skulle kunna göra produktionen än mer klimatsmart.
• Genom en ökad vallodling skapas kolinlagring i svenska åker- och betesmarker. De senaste decenniernas mätningar av kolhalten i svensk åkermark har visat att en större odling av vall har ökat kolinlagringen med cirka 2,4 miljoner ton koldioxid per år.
• Fodertillskott kan användas för att höja kvalitén på djurens foder. Utvecklingen av nya tillskott har gått snabbt framåt de senaste åren och idag utvecklas det fodertillskott som minskar metanutsläppen. Således finns det stor potential att minska klimatavtrycket från svensk djurhållning vid större användning av fodertillskott.

Gödsel som hanteras mer effektivt och används i biogasproduktion är en väg till ett fossilfritt jordbruk och minskade utsläpp av växthusgaser, menar regeringen i Sveriges Metanplan. Genom att först använda stallgödsel i biogasproduktion, och sedan som näring på åkern i form av biogödsel, minskar utsläppen av metan och lustgas.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Biologisk mångfald betyder att det finns många arter av växter, djur och insekter och att det finns en stor variation inom varje art på en viss yta.

Ett ekosystem med många olika arter eller en rik mångfald främjar uthålligheten genom att det blir mer robust. Desto fler arter som existerar, desto bättre är ekosystemet utrustat för att anpassa sig vid förändrade förhållanden som torka eller kyla. Så fungerar det i naturen. Exempelvis innebär en hög artrikedom att det finns en mängd olika arter som kan samverka och agera som föda åt pollinerare. Finns det många olika insektsarter eller andra småkryp är det också mer troligt att några av dem kommer att kunna utföra pollineringsuppgiften. Mångfald innebär helt enkelt att det alltid finns någon som kan ställa upp när det behövs.

I Sverige är det de betande djuren som vårdar våra betes- och ängsmarker och upprätthåller en rik biologisk mångfald. Det är nämligen så att störst biologisk mångfald hittar vi i svenska betesmarker.

Senast uppdaterad 2024-02-12

Svenskt kötts uppdrag är att informera de konsumenter som äter kött om fördelarna med att när de äter kött så ska de välja det svenska köttet, INTE att öka konsumtionen av kött.

De fördelar med svenskt kött som vi informerar om är bland annat:

1. En mer cirkulär matproduktion
2. Näringsrika och hälsosamma livsmedel
3. Ökad biologisk mångfald
4. Lägre klimatpåverkan
5. Ett ambitiöst djurskydd
6. Lägst användning av antibiotika
7. Säkrar vår svenska livsmedelsförsörjning

Senast uppdaterad 2024-02-12

Falukorven har sitt ursprung från Falun och Falu koppargruva. Idag är falukorven skyddad och får bara produceras enligt ett speciellt recept.

Inom EU är det möjligt att registrera livsmedel för att skydda dom, så dom bara kan tillverkas på ett visst sätt eller på en viss plats. Idag har falukorv en skyddad beteckning som kallas garanterad traditionell specialitet och det innebär att falukorven måste produceras enligt ett speciellt recept. Korven ska innehålla minst 45 procent kött, max 23 procent fett och endast vissa tillsatser är tillåtna.

Tidigare var falukorven skyddad genom särartsskydd och det ännu tidigare begreppet namnskydd omfattade en mängd olika charkvaror som till exempel prinskorv, frukostkorv, fläskkorv, medisterkorv och wienerkorv.

Senast uppdaterad 2024-02-07

Kött håller sig upp till ett år i frysen, beroende på vilket djurslag och styckningsdetalj det är.

Griskött: feta delar: 3 månader, magra delar: 6 månader
Nötkött: 8–12 månader
Lammkött: 6–12 månader beroende på fetthalt
Innanmat: 3 månader
Charkuterier: 1–2 månader

I frysen (-18°C) växer inte bakterier, utan det som bestämmer hållbarheten i frysen är ätkvalitén. Exempelvis kan mjukt bröd bli hårt och torrt eller fettet i köttet kan härskna, vilket gör att det smakar sämre.

Hållbarhetstiden gäller förutsatt att köttet är infryst före bäst före-datumet är passerat. Det behöver dock inte vara oätligt om det legat längre i frysen än ovan angivna tidsspann. Lukta och smaka på köttet för att avgöra om det går att äta.

Märk alltid kött som du fryser in med vad det är och datum, så att det är lätt att hålla ordning i frysen.

» Här finns mer information om hur man förvarar kött i frysen
» Du kan också lära dig mer om förvaring och hållbarhet av kött i Köttskolan

Senast uppdaterad 2024-02-07

Reglerna för kalvkött gäller även för innanmat (som lever). Kött från djur äldre än tolv månader får inte kallas för kalvkött.

Kött från djur upp till åtta månader ska betecknas ”ljust kalvkött”. Kött från djur som är mellan åtta och tolv månader gamla ska betecknas ”kalvkött”.

Av märkningen ska även slaktålder framgå: ”Slaktålder högst åtta månader” eller ”Slaktålder från åtta till tolv månader”.

Senast uppdaterad 2024-02-07

Bäst före-datum ska anges på förpackningen, det säger till vilket datum som köttet garanteras behålla sin kvalitet, under förutsättning att det har förvarats på ett lämpligt sätt. Om temperaturen har betydelse för hållbarheten ska det stå på förpackningen att det är en kylvara och vid vilken temperatur köttet ska förvaras.

Många produkter går att äta efter att bäst före-datumet har passerat. Det bästa sättet att kontrollera om kött är ätbart är att i första hand lukta på det och titta på hur det ser ut. Luktar det okej och ser fräscht ut kan man tillaga en liten bit och smaka på.

I vakuumförpackningar gäller regeln att ju närmare bäst före-datum desto mörare kött. Om du inte ska äta köttet före bäst före-datum, frys in det tills det är dags att tillaga.

Bäst före ska inte förväxlas med sista förbrukningsdag som är en mycket striktare märkning. Här kan du läsa mer om skillnaden på bäst före-datum och sista förbrukningsdatum.

Senast uppdaterad 2024-02-07

Bäst före-datum, som anges på förpackningen, säger till vilket datum som livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, under förutsättning att det har förvarats på ett lämpligt sätt. Allt kött är märkt med bäst före-datum.

Sista förbrukningsdag anger hur länge livsmedlet är säkert att äta. Märkningen används för livsmedel som kan vara skadliga för hälsan om de äts efter en viss tid. Köttfärs och råkorv, som består av mindre bitar eller färs, kan lättare angripas av bakterier än hela bitar kött. Därför är de ofta märkta med sista förbrukningsdag.

Om bäst före-datumet passerat kan du lukta på köttet och titta på hur det ser ut. Luktar det okej och ser fräscht ut kan man tillaga en liten bit och smaka på. Produkter märkta med sista förbrukningsdag ska inte användas efter datumet som anges. Om du vet att du inte hinner äta upp produkten innan sista förbrukningsdag kan du frysa in den för att förlänga hållbarheten.

» Lär dig mer om hur man förvarar kött

Senast uppdaterad 2024-02-07

Mörning är en process där köttets egna enzymer bryter ner proteiner i celler och bindväv, så köttet blir mört. Vacmörat kött styckas först och mörning sker sedan i lufttät vakuum-förpackning. Hängmörat kött möras som hel djurkropp. Hängmörning sker i kylrum med kontrollerad, temperatur och luftfuktighet.

Hängmörning var förr den vanligaste metoden att möra kött. Idag används hängmörning framför allt för kött av högre kvalitet. Om tiden och temperaturen är den samma är det enligt sensoriska tester ingen skillnad på mörhet mellan kött som vacmörats eller hängmörats.

Dock har hängmörat fått en högre status. Det kan bero på att hängmörning ibland upplevs ge ett mörare kött, sannolikt genom att det hängmörade köttet mörats längre tid och att köttet som valts är av högsta kvalitet.

» I Köttskolan kan du lära dig mer om mörhet

Senast uppdaterad 2024-02-07

Sous vide innebär att köttet tillagas under vakuum i en helt tillsluten plastförpackning under lång tid. Det gör att köttet blir både saftigt och mört samt att kryddning, köttsafter och aromämnen stannar kvar i köttet.

Ibland är charkprodukter eller färdiglagade kötträtter som säljs i butik tillagade med sous vide-teknik, till exempel färdigkokt julskinka. Även på restaurang är sous vide-rätter vanliga.

Sous vide-tekniken blir allt vanligare i hemmaköken för de matlagningsintresserade. I Köttskolan finns en kurs som heter sous vide där du kan lära dig mer om hur man gör och vilka styckdetaljer som passar extra bra.

Senast uppdaterad 2024-01-30

När du köper kött ska du vara uppmärksam på att köttet ser fräscht och aptitligt ut. Köttets färg kan variera beroende på förpackning så lägg inte allt för stort fokus på det. Kontrollera att förpackningen är hel och inte innehåller allt för mycket köttsaft. Kontrollera också att datumet inte har gått ut.

Hela bitar av kött som är förpackade i vakuum fortsätter möras i förpackningen och är som mest mört nära bäst före datumet. Förpackningar med exempelvis köttfärs kan märkas med sista förbrukningsdag och ska tillagas senast det datum som anges.

» I köttskolan kan du lära dig mer om olika förpackningar

Senast uppdaterad 2024-02-07

Om man lägger kött kallt och inte täcker över det, sker en viss torkning på ytan av köttet. Det beror ju också på hur länge köttet ligger framme.

Manuella diskar har rätt klimat för att köttet ska vara fräscht och inte fara illa. Om du ser att köttet som du vill köpa har en allt för torr yta, kan du be att få en annan bit av samma köttslag.

Och om du är besviken på en vara, bör du tala med personalen där du har köpt köttet. De brukar vara vänliga och måna om att behålla en bra kund.

Senast uppdaterad 2024-02-07

Skimret man kan se på skivad skinka (samt även på rostbiff och saltrulle) beror på att fibrerna i köttet inte skurits rakt av. Om snittet blir lite snett på den individuella fibern så reflekteras ljuset från skivan väldigt olika och man får intrycket att den skimrar i regnbågens färger.

Detta är alltså ett ljusfenomen som dessutom förstärks om produkten innehåller mycket vätska. Det kan vara fallet med produkter där vätskebindande E450-E452 (polyfosfat) tillsatts. Om vätskebindande medel är tillsatt i produkten deklareras det i innehållsförteckningen. Ljusfenomenet kan uppkomma både på produkter med och utan tillsatser.

Senast uppdaterad 2024-01-30

Om det är farligt att äta bränt kött beror på hur bränt det är och hur det blivit bränt. Vid mycket hård stekning eller grillning av kött bildas ämnen som troligtvis är cancerframkallande för människan. Livsmedelsverket rekommenderar att grilla över glöd, inte över öppen låga, och att grilla maten gyllenbrun snarare än mörkbrun och bränd. Det gäller allt du gillar som grönsaker, ost, frukt och kött.

Även vid rökning kan cancerframkallande ämnen bildas, exempelvis ämnen som kallas PAH (Polycykliska aromatiska kolväten). Det finns lagstiftade gränsvärden för dessa ämnen och inom livsmedelsindustrin görs kontroller för att se till att de rökta produkterna som säljs är säkra. Om du röker kött eller andra livsmedel själv, och vill veta mer om rökning och dessa ämnen, då har Livsmedelsverket mer information om det.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Griskött är liksom övrigt kött inte fett i sig. En kotlett renskuren från synligt fett har en fetthalt på endast 1,7 procent enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2023-06-13.

» Här kan du läsa mer om fett

Senast uppdaterad 2024-02-19

Livsmedelsverket rekommenderar max 500 gram rött kött och chark i veckan. Du behöver inte äta rött kött, men det är en näringsrik del av en hälsosam och varierad kost. Rött kött (griskött, nötkött och lammkött) är näringspackat och du får i dig mycket näring i en liten volym. Om du ska få i dig samma mängd näring i vegetabilier behöver du äta större volymer. Du kan exempelvis äta 83 gram blodpudding eller 714 gram bladspenat för att få i dig tillräckligt med järn. Du kan äta 200 gram nötfärs eller 1150 gram kikärtor för att få i dig tillräckligt med zink. Du kan äta 4 gram lever för att få i dig tillräckligt med vitamin B12, en vitamin som vi inte kan tillgodogöra oss från vegetabilier. Att kött är näringspackat gör att du får mycket näring för pengarna.

Läs mer här:
» Är det okej att äta kött?
» Hur mycket kött äter vi?
» Kan kött vara hållbart?

Senast uppdaterad 2024-02-19

Om du ska öka eller minska din köttkonsumtion beror naturligtvis på hur stor din köttkonsumtion är. Livsmedelsverket rekommenderar max 500 gram rött kött och chark i veckan.
Anledningen till att man rekommenderar att äta kött är främst för att det innehåller högvärdigt protein, vitaminer och mineraler som är lätta för kroppen att ta upp. Det går att få i sig lika mycket näring genom andra livsmedel, men du behöver äta större volymer.

Inom området kost och vad vi bör äta så finns det många olika vetenskapliga undersökningar och studier som visar att hälsorisker som resulterar i livshotande sjukdomar som tjocktarmscancer eller hjärt- och kärlsjukdomar är väldigt komplext. Man måste ta hänsyn till en persons hela levnadssätt för att kunna se samband mellan kost och sjukdomar. Här är en debattartikel från 2015 av SLU professorn Jana Pickova om ämnet.

De flesta svenskar äter för lite grönsaker. Rekommendationen är 500 gram per dag, vilket de flesta svenskar inte kommer upp i. Många äter också för mycket socker och för lite fullkorn. Sedan spelar även andra faktorer in, som rökning eller snusning, alkoholvanor, motionsvanor och stress.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Druvsocker och ibland glukossirap kan ingå i charkprodukter. Det framgår i så fall av ingrediensförteckningen. Mängden av specifika ingredienser deklareras ej på förpackningar, men du kan se andel sockerarter i näringsdeklarationen. Socker och glukossirap ingår ofta i väldigt liten mängd.

Socker förekommer oftast i rimsaltade produkter och traditionellt används väldigt små mängder socker när man rimmar kött. Exempelvis kan en lake till julskinka innehålla cirka 30 gram socker till 5 liter vatten och 900 gram salt.

I leverpastej tillsätts socker för att balansera skärpan i leversmaken. I äldre recept hävdas ofta att lite socker är en nödvändig krydda i köttbullar. Det finns dock gott om färdiga köttbullar utan socker i butik, och gör du egna köttbullar kan du välja om du vill tillsätta socker eller låta bli.

» Här kan du läsa mer om charkuterier

Senast uppdaterad 2024-02-19

Ja, det finns naturligt transfett i kött, men i mycket små mängder.

WHO rekommenderar att transfett inte ska ge mer än 1 procent av dagsintaget av energi. Livsmedelsverket skriver att utifrån uppgifter om vad maten innehåller i undersökningen Matkorgen 2015, går det att uppskatta intaget i Sverige till omkring 1 gram transfett per person och dag. Av det transfett vi äter är det mesta naturligt transfett, till exempel från feta mjölkprodukter.

» Här kan du läsa mer om kött och fett

Senast uppdaterad 2024-02-19

De gemensamma nordiska näringsrekommendationerna (NNR2023) anger att både kvinnor och män bör äta 0,83 g/kg kroppsvikt. Protein hittar du i exempelvis kött, fisk, ägg, mjölk, spannmål och baljväxter som bönor och linser.

Proteinet i animaliska produkter kallas högvärdigt protein, eftersom det innehåller alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyrorna.

Proteinet i vegetabilier innehåller oftast inte alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyror. Därför krävs det att du kombinerar olika vegetabiliska livsmedel i en och samma måltid för att din kropp ska få alla de essentiella aminosyror som kroppen behöver.

» Här kan du läsa mer om kött och protein

Senast uppdaterad 2024-04-02

Flickor och kvinnor som menstruerar behöver extra mycket järn. Ett enkelt sätt att få i sig järn är att äta järnrik mat. Mörkt kött är mer järnrikt än ljust. Leverpastej, blodpudding och annan innanmat är extra järnrik. Förutom att kött är järnrikt så finns det också något som kallas för köttfaktorn. Köttfaktorn innebär att bara en liten mängd kött i måltiden ökar järnupptaget från övriga livsmedel i måltiden.

» Här kan du läsa mer om järn och kött

Senast uppdaterad 2024-02-19

Födoämnesallergi mot kött är ovanligt, men de senaste åren har man upptäckt något nytt. Nämligen att köttallergi kan uppkomma efter fästingbett, och att allergin kan därför drabba alla åldrar. Vid denna typ av allergi kan man även reagera på mjölkprodukter.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Järn liksom andra mineraler är stabila mot värmepåverkan. Det förefaller ha varit klarlagt ända sedan tidigt 80-tal att mikrovågsmatlagning har en minimal effekt på såväl protein, fett som mineralinnehållet i mat. Inte mycket nytt tycks ha framkommit på senare år.

Källa: Näringslära för högskolan,1999, Cross, Fung. The effect of microwaves on nutrient value of foods.CritRevFoodSciNutr 1982;16(4):355-81.

Senast uppdaterad 2019-12-13

Det är väldigt liten risk för friska personer att äta sig till ett järnöverskott med hjälp av vanlig mat. Hur mycket järn som tas upp från det man äter regleras av kroppen utifrån järnbehovet hos praktiskt taget alla människor. Det finns vissa sjukdomar, exempelvis hemokromatos, som kan leda till kraftigt ökad järnabsorption, men detta är relativt ovanligt.

» Läs mer om järn och kött här

Senast uppdaterad 2024-02-19

Att dricka juice till blodpuddingen ökar inte upptaget, men minskar det inte heller. I blodmat finns mycket hemjärn, och eftersom det totala järninnehållet i blodmat är så pass högt är det en mycket god järnkälla. Vill du öka upptaget av järn från måltiden? Servera rökt skinka eller stekt bacon till blodpuddingen för genom den så kallade köttfaktorn så ökar kroppens upptag av järn från hela måltiden

» Läs mer om kött och järn här

Senast uppdaterad 2024-02-19

Kvaliteten på protein är högre i ett livsmedel som innehåller många aminosyror eller, som när det gäller kött, samtliga aminosyror. Det finns 20 aminosyror varav 9 av dem är essentiella (livsviktiga) eftersom kroppen inte själv kan producera dem. Det innebär att vi måste få i oss dessa aminosyror via maten.

Kött innehåller naturligt samtliga av de essentiella aminosyrorna och i en hög mängd. Det finns inget vegetabiliskt livsmedel som innehåller alla de essentiella aminosyrorna i samma höga mängd. I vegetabilier är det ofta en eller flera essentiella aminosyror som finns i lägre mängd och som därför begränsar proteinkvaliteten. Vid vegetarisk eller vegansk kost behöver man därför kombinera olika livsmedel i en och samma måltid för att få i sig alla essentiella aminosyror i tillräcklig mängd.

» Här kan du läsa mer om kött och protein

Senast uppdaterad 2024-04-02

Vad som avses med begreppet ”rött kött” kan vara olika i olika länder, och i olika sammanhang. När man pratar om rött kött i Sverige så menar man oftast griskött, nötkött, lammkött, renkött samt viltkött. En del inkluderar innanmat andra inte.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Köttfaktorn stimulerar upptaget av järn och zink från en måltid. Det innebär att, genom att bara äta lite rött kött, fågel eller fisk i måltiden, ökar upptaget av järn och zink från hela måltiden. Alltså även från vegetabilierna.

Detta beskrevs av en forskargrupp redan 1968. Sedan dess har många forskare bekräftat köttfaktorns effekt och det man vet är att köttfaktorn är kopplad till muskelproteinet. Många försök har gjorts för att försöka fastställa exakt vad köttfaktorn är, var den sitter och hur den fungerar, men än så länge vet man inte detta med säkerhet.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Kött består av vatten, muskler, fettvävnad och bindväv. En muskel har många muskeltrådar som hålls samman av muskelhinnor. De näringsämnen som finns i kött är protein och fett samt mineraler och vitaminer. Kött innehåller högvärdigt protein som behövs för att ersätta och bygga upp kroppens celler. Kött innehåller också stora mängder av de viktiga mineralämnena järn, zink, selen samt B-vitaminer, bl a vitamin B12 som så gott som bara finns i animaliska livsmedel.

» Här kan du läsa mer om näringsämnen i kött

Senast uppdaterad 2024-02-19

Kött är ett väldigt näringsrikt livsmedel och innehåller en hög andel protein, fett, vitaminer och mineraler. Du får alltså i dig mycket näring genom att bara äta lite kött. Det går givetvis att undvika att äta kött om man inte vill, men då behöver man mer noggrant planera sina måltider utifrån vilken näring som finns i olika livsmedel, så man säkerställer att man får i sig det man behöver.

Proteinet i kött innehåller alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyror. Köttet innehåller också viktiga vitaminer som vitamin B12 och viktiga mineraler som järn och zink. Dessa har också en särskilt hög biotillgänglighet. Det innebär att kroppen har lätt att ta upp och tillgodogöra sig näringsämnena. I kött finns också köttfaktorn som gör att kroppen lättare tar upp näring från hela måltiden. Alltså även från vegetabilier i måltiden. Så genom att bara äta lite kött, ökar näringsupptaget.

När du ska välja kött finns det många anledningar att välja svenskt kött. Sverige har ett ambitiöst djurskydd, samtidigt som den svenska djuruppfödningen har lägst användning av antibiotika inom EU, vilket är ett tecken på friska djur. Djuren bidrar även till en mer cirkulär matproduktion, en ökad biologisk mångfald och har en lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet. Svensk livsmedelsproduktion är också viktig för vår försörjningstrygghet, så vi säkrar vår tillgång till livsmedel både i säkra och mer osäkra tider.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Ja, i Sverige har vi absoluta krav på att djur ska vara bedövade innan slakt. Det är reglerat i lag, inga undantag är tillåtna.

Senast uppdaterad 2024-02-06

Ja, halalslakt är tillåtet i Sverige så länge djuren bedövas innan slakt. Det som skiljer halalslakt från vanlig slakt i Sverige är att en person med muslimsk status närvarar vid halalslakt. Denne uttalar en bön för djuret. I Sverige har vi absoluta krav på att djur ska vara bedövade innan slakt. Det omfattar även så kallade halalslaktade djur. Inga undantag är tillåtna.

Senast uppdaterad 2024-02-07

Sverige har en av världens mest omfattande djurskyddslagar. Det är något vi ska vara stolta över. Allting utgår ifrån att djuren ska ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt. Det gäller både utomhus och inomhus.

”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.”
Djurskyddslag (2018:1192) Sveriges Riksdag

Alla djur i Sverige som hålls av människor omfattas av den svenska djurskyddslagen. Djurskyddslagen ska fungera förebyggande med målet att djuren ska vara friska, ha det bra och kunna bete sig så naturligt som möjligt. Djurskyddslagstiftningen ställer höga krav på utrymme, foder, vatten och att djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt.

Kontrollerna från myndigheterna, såväl ute på gården som vid transporter och slakt, är omfattande. Gårdarna besöks av olika rådgivare och veterinär där man hjälps åt för att förbättra djuromsorgen. Tack vare återkommande kontroller rapporteras också eventuella missförhållanden i djuruppfödningen och kan snabbt åtgärdas.

Sverige har historiskt sett alltid haft kunniga och engagerade djurägare med ett genuint intresse för sina djur. Dagens djurbönder uppehåller traditionen och är stolta över sina djur. God djuromsorg ses som en självklar del av det dagliga arbetet med djuren.

» Här kan du läsa om svensk djuruppfödning

Senast uppdaterad 2024-02-07

Kastrering utförs för att förhindra förekomst av så kallad ornelukt eller galtlukt. Lukten uppstår när köttet värms upp vid tillagning. En stor del av vår smak upplevs genom näsan, så därför är upplevelsen att köttet smakar starkt av ”gris”.

Ornelukt uppkommer hos vissa hangrisar i samband med att de blir könsmogna. Köttet blir då för de flesta människor inte bara mindre gott utan snarare oätligt. Ornelukt orsakas främst av de naturligt förekommande hormonerna androstenon och skatol hos grisen.

En klar majoritet av de hangrisar som föds såväl ute i Europa som i Sverige kastreras i dag vid ett par dagars ålder i syfte att undvika att köttet vid upphettning ska orsaka ornelukt och lukta och smaka illa.

Sedan första januari 2016 måste alla grisar enligt lag bedövas i samband med att de kastreras och sedan 1 november 2023 ska grisar ges både bedövning och allmän smärtlindring innan kastration genomförs. För att överhuvudtaget få kastrera grisar så behöver man också gå en utbildning i läkemedels­hantering och kastrering av gris.

Läs mer om svensk grisuppfödning här.

Senast uppdaterad 2024-02-06

Djuromsorgen i Sverige håller hög nivå och påståendet att den är bland den bästa i världen grundar sig på jämförande statistik från bland andra Jordbruksverket och motsvarande myndigheter i andra länder.

De svenska djurens hälsa är mycket god, och ett ständigt arbete pågår för att djuromsorgen fortsatt ska hålla hög kvalitet. Det visar statistik från djurskyddskontroller som genomförs på de svenska gårdarna av olika myndigheter. Kontroller och uppföljning sker också av transporter och slakt.

Användningen av antibiotika i djuromsorgen i Sverige är den lägsta i hela EU. Det vittnar om god djurhälsa och djuromsorg.

Svensk djuromsorg vilar på följande värdegrund:

• En god djurhälsovård.
• Djuren ska få sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda.
• Djuren ska möjlighet att bete sig naturligt.
• Djuren få skydd mot smärta, lidande och negativ stress.
• Djuren ska ha skötare som tar hänsyn till det enskilda djurets behov.
• Djurmiljöerna ska vara anpassade för djuren.
• En god djuromsorg i samband med transport och avlivning.

Senast uppdaterad 2024-02-07

För biff finns klasser för marmorering som går från klass 1 (ingen marmorering) till klass 5 (mycket marmorerat).

Det är flera leverantörer som säljer utvalt kött som är av särskilt hög kvalitet eller från särskilt utvalda djur, men några vedertagna klasser för det finns inte ännu.

» Här kan du läsa mer om marmorering

Senast uppdaterad 2024-02-07

Grovmalen passar bra till köttfärssås och hamburgare. Den finare används oftast till våra klassiska svenska husmansrätter som köttbullar och pannbiffar för att det ger en finare och mer homogen smet. I slutändan är det en fråga om tycke och smak. Vill du hellre ha en fin struktur på köttfärssåsen så är det inte fel att välja finmalen köttfärs och vill du ha grövre köttbullar eller pannbiffar går det bra med grovmalen köttfärs.

Senast uppdaterad 2024-01-30

Ytterfilé är ett begrepp som har börjat användas på senare tid och som ofta syns påförpackningarna i handeln. Den styckningsdel som avses är en delad kotlettrad, renputsad från fett och ben. Ett korrekt anatomiskt namn på styckningsdelen är ”delad putsad kotlettrad”.

Tyvärr kan man få uppfattningen att det är filé man köper, vilket alltså inte är fallet. Kotletten behöver tillagas på lägre temperatur och under längre tid än filén för att komma till sin rätt. Ofta är den fläskkotlett som säljs som fläskytterfilé mörad genom marinering för att slutresultatet vid tillagningen ska likna filén mer.

Innerfilé har börjat användas om ”äkta” filé. Innerfilé är den möra styckningsdel som finns på insidan av ryggraden och det finns två innerfiléer på varje djur. Filé behöver inte lika lång tillagningstid som kotlett, och stekt i skivor blir den bäst på medelvärme.

Begreppen ytterfilé och innerfilé används även för lamm. Ytterfilé på lamm är en styckningsdetalj som även ingår i lammsadeln, kotlett och lammracks. Innerfilén av lamm sitter på insidan av ryggraden. Både lammytterfilé och lamminnerfilé är väldigt möra detaljer.

» Här kan du läsa mer om fläskytterfilé/benfri kotlettrad av gris

Senast uppdaterad 2024-02-07

Grishals är det samma som fläskkarré, fast på skånska. Så du kan anrätta din grishals efter de recept på fläskkarré som finns. Ta en titt bland våra recept här.

Senast uppdaterad 2024-01-30

Framdelskött innehåller mer bindväv och grövre muskelfibrer och blir därför hårdare än bakdelskött. Det beror på att musklerna arbetar mer i framdelen av djurets kropp.

För att få framdelsköttet mört ska man tillaga det med mycket vätska och under lång tid till exempel genom kokning eller bräsering. Vätskan och vattenångan gör att bindväven lättare bryts ned. Framdelskött som högrev, bringa eller bog är därför lämpliga styckningsdetaljer för många klassiska långkokrätter som kalops, dill- och pepparrotskött.

Bakdelskött har generellt sett mindre bindväv och är oftast mörare än framdelskött. Det kräver oftast inte lika lång tillagning som framdelskött men bästa tillagningsmetod varierar från detalj till detalj. Exempel på detaljer från bakdelen är fransyska och rostbiff som passar bra som stek i ugn eller innanlår som ofta skivas till lövbiff eller används i en råbiff.

Senast uppdaterad 2024-01-30

”Fläskhare” är inte ett vedertaget begrepp för någon styckningsdel, men används ibland på restaurang för det som i butik kallas ”fläskytterfilé”. Det vill säga kotlettrad putsad från ben och fett.

Enligt Svenska Akademiens ordboksredaktion kan ordet ha sammanhang med en liknande användning i tyskan av Hase eller nederländska Haas(je), som betyder just hare. I den nederländska ordboken kopplar man ordet Haas till ländmuskel (besläktat med det svenska ordet ’has’ om än med något annan betydelse).

Detta förklaras med att ländmuskeln ansågs vara den finaste biten av jaktdjuret och med tiden kom ordet Haas att beteckna en ”fin köttbit” överhuvudtaget.

» Här kan du läsa mer om styckningsdetaljen som kallas för fläskhare

Senast uppdaterad 2024-02-07

På bitar av nötkött finns bakterier främst på köttets yta. När köttbiten steks blir ytan av köttbiten varmare än 70°C och bakterierna dör. Därför går det bra att äta svenskt nötkött som är stekt på ytan och medium eller rare i kärnan.

I nötfärs är ytan av nötköttet nermald och kan finnas i hela färsen. Av den anledningen ska köttfärs alltid genomstekas. Risken med att äta rosa eller ej genomstekt nötfärs är framför allt relaterad till bakterien EHEC. Vi har en unikt låg salmonellanivå i Sverige och nolltolerans mot salmonella på slakterier, så risken att smittas av salmonella genom svenskt kött är mycket låg. I många andra länder är det vanligare att salmonella förekommer.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Senast uppdaterad 2024-02-19

Det går utmärkt att rimma både griskött, nötkött och lammkött. Att rimma kött är ursprungligen en konserveringsmetod som innebar att man saltade köttet för att det skulle hålla för längre förvaring. I dag rimmar vi gärna för den goda smakens skull.

Vill du rimma kött? Texta våra recept på tjälknöl och hemrimmad skinka.

Kuriosa: Ordet ”rimma” kommer från samma ord som rimfrost. Saltkristaller från lagen kan ibland lägga sig på köttets yta, vilket man i gamla tider tyckte påminde om rimfrost. Därav kom man att kalla saltning för rimning.

» Här kan du läsa mer om rimning

Senast uppdaterad 2024-02-19

För att få bäst smak på ditt kött, tillaga kött med fett och ben. Fettet är en smakbärare och kött med ben har längre tillagningstid, som tillåter umamismakerna att utvecklas. Både ben och fett kan skäras bort efter tillagning.

Senast uppdaterad 2019-12-12

Kött som marineras kan ligga i marinad i allt från en halvtimme till ett eller två dygn, beroende på vad marinaden består av och hur mycket syrliga ingredienser den innehåller.

Innehåller marinaden exempelvis yoghurt får den kortare hållbarhet än en marinad med vin, vinäger eller ättika. Ofta ingår olika kryddor i marinaden och dessa påverkar hållbarheten negativt. Kött och marinad ska förvars i kylskåp, helst +4°C till högst +8°C.

Hållbarheten på kött kan inte förlängas genom att lägga det i marinad.

» Här kan du lära dig mer om marinering och vad som passar i en marinad

Senast uppdaterad 2024-02-19

I både nöt- och griskött smälter 15 procent av fettet ut vid tillagning. Lika mycket fett smälter ut oavsett om man steker i panna, i ugn eller kokar köttet. Ju tunnare skivor, desto mer smälter ut. I bacon smälter 60–70 procent av fettet ut vid stekning.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Att rimma kött är från början en gammal konserveringsmetod som innebar att man saltade köttet för att det skulle hålla för längre förvaring. I dag rimmar vi gärna för den goda smakens skull. Det går utmärkt att rimma både griskött, nötkött och lammkött.

När du rimmar kött är 5 liter vatten, 800g salt och 100g socker bra proportioner. Du kan även krydda rimningslagen med hel svartpeppar, enbär eller timjan. Koka upp, ta av från värmen och låt det svalna. Rimningslagen ska vara helt klar och inte grumlig. Häll sedan rimningslagen över köttet så att det täcker och låt stå svalt. Tiden är lite olika beroende på hur stor din köttbit är. Exempelvis behöver en julskinka på 3–4 kg stå i en vecka. Här hittar du vårt recept på rimmad julskinka.

Det rimmade köttet passar bra att exempelvis koka tillsammans med lök, morot och vitpepparkorn.

Kuriosa: Ordet ”rimma” kommer från samma ord som rimfrost. Saltkristaller från lagen kan ibland lägga sig på köttets yta, vilket man i gamla tider tyckte att det påminde om rimfrost. Därav kom man att kalla saltning för rimning.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Det kan finnas flera orsaker, men studier görs återkommande på vad det kan bero på. Köttets pigment kan förekomma i flera kemiska former, vilket kan ge köttet i den färdiga rätten olika färg. Oftast oxiderar pigmentet vid värmebehandling och blir då gråbrunt, vilket är den färg som kännetecknar genomstekt kött. Ibland händer inte detta fullt ut och då kan även färdiglagad köttfärs som uppnått 70 grader i innertemperatur vara lätt rosafärgad. Fenomenet kallas ”persistent pink”.

Rosafärgad köttfärs är inte farligt att äta, det är bara en utseendeförändring, och den påverkar inte smak eller näringskvalitet. Observera att det gäller rosa köttfärs som uppnått 70 graders innertemperatur, inte rå köttfärs.

Köttfärsprodukter som man köper färdiga kan vara rosa om potatismos blivit inblandad i färsen. Rosa köttfärs kan även bero på nitrit. Kål och lök innehåller nitrat som vissa bakterier omvandlar till nitrit. Ett exempel på en rätt där köttfärs kan bli rosa, även fast den är färdiglagad, är kålpudding.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Senast uppdaterad 2024-02-19

Nej, det behövs egentligen inte.

Anledningen till att man bryner kött är för att den så kallade maillardreaktionen ska uppstå. Det innebär att köttets yta blir brynt, samtidigt som en mängd smakämnen frigörs. På så vis får köttet en fin yta och behåller saftigheten inuti. Det ser också trevligt ut med en vackert brynt yta.

I storhushåll används ofta tekniken att lägga köttet direkt i kokande vätska. Då får köttet en grå yta men behåller saftigheten inuti. Det kräver dock att vattnet eller buljongen hålls kokande och att man inte lägger ner så mycket kött samtidigt att kokningen avstannar.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Ett vanligt misstag när man kokar framdelskött är att koka det för kort tid. Ofta står en viss tid angiven i receptet, men det är bara en rekommendation. Det är väldigt olika hur snabbt eller långsamt olika köttbitar av samma styckningsdel blir klara.

Det säkraste sättet att kontrollera om köttet är färdigkokt är att känna på det med en steknål, en sticka eller en gaffel. Köttet ska kännas mjukt och mört. Om inte bör man koka det lite till. Kontrollera med 10 minuters mellanrum ända tills köttet är mört.

Om du kokat enligt konstens alla regler och köttet trots det är segt, bör du kontakta din handlare och tala om det.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Om du tar en titt på din köttbit ser du att muskeltrådarna i köttet alla ligger åt samma håll, ungefär som trådarna i ett tyg eller rep. När du ska skära är det viktigt att du skär tvärs över trådarna.

Då blir skivorna vackra och håller ihop bättre. Dessutom upplevs köttet i munnen mera mört och är lättare att äta om det skärs på rätt ledd.

Du kan lära dig mer om hantering av kött i Köttskolan.

Senast uppdaterad 2021-10-25

Grilloljor och marinader smaksätter köttytan. För att en marinad ska kunna tränga in i köttet måste den innehålla någon del vattenbaserad vätska. Det krävs också något salt eller surt som exempelvis vinäger eller fruktjuice. Då kan marinaden tränga in en liten bit i köttets yta, men inte särskilt långt.

För att få ett saftigare kött med hjälp av marinad krävs det att vätskan kommer in i köttet. Detta gör man inom livsmedelsindustrin genom att injicera marinaden i köttet, som ett komplement till ytkryddningen.

För att få ordentligt med smak från marinaden bör köttet marineras i minst två timmar, men gärna längre. På tunnare köttskivor räcker ofta ytkryddningen för att en tugga av köttet ska upplevas som smakrik rakt igenom.

» Här kan du läsa mer om att marinera kött och vilka ingredienser som passar i en marinad

Senast uppdaterad 2024-02-19

Se Vad är Maillardreaktionen?

Senast uppdaterad 2021-10-25

Malliardreaktionen, även kallad maillardeffekt, är den kemiska reaktion som sker mellan kolhydrater och aminosyror, till exempel när vi steker kött. Detta ger en krispig textur, mörkare färg och förhöjer doft och smak på köttet. Det är en av anledningarna till att man bryner köttet innan det ska ugnsstekas eller kokas. Malliardreaktionen ger också färg, smak och doft åt exempelvis kaffe, bakat bröd, rostat bröd och många andra sorters rostad, stekt, grillad eller bakad mat.

För att Maillardeffekten ska uppstå krävs höga temperaturer. Det är därför viktigt att torka av köttet före stekning, inte fylla pannan till mer än hälften och att ha en riktigt het panna när man ska bryna köttet.

Namnet Maillard kommer från den franska kemisten Louis Camille Maillard som beskrev reaktionen för första gången 1912.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Att laga kött sous vide (uttalas sovidd) är en teknik som använts länge inom restaurang och storkök, men det är också en metod som blivit allt vanligare i hemma-köken hos de matlagningsintresserade.

Sous vide innebär att köttet läggs i en lufttät plastpåse, en så kallad vakuumpåse, ur vilken luften sugs ur så att det bildas ett vakuum. Påsen i sin tur läggs i ett temperaturkontrollerat vattenbad och köttet tillagas på så vis i påsen. Denna metod gör att köttet blir både saftigare och mörare samt att kryddning, köttsafter och aromämnen tränger in i köttet.

Sous vide passar bra till köttdetaljer som behöver lång tid på sig, men det går lika bra att använda sig av för att få en perfekt stekgrad på mörare detaljer.

» I Köttskolan kan du lära dig mer om sous vide och få kunskaper om vilka köttdetaljer som passar bäst

Senast uppdaterad 2024-02-19

Torrsteka är ingen vedertagen matlagningsterm, men syftar till att man steker utan fett. Torrstekning kan göras i en stekpanna med non stick-beläggning, där fett inte behövs, eller i ugn.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Kött kan bli grått och tråkigt om du lägger för mycket kött i pannan på en och samma gång. Då kyls pannan ner och det blir en större mängd vätska i pannan. Det gör att köttet inte blir stekt utan mera kokt och det förlänger även tillagningstiden.

Kött som filé, med fina muskeltrådar, ska tillagas hastigt i hög temperatur. Då får köttet en vacker yta samtidigt som det blir saftigt och gott. För att pannan ska kunna hålla tillräckligt hög temperatur bör den bara fyllas till två tredjedelar.

Senast uppdaterad 2024-02-19

När kött upphettas krymper det eftersom köttsaft pressas ut och en del fett smälter ut. I genomsnitt förlorar kött mellan 25 och 30 procent i vikt vid tillagning, men viktsvinnet kan variera ganska mycket.
Kött som tillagas vid låg, jämn temperatur förlorar minst i vikt men sådan tillagning passar inte för alla styckdetaljer. Ju längre du tillagar en köttbit desto mer kommer den att tappa i vätska och därmed också vikt. För att få ett så gott resultat som möjligt är det bra att inte tillaga längre än nödvändigt, det vill säga att stekningen och kokningen avbryts när lämplig innertemperatur är uppnådd.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Senast uppdaterad 2024-02-19

Man måste inte binda steken, men en stor bit kött blir jämnare till formen om den binds upp med ett så kallat steksnöre före tillagning. En jämn form gör att köttet blir jämnare stekt eller kokt. Dessutom blir skivorna snyggare när man skär upp köttet.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Rått kött har inte lika utvecklade smaker som tillagat kött. De flesta smakerna utvecklas i samband med värmen under tillagningen när den så kallade Maillardreaktionen sker. I kött finns vattenlösliga och fettlösliga ämnen. Vattenlösliga smakämnen ger kött dess karakteristiska köttsmak. De fettlösliga ämnena ger kött dess artspecifika smak, det vill säga skillnaden i smak mellan nöt, gris och lamm.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Grytbitar från gris har en koktid på cirka 30 minuter medan grytbitar från nöt oftast behöver koka 1–1½ timme, beroende på vilken styckningsdetalj grytbitarna kommer ifrån. Den kortare koktiden för griskött beror på att detta kött kommer från unga djur (ca 6 månader). Kött från yngre djur är mörare och innehåller inte så mycket bindväv som kött från äldre djur.

Hela styckningsdetaljer från både nöt och gris kan ha både kort och lång koktid, beroende på köttets struktur, hur stor köttbiten är och om den har ben.

De styckningsdetaljer från gris som ofta kokas, så som bog, lägg, revbensspjäll och skinka, har lite olika koktider. Det samma gäller det nötkött som passar för kokning, exempelvisbog, märgpipa, högrev, oxsvans och lägg. Framdelskött har oftast längre koktid än kött från bakdelen.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Använd en hushållstermometer avsedd för mat. Bland de digitala finns det både handhållna, trådlösa och termometrar med kabel att välja mellan. De med kabel mellan display och prob samt trådlösa termometrar har flest användningsområden eftersom de även kan användas i ugn och grill, samtidigt som maten lagas. Många modeller kan också ställas in så att de piper när önskad temperatur är uppnådd. Med en handhållen termometer kan man däremot snabbt kontrollera temperaturen på köttbiten i stekpannan eller i grillen.

Den bästa termometern är naturligtvis en som fungerar och visar rätt temperatur. För att testa om en termometer fungerar som den ska kan du göra så här:

1. Koka upp vatten. När vattnet kokat någon minut kan du stoppa i termometern och kolla att den visar 100°C.
2. För att veta att termometern även funkar i lägre temperatur kan man fylla en termos med is. Fyll sen på kallt vatten i termosen så det täcker isen. Låt stå i 10 minuter. Stoppa sedan i termometern och kolla om den visar 0°C.

En termometer är ofta inte exakt men bör inte avvika mer än ±1°C.

En gammaldags stektermometer kan fungera mycket bra, men testa gärna enligt metoden ovan för att se om den verkligen fungerar, innan du använder den

Senast uppdaterad 2024-02-19

Både olja och smör har utmärkta stekegenskaper och bra näringsvärde. Smör och stekfett ger tydliga signaler om när pannan är lagom varm genom att börja bubbla. Dessutom ger smör god smak. Flytande fett som olja är utmärkt att steka i, framför allt så det inte bränner fast lika lätt, men det kan vara något svårare att se steksignalerna.

Huruvida man väljer att steka i smör eller i olja är en smaksak. Du behöver heller inte välja den ena eller den andra utan kan blanda både smör och olja i pannan för att nyttja båda fetternas egenskaper.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Det finns inga ”regler” för hur ofta en köttskiva ska vändas – det varierar beroende på köttskivans tjocklek. En lövbiff steks klar på ena sidan och vänds sedan en gång för att stekas klar på den andra. En tjockare köttskiva kan eventuellt behöva vändas en extra gång för att undvika att den blir för hårt brynt på ena sidan. Steker eller grillar man helt kött, exempelvis en hel oxfilé, behöver köttet oftast vändas flera gånger för att värmen ska spridas jämnt över hela köttbiten. Vänd så många gånger du behöver och se till att köttet inte bränns. Det man däremot absolut inte ska göra är att trycka på köttet under tillagningen. Då pressas vätska ut ur köttet och lämnar det torrt.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Tar du bort den synliga fettranden innehåller köttet i julskinka enbart cirka 3 procent fett.

Senast uppdaterad 2024-02-19

Senast uppdaterad 2024-02-19

Under julen 2017 åt svenska folket cirka 600 gram julskinka per person (baserat på hur mycket julskinka som såldes per capita under perioden v46–52 2017).

Senast uppdaterad 2024-02-19

Cirka 6.439 ton julskinka till ett värde av 511 MSEK (v46–52 2017).

Senast uppdaterad 2024-02-19

Cirka 4,5 procent av skinkorna som säljs kommer från eko-grisar (v46–52 2017).

Senast uppdaterad 2024-02-19