Statistik om kött
Hur mycket kött äter vi
Konsumtion av kött per person
Hur mycket kött äter vi egentligen? Hur stor andel av det kött som äts är svenskt? Här kan du hitta statistik och läsa vidare i Jordbruksverket en rapport kring animaliemarknaden – en rapport som tar upp hur svenska folkets köttätande ser ut och hur stor andel av det som är svenskt. Rapporten visar också hur långt ifrån Livsmedelsverkets kostrekommendationer vi ligger.
Köttkonsumtion – omräkning från levande vikt till konsumtion
Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter. Det beror till stor del på skillnader på hur mycket som går bort från den levande vikten av djuret till slutkonsumtion i de olika leden i värdekedjan. Tumregeln är att halvera den totala konsumtionen (slaktvikt) för att få fram hur mycket som hamnar på tallriken.
Här hittar du statistik över hur den faktiska köttkonsumtionen ser ut – alltså när vi räknat bort ben, senor, fett och annat som tas bort. Detta skiljer sig alltså åt från totalkonsumtionen som visar på den slaktade vikten.
Beräkningar från levande vikt baserat på omräkningstal
Nedanstående beräkningar ger en indikation på hur mycket som går bort från den levande vikten till slutkonsumtion i de olika leden i värdekedjan. Beräkningarna från levande vikt till detaljhandel baserar sig på omräkningstal:
- Schablonen för omräkningen från levande vikt (live weight equivalent, lwe) till slaktad vikt (slaughter weight equivalent, cwe) är uppskattad av Jordbruksverket.
- Schablonen för omräkning från slaktad vikt (slaughter weight equivalent, cwe) till handelsvikt (retail weight equivalent, rwe) är hämtad från EU-kommissionens hemsida.
- Beräkningen som rör bortfallet från detaljhandelsledet till slutkonsumtionen, det vill säga tallriken, görs med följande antaganden:
- Enligt Livsmedelsverkets senaste undersökning ”Riksmaten” hamnar omkring 50–55 kg kött per person och år på våra tallrikar. Alltså har 52,5 kg kött fördelats på köttslagen utifrån andelen av totalen i ledet innan för att räkna ut hur mycket som går bort per köttslag från detaljhandel till slutkonsumtion.
Omräkning utifrån ett kg levande vikt
| Levande vikt | Slaktad vikt | Handelsvikt | |
| Nöt (kg) | 1,000 | 0,500 | 0,350 |
| Omräkningstal föreg. led | 0,5 | 0,7 | |
| Gris (kg) | 1,000 | 0,750 | 0,585 |
| Omräkningstal föreg. led | 0,75 | 0,78 | |
| Lamm (kg) | 1,000 | 0,450 | 0,360 |
| Omräkningstal föreg. led | 0,45 | 0,88 | |
| Totalt (kg) | 3,000 | 1,700 | 1,295 |
Beräkningen ovan visar att av 1 kg levande nötkreatur hamnar 0,35 kg i detaljhandelsledet. Motsvarande omräkning för övriga större köttslag ger 0,585 kg gris och 0,360 kg lamm.
Att lammkött har högst andel av den slaktade vikten som går till detaljhandeln beror på att dessa produkter oftare säljs med ben. Nötkött å andra sidan säljs sällan inklusive ben till slutkonsumenterna. Gris ligger någonstans mitt emellan, t.ex. säljs fläskkotlett ibland med ben.
Konsumtion av kött i världen
Hur mycket kött som konsumeras och vilken typ av kött skiljer sig på många håll i världen. Hur vi konsumerar kött beror till stor del på våra kulturella aspekter och traditioner, men även ekonomiskt välstånd och religion spelar in.
Bland länderna på 20 i topplistan där den totala konsumtionen av kött är som högst per person är Australien, följt av USA, Nya Zeeland och Argentina. Sverige kommer på 36 plats, mittemellan Finland och Danmark. Hos OECD hittar du mer information om statistik för köttkonsumtionen globalt.
Det finns även prognoser ifrån FAO och OECD som visar på hur konsumtionen och produktionen av kött kan förändras fram till 2030 i världen.
Som en följd av att fler människor i världen har det bättre ekonomiskt ställt har konsumtionen av kött ökat de senaste femtio åren. Det köttslag som ökat allra mest på en global nivå är kycklingkött följt av griskött. Konsumtionen av kött från nötdjur, får och lamm har inte ökat nämnvärt per person men däremot har vi blivit fler människor i världen.
Prisutveckling för kött
Priserna på kött förändras över tid och är också olika beroende på köttslag och om det är svenskt eller inte. Här har vi samlat information om vart du kan hitta statistik över priser för olika köttslag.
Jordbruksverkets sammanställning
Statistikplattform för kött
Hur ser trenderna ut? Vad går bäst och hur är läget i dag jämfört med förr? I den här unika databasen som uppdateras varje vecka hos LRF, får du den fullständiga marknadsstatistiken för nöt, gris och lamm.
Vi spenderar allt mindre pengar på mat
Vi aldrig tidigare har lagt så lite pengar på mat som vi gör idag. Ett genomsnittligt hushåll i Sverige spenderar endast 12,5 procent av inkomsten på livsmedel enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Förr tog livsmedlen allt större del av hushållens plånbok. Motsvarande andel 1976 var 18 procent och under 50-talet stod livsmedel och dryck för ungefär 40 procent av hushållens utgifter.
Att vi lägger så liten del på livsmedel idag beror bland annat på att maten blivit billigare, framför allt på grund av ökad import av livsmedel. Samtidigt har också utgiftsandelen som hushåll lägger på bland annat boende, nöjen och rekreation ökat. På 50-talet var också utbudet av varor och tjänster mycket mer begränsat än vad det är idag.
Hur mycket kött produceras?
Marknadsutveckling för kött
Den övergripande trenden för köttmarknaden är att den totala konsumtionen av kött minskar men att vi äter allt mer svenskt kött. Man kan alltså säga att svenskt kött tar marknadsandelar av importen.
Statistikplattform kött
Hur ser trenderna ut? Vad går bäst och hur är läget i dag jämfört med förr? I den här unika databasen som uppdateras varje vecka hos LRF, får du den fullständiga marknadsstatistiken för nöt, gris och lamm.
Andel svenskproducerat kött av konsumtionen
Hur stor är vår självförsörjning på kött i Sverige? Alltså den andel av det kött som konsumeras i Sverige som är producerat i Sverige. På 1980-talet var Sverige hundra procent självförsörjande. Idag är hälften av all mat vi äter importerad från andra länder.
Om vi tittar närmare på nöt- och griskött så har vår självförsörjningsgrad sakta ökat de senaste åren, från en låg nivå sedan EU-inträdet. Idag är den 80,4 procent på griskött och 60,5 procent på nötkött. Den totala mängden vi äter av dessa två köttslag minskar dock, ett tydligt bevis på att svenska konsumenter väljer bort det importerade köttet och gärna vill köpa och äta just svenskt kött, något som även attitydundersökningar visar. Läs mer om Sveriges självförsörjning av mat.
Vi blir också allt mer beroende av importerade vegetabiliska proteiner. Importandelen av vegetariska proteiner sett till näringsvärde har även ökat betydligt de senaste åren.
Köttmarknadsutveckling för nötkött
Den svenska nötköttsproduktionen står för drygt hälften av det nötkött vi konsumerar. Resten av nötköttskonsumtionen består av importerat kött. Främst importerar vi nötkött från andra EU-länder som exempelvis Irland och Polen, men en hel del kommer också ifrån USA och Sydamerika där köttproduktionen orsakar stora utsläpp av klimatgaser och djurvälfärden är betydligt sämre.
Köttmarknadsutveckling för lammkött
I Sverige skulle vi behöva öka antalet får och lamm för att bli mer självförsörjande på lammkött och för att bli mindre sårbara och beroende av importerad mat. Ungefär 30 procent av det lammkött vi äter i Sverige är svenskt. Resten importeras från andra länder; främst från Irland och Nya Zeeland där lammproduktion är betydligt mer omfattande och storskalig än här.
Köttmarknadsutveckling för griskött
Grisköttet är det som vi producerar mest av i Sverige i relation till hur mycket som konsumeras. Men trots det är vi inte självförsörjande på griskött i Sverige utan importerar ungefär 20 procent av det vi konsumerar.
Importländer
Sverige importerar mest nötkött från Irland, Tyskland och Nederländerna. Grisköttet som importeras kommer främst från Tyskland och Danmark. När det gäller lammkött är Irland och Nya Zeeland de länder vi importerar mest ifrån.