Statistik om kött
Hur mycket kött äter vi
Konsumtion av kött per person
Hur mycket kött äter vi egentligen? Hur stor andel av det kött som äts är svenskt? Du kan hitta statistik i Jordbruksverkets rapport kring animaliemarknaden – det är en rapport som tar upp hur svenska folkets köttätande ser ut och hur stor andel av köttet som är svenskt. Rapporteringen från Jordbruksverket visar också hur långt från Livsmedelsverkets kostråd vi ligger.
Allt hamnar inte på tallriken
Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter. “I Sverige äter vi 80 kilo kött per person varje år. Vi äter dubbelt så mycket kött som vi borde.” Känner ni igen det påståendet? Här gäller det att ha koll på hur man ska förstå statistiken. Vi konsumenter äter inte 80 kilo per person och år. Det man anger är totalkonsumtionen (slaktad vikt) av rött kött och fågel. I det ingår ben, senor, fett och annat som tas bort innan vi tillagar köttet. Köttet minskar också i vikt vid tillagning vilket gör att det som hamnar på gaffeln är ännu mindre. Generellt kan man säga att om man halverar totalkonsumtionen (slaktvikten) får man fram hur mycket som hamnar på tallriken. Bilden nedan visar skillnaden mellan totalkonsumtion och vad vi konsumerar på gaffeln av rött kött (ej fågel).
Omräkning från levande vikt till matbutik
Nedanstående beräkningar ger en indikation på hur mycket som går bort i de olika leden i värdekedjan, från den levande vikten till slutkonsumtion. Beräkningarna från levande vikt till handelsvikt i detaljhandeln baserar sig på omräkningstal:
- Schablonen för omräkningen från levande vikt (live weight equivalent, lwe) till slaktad vikt (slaughter weight equivalent, cwe) är uppskattad av Jordbruksverket.
- Schablonen för omräkning från slaktad vikt (slaughter weight equivalent, cwe) till handelsvikt (retail weight equivalent, rwe) är hämtad från EU-kommissionens hemsida.
Omräkning utifrån ett kg levande vikt
| Levande vikt | Slaktad vikt | Handelsvikt | |
| Nöt (kg) | 1,000 | 0,500 | 0,350 |
| Omräkningstal föreg. led | 0,5 | 0,7 | |
| Gris (kg) | 1,000 | 0,750 | 0,585 |
| Omräkningstal föreg. led | 0,75 | 0,78 | |
| Lamm (kg) | 1,000 | 0,450 | 0,360 |
| Omräkningstal föreg. led | 0,45 | 0,88 | |
| Totalt (kg) | 3,000 | 1,700 | 1,295 |
Beräkningen ovan visar att av 1 kg levande nötkreatur hamnar 0,35 kg i detaljhandelsledet. Motsvarande omräkning ger 0,585 kg för gris och 0,360 kg för lamm.
Att lammkött har högst andel av den slaktade vikten som går till detaljhandeln beror på att dessa produkter oftare säljs med ben. Nötkött å andra sidan säljs sällan inklusive ben till slutkonsumenterna. Gris ligger någonstans mitt emellan, t.ex. säljs fläskkotlett ibland med ben.Så här mycket av köttet försvinner innan det hamnar i matbutiken
Konsumtion och produktion av kött i världen
Hur mycket kött som konsumeras och vilken typ av kött skiljer sig på många håll i världen. Hur vi konsumerar kött beror till stor del på våra kulturella aspekter och traditioner, men även ekonomiskt välstånd och religion spelar in.
Bland de länder som har den högsta totalkonsumtionen av kött är Australien på första plats, följt av USA, Nya Zeeland och Argentina. Sverige kommer på 36 plats, mittemellan Finland och Danmark. Hos OECD hittar du mer information om statistik för köttkonsumtionen globalt.
Det finns även prognoser ifrån FAO och OECD som visar på hur konsumtionen och produktionen av kött kan förändras fram till 2030 i världen.
Som en följd av att fler människor i världen har det bättre ekonomiskt ställt har konsumtionen av kött ökat de senaste femtio åren. Det köttslag som ökat allra mest på en global nivå är kycklingkött följt av griskött. Konsumtionen av kött från nötdjur, får och lamm har inte ökat nämnvärt per person, men vi har blivit fler människor på jorden och produktionen har ökat därefter.
Prisutveckling för kött
Priserna på kött förändras över tid och är också olika beroende på köttslag och om det är svenskt eller inte. Här har vi samlat information om vart du kan hitta statistik över priser för olika köttslag.
Jordbruksverkets sammanställning
Statistikplattform för kött
Hur ser trenderna ut? Vad går bäst och hur är läget i dag jämfört med förr? I den här unika databasen som uppdateras varje vecka hos LRF, får du den fullständiga marknadsstatistiken för nöt, gris och lamm.
Vi spenderar allt mindre pengar på mat
Vi har aldrig tidigare lagt så lite pengar på mat som vi gör idag enligt den senaste statistiken. Ett genomsnittligt hushåll i Sverige spenderar endast 12,6 procent av inkomsten på livsmedel enligt Statistiska centralbyrån, SCB (2021). Förr tog livsmedel allt större del av hushållens plånbok. Motsvarande andel 1976 var 18 procent och under 50-talet stod livsmedel och dryck för ungefär 40 procent av hushållens utgifter.
Att vi lägger så liten del på livsmedel idag beror bland annat på att maten blivit billigare, framför allt på grund av ökad import av livsmedel. Samtidigt har också utgiftsandelen som hushåll lägger på bland annat boende, nöjen och rekreation ökat. På 50-talet var också utbudet av varor och tjänster mycket mer begränsat än vad det är idag.
Hur ser marknaden ut?
Marknadsutveckling för svenskt kött
Den övergripande trenden för köttmarknaden är att den totala konsumtionen av kött minskar men att vi äter allt mer svenskt kött. Man kan alltså säga att svenskt kött tar marknadsandelar av importen.
Om vi tittar närmare på nöt- och griskött så har andelen svenskt kött sakta ökat de senaste åren, från en låg nivå sedan EU-inträdet. Idag är andelen svenskt 82,4 procent för griskött och 55,8 procent för nötkött. Den totala mängden vi äter av dessa två köttslag minskar dock, ett tydligt bevis på att svenska konsumenter väljer bort det importerade köttet och gärna vill köpa och äta just svenskt kött. Något som även attitydundersökningar visar.
Statistikplattform kött
Hur ser trenderna ut? Vad går bäst och hur är läget i dag jämfört med förr? I den här unika databasen som uppdateras varje vecka hos LRF, får du den fullständiga marknadsstatistiken för nöt, gris och lamm.
Ökad import av vegetabiliska proteiner
Vi blir allt mer beroende av importerade vegetabiliska proteiner. Importandelen av vegetariska proteiner sett till näringsvärde har även ökat betydligt de senaste åren.
Köttmarknadsutveckling för nötkött
Den svenska nötköttsproduktionen står för drygt hälften av det nötkött vi konsumerar. Resten av nötköttskonsumtionen består av importerat kött. Främst importerar vi nötkött från andra EU-länder som exempelvis Irland och Tyskland, men en hel del kommer också ifrån USA och Sydamerika där köttproduktionen orsakar stora utsläpp av klimatgaser och djurvälfärden är betydligt sämre.
Köttmarknadsutveckling för lammkött
I Sverige skulle vi behöva öka antalet får och lamm för att bli mer självförsörjande på lammkött och för att bli mindre sårbara och beroende av importerad mat. Ungefär 30 procent av det lammkött vi äter i Sverige är svenskt. Resten importeras från andra länder; främst från Irland och Nya Zeeland där lammproduktion är betydligt mer omfattande och storskalig än här.
Köttmarknadsutveckling för griskött
Grisköttet är det som vi producerar mest av i Sverige i relation till hur mycket som konsumeras. Men trots det är vi inte självförsörjande på griskött i Sverige utan importerar ungefär 20 procent av det vi konsumerar.
Importländer
Sverige importerar mest nötkött från Irland, Tyskland och Nederländerna. Grisköttet som importeras kommer främst från Tyskland och Danmark. När det gäller lammkött är Irland och Nya Zeeland de länder vi importerar mest ifrån.