Säkra maten – välj svenskt!
De senaste åren har kostnaderna på det mesta ökat. El, räntor och mat har blivit dyrare, något som är en effekt av både krig, inflation och efterdyningarna av pandemin. När alla räkningar är betalda är det kanske inte mycket kvar till annat. Så är det kostnaden för maten man ska dra ned på? Hur ska man tänka när man handlar mat? Är det alltid den billigaste matkassen som gäller? Eller kan det billiga idag stå oss dyrt i framtiden?
Hållbarhet och beredskap går hand i hand, så här får du veta hur vi alla kan fortsätta ta ansvar för att stärka den svenska matproduktionen, utan att det ska behöva kosta mer.
Priserna ökar och bra mat väljs bort
Inte sedan 50-talet har priserna ökat så mycket som de gjort det senaste året. Elkostnaderna har fördubblats och enligt SCB har priserna på mat ökat med över 20 procent. Det är så klart ett enkelt val att försöka dra ner så mycket det går på matkontot genom att välja billigare alternativ. Samtidigt köper vi inte hem lika mycket mat, handlar mycket på kampanj och väljer bort premiumprodukter som exempelvis ekologiskt. Bra och näringsrika livsmedel som kött, frukt, grönt och mejeri väljs också bort till förmån för läsk, godis och snacks.
Vi behöver en trygg livsmedelsförsörjning i landet
Så hur är det med mat från Sverige? Hur viktigt är det att tänka på ursprung när det redan är så kämpigt för hushållen?
Kriser med globala effekter har blivit en del av normaltillståndet. Frågan är inte längre OM det blir kris, utan NÄR krisen inträffar. I tider av kris är det inte en garanti att vi har tillgång till mat. Möjligheten att importera mat och de nödvändiga resurserna för att kunna producera mat kan bli svår eller till och med omöjlig.
Det kan även uppstå situationer där det blir konkurrens om tillgången på mat i världen. Därför är det viktigt att säkerställa en trygg livsmedelsförsörjning i Sverige. Den mat vi själva producerar i landet i stabila fredstider är således också det som kommer att finnas tillgängligt under kriser.
När vi byter ut den mat vi kan producera här i Sverige mot importerade matvaror ger vi svenska bönder sämre förutsättningar. Hälften av det vi äter idag importeras och ökade kostnader för insatsmedel som bränsle, gödsel och växtskydd gör det svårt för våra bönder att konkurrera med de låga priserna på importerade varor. Det har lett till att lantbrukare tvingats minska sin verksamhet, enligt LRF. Genom att aktivt välja svensk mat i butik och på restaurang stärker vi lantbruket och säkrar matförsörjningen inför kriser.
Varför är en svensk matproduktion viktig?
Förutom att den svenska matproduktionen ger befolkningen hållbar och säker mat på bordet varje dag så bidrar den också till försörjningstrygghet och samhällsberedskap – både i välstånd och kristid. Matproduktionen i Sverige skapar också arbetstillfällen över hela landet som i sin tur ökar skatteintäkterna och håller landsbygden levande. Det handlar helt enkelt om att skapa ett samhälle som är både socialt och ekonomiskt hållbart.
Visste du att…
Jord- och skogsbruket i Sverige sysselsätter idag 106 600 personer och varje bonde skapar nya jobb. För varje miljon kronor ett lantbruksföretag har i ökad omsättning ger det 2,51 nya jobb.
Bland de mest hållbara i världen
Det svenska lantbruket följer en av världens mest ambitiösa djurskyddslagar, är miljömässigt bland de mest hållbara i världen och arbetar aktivt för att minska miljö- och klimatpåverkan. Samtidigt ökar produktiviteten och den biologiska mångfalden bevaras. Det är ett utmanade arbete, som kostar lite mer, men krävs för att långsiktigt säkerställa en fungerande livsmedelsproduktion för framtida generationer.
För att hålla djur i Sverige måste man vara kunnig och kompetent. Det ställer höga krav på lantbrukaren. Olika regler gäller i olika länder för hur djuren ska hållas eller skötas. Friska djur mår bättre och växer bättre. Djur som inte är friska eller mår bra kan behöva medicinering i förebyggande syfte. I Sverige har vi exempelvis en låg antibiotikaanvändning inom djurproduktionen eftersom djuren hålls på ett sätt så de håller sig friska och då inte behöver medicineras i förebyggande syfte. Så ser det inte ut i andra länder. Med det sagt kostar svensk mat ibland lite mer eftersom svensk livsmedelsproduktion strävar efter hållbarhet i alla led
Väljer du svenska livsmedel tar du både ett socialt och ekonomiskt ansvar. Det är dessutom ett miljövänligt och klimatsmart val.
6 tips till dig som vill hjälpa till att säkra den svenska livsmedelsförsörjningen
- Välj svensk mat för att främja svenskt lantbruk och en trygg livsmedelsförsörjning i Sverige. Titta efter märket Från Sverige och Svenskt Sigill.
- Välj alltid svenskt kött när du äter kött. Förutom att du får du kött som kommer från en djurhållning i världsklass med lägre klimatpåverkan, behåller vi också djurproduktionen i vårt land som motorn för den svenska växtodlingen. Titta efter märket Kött från Sverige.
- Ta tillvara hela djuret. Köp inte bara filé och färs, utan också andra styckningsdetaljer så hjälps vi åt göra svensk köttproduktion mer resurssmart (samtidigt som det är snällare mot plånboken).
- Fråga efter svenskt kött på restaurangen och i matsalen. Genom att du efterfrågar svenskt kött bidrar du till att fler måltider med svenskt kött serveras.
- Välj svenska frukter och bär i säsong. Undvik flygtransporterade färska frukter, bär och grönsaker. Svenska frukter och grönsaker i säsong är dessutom inte lika dyra. Här kan du kan se när olika råvaror är i säsong.
- Byt till svenska alternativ. Välj svenskt havreris istället för vanligt importerat ris, då minskar du dessutom ditt miljöfotavtryck. Sojabönor kan exempelvis bytas mot gröna ärtor och avokado mot mosade bondbönor.
Hälften av det vi äter är importerat
Import av mat vi kan producera i Sverige
Under början av 1990-talet producerade Sveriges bönder hela 75 procent av landets livsmedel. I dag har den siffran minskat betydligt, och hälften av all mat vi äter är importerad från andra länder. Det är särskilt bekymmersamt att vi importerar matvaror som vi mycket väl kan producera här i Sverige, som bröd, grönsaker, mejerier och kött. Råvaror som är svårare att producera på grund av vårt klimat, som kaffe, bananer och andra exotiska råvaror, står bara för 16 procent av de importerade matvarorna.
Vi blir också allt mer beroende av importerade vegetabiliska proteiner, då en ökad efterfrågan har resulterat i en betydande ökning av import på det området de senaste åren.
Vi måste öka vår självförsörjning
Vi måste prioritera att öka den inhemska försörjningen av livsmedel. Genom att öka vår försörjningsgrad blir Sverige mer motståndskraftigt vid kriser, samtidigt som vi får möjlighet att utveckla en ännu mer hållbar produktion med lägre miljö- och klimatpåverkan. I dag har vi en acceptabel produktion av spannmål, socker, morötter och ägg, men behovet av frukt, grönsaker, ost och kött täcks till stor del av importen.
Det finns en stor potential att öka den svenska livsmedelproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Både produktion av vegetabilier och animalier behövs också för att jordbruket ska vara hållbart och resursklokt. Importandelen för animaliskt respektive vegetabilistikt protein ser du i grafiken.
Självförsörjning av svenskt kött
Producenterna tvingas minska produktionen
Försörjningsgraden på kött ökar sakta eftersom efterfrågan på svenskt kött ökar. Det öppnar också upp möjligheter för ökad produktion hos svenska djurbönder.
Men produktion av kött är en process som tar flera år. När omvärlden plötsligt förändras, exempelvis genom ökade produktionskostnader eller minskad efterfrågan på svenskt kött, kan det resultera i att lantbrukare behöver minska eller avveckla sin produktion. Såna här förändringar kommer att bestå över en lång tid eftersom det tar lång tid att föda upp nya djur.
För att säkerställa att den svenska köttproduktionen ska kunna bibehållas, och hålla samma höga nivå, är det viktig att välja svenskt kött, även om priset på importerat kött är lägre.
När omvärlden förändras och när kostnader slår i taket, tvingas producenterna minska sin produktion – något som påverkar produktionen många år framöver.
Vi behöver djuren för att säkra maten
Djuren minskar sårbarheten i lantbruket
Ett lantbruk som är varierat, med både djur och växtodling, minskar sårbarheten, enligt riksdagen. Djuren spelar en central roll i att skapa en cirkulär matproduktion som är motståndskraftig. Hur då? Jo, genom att inkludera djurproduktionen i lantbruket bevarar vi den biologiska mångfalden och stärker vårt ekosystem, vilket ger ökad motståndskraft mot störningar.
Man skapar då också en cirkulär matproduktion där restprodukter från lantbruket används som resurser i en annan del, vilket minskar behovet av importerade insatsmedel. Dessutom kan djuren nyttja marker som inte är lämpliga för odling av mat till människor, vilket ökar användningen av lantbrukets resurser och ger större flexibilitet vid förändrade förhållanden.
När skörden slår fel
Enligt Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning, kan förändringarna i klimatet leda till ökade skördar i Sverige. Det innebär också nya utmaningar för växtodlingen i form av nya skadedjur, växtsjukdomar och extremväder som kan hota skördarna.
När skörden skadas, eller inte kan skördas i tid, finns det risk att grödorna inte uppnår de kvalitetskrav som krävs för mat till människor. Då är djuren till hjälp genom att ta vara på dessa grödor som foder och omvandla dem till näringsrik mat i form av kött. Samtidigt får vi egenproducerad gödsel som återför näringsämnen till jorden så vi kan odla grödor på nytt.
Svenskt kött är alltid i säsong
Under vinterhalvåret produceras ingen mat på Sveriges åkrar, men i stallarna pågår matproduktionen för fullt, året om. Svenskt kött är därmed alltid i säsong och fungerar som ett viktigt beredskapslager vi behöver vara rädda om.
Kan vi odla mer?
Sverige kan och bör producera mer mat
Under de senaste hundra åren har över en miljon hektar åkermark och cirka en miljon hektar betesmark avvecklats i Sverige – outnyttjade områden där vi både kan odla mat och hålla djur. Med andra ord kan och bör vi öka matproduktionen i Sverige. En ökad matproduktion skapar även förutsättningar för att öka exporten i normaltider, och i krislägen har vi möjlighet att plocka hem de varorna.
En betydande del av jordbruksmarken kan inte användas för att odla spannmål, grönsaker och annat som vi människor kan äta, så det är först via köttet och mjölken vi får ta del av näringen från dessa marker.
Efterfrågan på svenska baljväxter ökar
I Sverige ökar efterfrågan på baljväxter, samtidigt som det odlas på endast två procent av åkermarken. Därför behövs en utökad odling av svenska proteingrödor av hög kvalitet som kan ersätta importen för både humankonsumtion och foder. En rapport från Jordbruksverket visar att det finns möjligheter att öka baljväxtodlingen i Sverige, något som är viktigt för att öka självförsörjningsgraden.
En ökad odling av baljväxter minskar också delvis behovet av insatsmedel i jordbruket eftersom dessa grödor fixerar kväve och har mindre gödselbehov. Det minskar i sin tur energiåtgången och den negativa klimatpåverkan från mineralgödseltillverkningen.
Kan produktionen öka?
Så varför odlar vi inte mer baljväxter i Sverige? Förklaringen är att baljväxter inte bör odlas på ett fält oftare än ungefär vart 6–8 år i Sverige då det kan ge växtsjukdomar i marken om det odlas oftare.
Få platser i Sverige har ett gynnsamt klimat för många baljväxtarter och det kan vara svårt att uppnå livsmedelskvalitet. Dessutom saknas i många fall både lönsamhet i odlingen och förädlingsanläggningar. För att påskynda utvecklingen behöver framför allt efterfrågan på svenska baljväxter öka ännu mer.
Vi måste hjälpas åt
Många arbetar hårdare än någonsin för att säkerställa en trygg och livskraftig matproduktion i Sverige. Det är viktigt att hela kedjan tar sitt ansvar, från lantbrukare, livsmedelsföretag och dagligvaruhandel, till vi som handlar och äter maten, politiker och hela vårt samhälle.
Det är dags att säkra maten – välj svenskproducerad mat nära dig!