Under årtusenden har vi levt i samspel med våra husdjur. Det är ett ömsesidigt beroende, där vi människor har det huvudsakliga ansvaret för djurets välbefinnande. Svensk djurhållning skiljer sig från många andra länders sätt att föda upp djur.
Djuren är bondens kollegor
Djurskyddslagen i all ära. Men det allra viktigaste är bondens dagliga omsorg om sina djur. Det är bonden som träffar djuren varje dag som bäst kan avgöra hur djuren mår och vad de behöver. Här gäller det att ha utvecklat ett bra så kallat ”djuröga” för att kunna se hur djuret mår och vad det behöver.
Som djuruppfödare jobbar man med djuren varje dag – de är ens arbetskamrater. Ingen vill ju se sina kollegor må dåligt eller vara sjuka. Sen är det ju också så att friska djur också producerar bättre. Som bonde och djuruppfödare måste man även tänka på ekonomin i företaget.
Vårt klimat, vårt landskap och att vi är ett stort och glest befolkat land har traditionellt präglat vår djurhållning. Djurens betande och trampande har skapat en mosiak av olika naturtyper i det Svenska landskapet. Det har gett oss ett kulturlandskap på landsbygden, där det annars mest skulle växt skog och sly om det inte vore för djuren och människans samarbete.
Den svenska djurskyddslagen
Visste du att Sverige har en av världens mest omfattande djurskyddslagar? Det är något vi ska vara stolta över. Allting utgår ifrån att djuren ska ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt. Det gäller både utomhus och inomhus.
”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.”
Djurskyddslag (2018:1192) Sveriges Riksdag
Alla djur i Sverige som hålls av människor omfattas av den svenska djurskyddslagen. Djurskyddslagen ska fungera förebyggande med målet att djuren ska vara friska, ha det bra och kunna bete sig så naturligt som möjligt.
Vetenskaplig forskning ligger bakom lagkrav som gäller djurskyddet. Rådgivning av veterinärer och myndighetstillsyn ser till att lagkraven tillämpas på ett bra sätt. Ny kunskap och nya erfarenheter används för att hela tiden förbättra djuromsorgen i Sverige. Det är hela tiden en pågående process att utveckla arbetet för djurens välmående och hälsa.
Gris
| Sverige | Danmark | Tyskland | |
| Andel svanskuperade grisar* | 0% Förbud |
99,2% Kupering tillåts vid behov |
99,2% Kupering tillåts vid behov |
| Fixering av sugga** | Ej tillåtet | Tillåtet en vecka innan grisning fram till fyra veckor efter betäckning (80×2 dagar) fixerad 45% av livstid | Tillåtet en vecka innan grisning fram till fyra veckor efter betäckning (80×2 dagar) fixerad 45% av livstid. |
| Utrymme för sugga med smågrisar | 6m2 | 4m2 | 4m2 |
| Krav på strö | Ja | Nej*** | Nej*** |
Nöt
| Sverige | Danmark | Tyskland | Irland | |
| Svansspetskupering | Ej tillåtet | – | Tillåtet till och med 3 månaders ålder på tjurkalvar, ej kotor | Ej tillåtet, endast i undantagsfall |
| Kastrering | Ska utföras av veterinär, obligatorisk bedövning. | Bedövningskrav | Får ske utan bedövning till och med 4 veckors ålder | Bedövningskrav efter 6 månaders ålder |
| Bete | Beteskrav (gäller ej kalvar under 6 mån och tjurar) | Beteskrav för kvigor som hålls uppbundna eller på spaltgolv. | Inga beteskrav (ett fåtal förbundsländer har rastningsstöd). | Inga beteskrav (men bete vanligast). |
| Ligghallskrav (vintertid) | Ja (fåtal dispenser finns villkorade mot deltagande i kontrollprogram). | Ja, men vissa undantag finns beroende på terräng i hagen. | Nej, djur ska erbjudas tillräckligt skydd så att de kan upprätthålla hälsan. | Nej, inte för äldre djur. |
Lamm
| Sverige | Tyskland | Irland | Nya Zeeland | |
| Kastrering | Ska använda veterinär, obligatorisk bedövning (lamm kastreras oftast inte). | Får ske utan bedövning till och med 4 veckors ålder. | Får ske till och med 7 dagars ålder. | Får ske med gummiring utan bedövning till och med 6 månaders ålder. |
| Svansspetskupering | Ej tillåtet | Tillåtet, får ske med gummiring utan bedövning till och med 8 dagars ålder | Får ske till och med 7 dagars ålder | Tillåtet, får ske med gummiring utan bedövning till och med 6 månaders ålder. |
| Spaltgolv | Ej tillåtet | Om lämpligt | Tillåtet (men lammen går utomhus större delen av året) | Inget förbud (men lammen går utomhus året runt) |
| Bete | Beteskrav (lamm får ej hållas inomhus sommartid) |
Inga beteskrav | Inga beteskrav (men betar en stor del av året ändå |
Bör ges möjlighet att beta (uppfödning sker utomhus året runt) |
Hur djurskyddslagen ska tillämpas finns formulerat i olika föreskrifter. Dessa utformas av Jordbruksverket. Jordbruksverket samordnar länsstyrelsernas djurskyddskontroll och lämnar vid behov råd och hjälp till länsstyrelserna i den verksamheten.
Det är riksdagen som fattar beslut om lagändringar i djurskyddslagen. Regeringen ligger bakom de flesta lagförslagen men riksdagsledamöter, partier, intresseorganisationer, myndigheter och enskilda kan också ta initiativ till nya regler. Det finns också bestämmelser inom EU som påverkar djurskyddet i Sverige. Generellt har vi i Sverige hårdare krav än EU-kraven. Den svenska djurskyddslagstiftningen är den mest omfattande i världen. Sverige ett av de länder som rankas högst i djurskyddsindex från den internationella djurskyddsorganisationen World Animal Protection.
Offentlig kontroll av djurskyddet
Länsstyrelserna ansvarar sedan 2009 för kontrollen av att de som har djur följer lagkraven. Det gäller både lantbruksdjur och sällskapsdjur av olika slag. Ansvarig är länsveterinären och kontrollen görs av djurskyddsinspektörer. Djurskyddskontrollerna sker dels via slumpmässigt urval, dels planerat. Om det kommer en anmälan till länsstyrelsen att det eventuellt förekommer vanvård eller dålig djuromsorg är länsstyrelsen skyldiga att följa upp den. Det gäller oavsett om det handlar om en enstaka häst, hund eller katt, eller om det handlar om en gård med hundra djur.
Om djurhållaren har bristande djuromsorg blir det anmärkning och felen måste rättas till. Är det allvarliga fel kan djurhållaren bli åtalad och är det grov vanvård kan det bli förbud mot att ha djur. En lantbrukare som får anmärkningar kan också få avdrag på sina EU-ersättningar.
Kontroll och inspektioner görs även av andra än länsstyrelsens djurskyddsinspektörer. Grisbesättningar får t ex veterinärbesök i genomsnitt varannan månad. Alla djur som skickas till slakt inspekteras av en statligt anställd besiktningsveterinär på slakteriet. Om gårdens köttproduktion är ansluten till KRAV, Svenskt Sigill eller ett annat kontrollprogram eller koncept görs speciella kontroller.
Stor skillnad mellan svenskt och importerat kött
Svenska djur är friskare än vad djuren är i många andra länder där vi importerar kött ifrån. Här har vi länge arbetat med förbyggande arbetet för att djuren ska vara friska och må bra. Sverige var också det landet som var först i världen med att förbjuda antibiotika i foder, redan år 1986. Något som vi kan vara väldigt glada över idag. Ambitionen är att vi i Sverige ska fortsätta ligga i framkant vad gäller hög djurvälfärd och hälsa hos djuren med en låg användning av antibiotika och ett effektivt smittskydd.
Svenskt kött är alltid fritt från hormoner och antibiotika.
Ansvarstagandet för djuren är delat. Som konsument kan man ta sin del av ansvaret och välja kött som man vet är producerat med god djuromsorg. Det finns fler skillnader än prislappen mellan djuromsorg i Sverige och andra länder. Det handlar om respekt för djurens behov av naturligt beteende. Nedan följer exempel där svensk djurskyddslagstiftning är mer ambitiös än i andra länder.
Smittskyddsarbete i världsklass
Smittskyddsarbete i Sverige är unikt. Här samarbetar svenska bönder med organisationer och myndigheter. Ett bra smittskydd är inte bara viktigt för djurens skull. Det bidrar också till högre livsmedelssäkerhet. Antibiotika får bara användas för att bota sjuka djur och ingen behandling får ges utan recept från veterinär. Det är också förbjudet att ge djuren antibiotika för att de ska växa bättre. Allt det här gör att Sverige har lägst antibiotikaanvändning i hela EU.
När det kommer till slutet
När djuret levt ett värdigt liv så ska det oundvikliga tillslut ske, vilket vi som äter kött måste acceptera. Då kan det ändå vara bra att veta lite mer om hur det går till. I Sverige tillåter vi max 8 timmar transport till slakteriet. Enligt EU-reglerna får det ta upp till 14 timmar med upp till ytterligare 14 timmar om djuren får en timmes vila för att vattnas. Det innebär upp till 28 timmars transport! Så även här ligger vi bättre till utifrån respekt för djuren. I Sverige är det också helt förbjudet att avliva ett djur som inte är medvetslöst. Det innebär att alla djur måste bedövas innan avlivning sker.
