Vattenanvändningen för svenskt kött

Vattenbrist ett stort problem. I genomsnitt använder jordbruket 70 procent av vattenresurserna globalt. Men hur är vattenanvändningen för svenskt kött?

Hur mycket vatten använder vi egentligen?

Även om vatten är en förnybar resurs är den inte obegränsad. Globalt sett är vattenbrist ett stort problem på många håll. Produktionen av livsmedel tar i anspråk stora mängder vatten. Hela 70 procent av ländernas vattenresurser används inom jordbruket globalt då allt större ytor konstbevattnas. Men hur är vattenanvändningen för svenskt kött?

Inom den svenska djurhållningen sker bevattningen till största delen naturligt genom regn som faller på gräset och grödorna. Det färskvatten som går åt är det djuren behöver dricka. Låt oss titta närmare på detta.

Allt vi äter har ett vattenfotavtryck

Allt vi äter har ett vattenfotavtryck. Men vattenåtgången för att producera mat varierar beroende på livsmedel. Det är också skillnad på vatten och vatten. När man beräknar hur mycket vatten som går åt vid produktionen av mat brukar man kalla regnvatten för grönt vatten, vatten som påverkats av föroreningar som rengöringsmedel eller växtskyddsmedel och liknande för grått vatten och grundvatten för blått vatten.

Vattenåtgång vid olika typer av livsmedelsproduktion

Höga andelar blått vatten kan indikera ett miljöproblem, särskilt när produktionen sker i delar av världen med brist på grundvatten. Water Footprint Network har identifierat att nötkött främst kräver regnvatten medan exempelvis avokado, olivolja och mandel förbrukar stora mängder grundvatten vid odlingen. För att odla en mandel i Kalifornien behövs exempelvis 12 liter vatten. Torka är ett återkommande problem i Kalifornien, som står för ungefär 80 procent av världens mandelodlingar. För att odla ett kilo avokados i provinsen Petorca i Chile behövs 2.000 liter vatten, vilket motsvarar ungefär 10 fyllda badkar.

Produktionen i de länder som vi importerar mat från ser ofta annorlunda ut än här i Sverige. Ofta handlar det om att allt mer vatten behöver tillföras genom konstbevattning för att producera grödor eller foder till djuren. Det betyder att det blir en mindre mängd vatten kvar till andra och konkurrensen ökar. Känsligheten för klimatförändringar ökar då också liksom konfliktrisker inom och mellan länder. Då blir varje liter vatten som ligger bakom varje kilo produkt högst relevanta att vara medveten om när man väljer vad man ska köpa och varifrån.

Går det åt 15.000 liter vatten till ett kilo kött?

När man räknar på vattenfotavtrycket för exempelvis nötkött så används ca 15.415 liter vatten för att producera ett kilo nötkött. Men av det är 14.490 liter regnvatten som faller på gräset oavsett om djuren äter det eller inte.

Om ett djur lever på bete eller vallfoder (gräs och klöver) som producerats genom naturligt regn så kan det sägas vara i balans med naturen. Det påverkar inte vattenbalansen negativt eftersom samma mängd av vattnet ändå skulle ”förbrukas” genom avdunstning och växtandning (evapotranspiration). Så ser en betydande del av produktionen ut i ett land som Sverige. Det gör nötkött som producerats här i Sverige ett mer hållbart alternativ sett ur ett vattenperspektiv, enligt Världsnaturfonden (WWF).

Vattenanvändningen för svenskt kött av nöt

För lite regn kan kräva bevattning av grödor och trädgårdar, men åkrar med gräs i Sverige bevattnas väldigt sällan. Djuren har istället förmågan att ta vara på gräset och göra kött och mjölk av det. Men de behöver dricka vatten till maten precis som vi människor. En ko behöver dricka ungefär 100 liter vatten per dag.

Hur ser vattenförbrukningen ut i Sverige?

I Sverige har vi jämförelsevis gott om vatten – en riklig nederbörd, gott om sjöar och gott om grundvatten. Därför används enbart 4 procent idag av det tillgängliga sötvattnet. Av detta vatten använder jordbruket 3 procent, hushållen 15 procent och industrin 59 procent.

Användning av sötvatten

Tillgång på vatten är därför inte begränsande för den svenska djurhållningen, som den är i många länder på sydligare breddgrader. Men vi har ändå ett ansvar att vara rädda om vårt färskvatten – särskilt med tanke på klimatförändringarna. Det gäller såväl tillgången som kvalitén.

Bönderna arbetar hela tiden med att både säkra vattentillgången och hushålla med vattnet vid gården. Bland annat genom att bygga dammar för att kunna ta hand om vintrarnas regnvatten.

Så mycket vatten använder vi i Sverige

Vi människor i Sverige använder i genomsnitt 140 liter vatten per person dagligen för exempelvis dusch, toaletter, tvätt, disk och matlagning. Det är 40 liter mer per dag än vad en ko behöver.

Så, frågan vi faktiskt behöver ställa oss är vad som är en rimlig konsumtionsnivå och därmed vad som kan anses vara hållbart på lång sikt. Och, vi bör i största möjliga mån prioritera svenskt kött och svenska vegetabilier.

» Här kan du ladda ner hela grafiken

Scroll to Top