Vattenanvändningen för svenskt kött

Vattenbrist ett stort problem. I genomsnitt använder det globala jordbruket 70 procent av vattenresurserna. Men hur är vattenanvändningen för svenskt kött?

Vattenanvändningen för svenskt kött

Regn är en gåva att ta vara på. För lite regn kan kräva bevattning av grödor och trädgårdar. Men åkrar med gräs i Sverige bevattnas med naturligt regn. Djuren har förmågan att ta vara på gräset och göra kött och mjölk av det. Men de behöver dricka vatten till maten precis som vi människor.

I Sverige har vi jämförelsevis en riklig nederbörd, gott om sjöar och gott om grundvatten. Tillgång på vatten är därför inte begränsande för den svenska djurhållningen, som den är i många länder på södra halvklotet. Men vi har ändå ett ansvar att vara rädda om vårt färskvatten – särskilt med tanke på klimatförändringarna. Det gäller såväl tillgången som kvalitén.

Bönderna arbetar hela tiden med att både säkra vattentillgången och hushålla med vattnet vid gården. Bland annat genom att bygga dammar för att kunna ta hand om vintrarnas regnvatten.

Regnet faller på gräset oavsett om djuret äter det eller inte

Grunden till nötkreatur, får och lamms foder är just gräs och klöver. Regn är en förutsättning för att gräset och klövern ska växa. Om djuren äter gräset eller inte spelar ingen roll för vattnet. Det avdunstar från mark, växter och djur till luften och blir regn igen.

När man räknar på vattenfotavtrycket för exempelvis nötkött så används ca 15 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött. Men av det är 14 000 liter regnvatten som faller på gräset oavsett om djuren äter det eller inte.

Genomsnittlig användning av vatten i Sverige

Hur är vattenanvändningen för svenskt kött? Svenskt jordbruk använder idag 3 procent av den totala användningen av vatten i landet. Det kan jämföras med den svenska industrin som står för 70 procent av vattenförbrukningen och hushållen för 18 procent.

Man kan sätta den siffra i relation till att människor i Sverige i genomsnitt använder 140 liter per person och dag för bl a dusch, toaletter, tvätt, disk och mat. (Källa: Svenskt vatten)

I Sverige används 4 procent av det tillgängliga sötvattnet. Av detta vatten behöver jordbruket 3 procent, hushållen 15 procent och industrin 59 procent. (Källa: Statistiska centralbyråns statistikdatabas)

Myten om köttets vattenförbrukning

Näringsläckage från jordbruket

Växtnäringsläckage från jordbruket till vattendrag sjöar och hav kan göra att den naturliga balansen störs. Det sker bland annat en okontrollerad algtillväxt som gör att stora mängder syre förbrukas och bottnarna kan ”dö”.  Jordbruket har därför i cirka 20 år systematiskt arbetat med att minska växtnäringsläckagen. Det finns en ambitiös lagstiftning som reglerar hur man ska lagra stallgödsel och när man får sprida den. Många lantbrukare skapar nya våtmarker som växtnäringsfällor, odlar fånggrödor och har skyddszoner vid vattendrag. Det är en omfattande rådgivning och utbildning via bland annat kampanjen Greppa näringen. Dessa åtgärder har kraftfullt bidragit till att näringsläckagen från det svenska jordbruket minskat.

» Läs mer om näringsläckage och åtgärder för att minska detta hos Greppa Näringen

Scroll to Top