Säkra maten – välj svenskt!
Omvärlden har förändrats. Krig, extremväder, störningar i handeln och ett försämrat säkerhetsläge har gjort en sak tydlig: vi kan inte ta tillgången till mat för given. Även om butikshyllorna är fulla kommer bara ungefär hälften av det vi äter från Sverige. När vår svenska produktion inte räcker till fyller de importerade produkterna ut tomrummet.
Men välfyllda hyllor är inte samma sak som en stark svensk livsmedelsberedskap.
En god beredskap bygger på vår förmåga att producera mat här hemma. Och den förmågan behöver byggas upp innan en kris uppstår. När krisen kommer är det redan försent. Här får du veta hur svensk matproduktion är en del av Sveriges beredskap och varför det vi efterfrågar idag påverkar vad vi kan producera imorgon.
Beredskap byggs i fredstid
Vi behöver en trygg livsmedelsförsörjning i landet
Sverige är beroende av handel med andra länder. Det gäller både maten vi importerar och mycket av det som behövs för att producera mat i vårt land.
Vid kris eller krig kan dock handel, transporter och tillgången på exempelvis importerade livsmedel, drivmedel, foder och gödsel störas. Därför behöver Sverige både fungerande handel och en stark egen matproduktion.
Men den produktionen går inte att beställa när krisen redan är här. Lantbrukare, djur, åkrar, slakterier och livsmedelsföretag behöver finnas och fungera varje dag. Beredskap byggs alltså i fredstid.
Varför är en svensk matproduktion viktig?
Mer än maten på tallriken
Svensk matproduktion ger oss mat varje dag. Men det handlar inte bara om maten på tallriken. Den skapar också jobb, företag, en levande landsbygd, beredskap och bidrar till vår samhällsekonomi.
Varje år produceras mat i Sverige till ett värde av 80 miljarder kronor och idag arbetar omkring 100 000 personer i livsmedelskedjan, från jordbruk till förädling. Jobben finns på gårdar, i slakterier och styckerier, i charkproduktion, transporter och livsmedelsföretag. Så länge gårdarna och företagen finns kvar, finns också jobben och kunskapen kvar. Det gör att landsbygden kan leva vidare.
Tillgång även i oroliga tider
Men matproduktionen ger oss också något mer: förmågan att producera mat här när omvärlden förändras. Så vi har tillgång till mat även i mer oroliga tider.
Det är därför Sverige har satt målet att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Livsmedelsstrategin 2.0 pekar ut ökad robusthet, konkurrenskraft och lönsamhet som centrala delar.
För att produktionen faktiskt ska öka måste det också gå att driva lönsamma företag och finnas en marknad för maten som produceras. Det är därför efterfrågan, lönsamhet och framtidstro spelar roll långt innan maten hamnar i butiken.
Skillnad i importhandel mellan olika livsmedel
Idag råder ingen brist på mat eftersom vi importerar… men vad händer om sveriges importflöden stängs av?
6 sätt att bidra till svensk livsmedelsförsörjning
- Välj svensk mat när du kan! Efterfrågan ger svenska lantbrukare och livsmedelsföretag bättre möjligheter att fortsätta producera och investera. Titta efter märket Från Sverige och Svenskt Sigill.
- Välj svenskt kött när du äter kött.
Då bidrar du till att behålla djurproduktion och produktionskapacitet i Sverige. Läs på förpackningen om köttets ursprung eller titta efter märket Kött från Sverige.
- Använd mer av hela djuret . Variera färs och filé med andra styckningsdetaljer. Det är resurssmart och kan dessutom vara snällare mot plånboken.
- Fråga efter svenskt kött på restaurangen och i matsalen. Efterfrågan spelar roll, också utanför hemmet. Fråga var köttet kommer ifrån.
- Välj svensk mat i säsong. Välj det som svenska lantbrukare har goda förutsättningar att producera. Här kan du kan se när olika råvaror är i säsong.
- Byt till svenska alternativ. Välj svenskt havreris istället för vanligt importerat ris. Sojabönor eller avokado kan exempelvis bytas mot gröna ärtor.
Importen och vår svenska försörjningsförmåga
När svensk produktion inte räcker
Under början av 1990-talet producerade Sveriges bönder hela 75 procent av landets livsmedel. Idag brukar man säga att vi i Sverige importerar ungefär varannan tugga, det vill säga att vi producerar ungefär hälften av maten vi äter och importerar den andra hälften. Import är en självklar och viktig del av Sveriges livsmedelsförsörjning och det är många livsmedel som vi vill ha idag som vi inte kan producera själva.
Vi importerar mat vi själva kan producera
Samtidigt importerar vi också mat som vi har goda förutsättningar att producera i Sverige, som bröd, grönsaker, mejerier och kött. Det innebär att importen inte bara kompletterar den svenska produktionen, utan också ersätter den. När den svenska produktionen inte räcker till kan import snabbt fylla tomrummet. Det gör att maten fortfarande finns i butiken. Men det är skillnad på att ha mat på hyllan och att ha en säker livsmedelsförsörjning i mer oroliga tider. Med mer svenska råvaror ökar också vår försörjningsförmåga här.
Visste du att…
Den svenska försörjningsgraden för livsmedel skiljer sig kraftigt mellan olika råvaror. Spannmål och socker producerar vi mer av än vi äter. Ungefär 70 procent av köttet vi äter är svenskt och andelen för frukt och grönt är betydligt lägre.
Hur mycket vi producerar här hemma påverkar hur beroende vi är av mat som kommer någon annanstans ifrån.
Vi behöver stärka vår svenska försörjningsförmåga
Hur stor den svenska produktionen är i förhållande till vår konsumtion brukar beskrivas som försörjningsgrad. Men en siffra angiven i procent berättar inte allt om vår beredskap. Även svensk produktion behöver exempelvis energi, drivmedel, foder, gödsel, reservdelar, transporter och fungerande livsmedelsföretag.
Beredskap handlar om hela kedjans förmåga att fortsätta producera mat när något händer. Samtidigt är utgångsläget viktigt. Ju mer fungerande produktion vi har i Sverige i vardagen, desto mer har vi att bygga vidare på i en kris.
Hur mycket av köttet produceras i sverige
Olika läge för olika köttslag
Sverige producerar en stor del av köttet vi äter, men läget skiljer sig mycket mellan köttslagen. Under 2025 minskade den svenska nötköttsproduktionen kraftigt. Samtidigt ökade importen och försörjningsgraden sjönk till 54 procent.
För gris och matfågel är den svenska andelen betydligt högre, ungefär 80 procent. Medan den svenska andelen av lammkött är betydligt lägre, ungefär 25 procent.
Kött är ett livsmedel som vi har väldigt bra naturgivna förutsättningar för, men trots att vi har goda förutsättningar för köttproduktion så importerar vi alltså en betydande del av köttet. Särskilt till restaurang och i färdigrätter.
För att säkerställa att den svenska köttproduktionen ska finnas kvar, och bibehålla alla mervärden, är det viktig att välja svenskt kött, även om priset på importerat kött är lägre.
Vi behöver djuren för att säkra maten
Djuren gör jordbruket mer robust
Djur och växtodling hänger ihop. Djuren kan äta gräs från marker där vi inte kan odla mat till människor och ta tillvara restprodukter från både jordbruk och livsmedelsproduktion. Samtidigt ger de gödsel som i sin tur ger växtnäring tillbaka till åkrarna.
Det hjälper oss att använda mer av Sveriges mark och resurser för att producera mat. Ett lantbruk som är varierat, med både djur och växtodling, minskar sårbarheten, enligt riksdagen. Därför spelar djuren en central roll i att skapa en cirkulär matproduktion som är motståndskraftig.
När skörden slår fel
Vädret går inte att styra. Torka, skyfall, växtsjukdomar och andra störningar kan påverka både skördarnas storlek och kvalitet. Enligt Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning, kan förändringarna i klimatet leda till ökade skördar i Sverige. Det innebär också nya utmaningar för växtodlingen i form av nya skadedjur, växtsjukdomar och extremväder som kan hota skördarna.
Grödor som inte håller rätt kvalitet för att bli mat till människor kan i många fall användas som djurfoder. Djuren kan då omvandla något vi själva inte kan äta till näringsrik mat. Samtidigt återförs växtnäring till åkrarna genom gödseln.
Det gör samspelet mellan djur och växtodling till en styrka och en säkerhet.
Livestock – ett levande lager
På engelska heter boskap livestock, vilket direkt översatt betyder levande lager. Och det är precis vad djuren är. Men det är inget lager som kan plockas fram när krisen kommer. Det måste finnas möjlighet att hålla igång produktionen, varje dag, året om.
Kan Sverige producera mer mat?
Sverige kan producera mer mat
Sverige har mark, vatten, kunskap och goda förutsättningar att producera mer mat. Under de senaste hundra åren har över en miljon hektar åkermark och cirka en miljon hektar betesmark avvecklats i Sverige – outnyttjade områden där vi både skulle kunna odla mat och hålla djur. Med andra ord kan och bör vi öka matproduktionen i Sverige.
På vissa marker kan vi odla spannmål, grönsaker och baljväxter. På andra är gräs, vall och bete det bästa sättet att använda marken för matproduktion. Därför behövs både växtodling och djurhållning.
Det är också den politiska riktningen. Sverige har beslutat att livsmedelsproduktionen ska öka och att livsmedelskedjan ska bli mer robust. Möjligheterna finns, men det betyder inte automatiskt att produktionen ökar.
Efterfrågan på svenska baljväxter ökar
I Sverige ökar efterfrågan på baljväxter, samtidigt som det odlas på endast två procent av åkermarken. Därför behövs en utökad odling av svenska proteingrödor av hög kvalitet som kan ersätta importen för både humankonsumtion och foder.
En rapport från Jordbruksverket visar att det finns möjligheter att öka baljväxtodlingen i Sverige, något som är viktigt för att öka självförsörjningsgraden.
En ökad odling av baljväxter minskar också delvis behovet av insatsmedel i jordbruket eftersom dessa grödor fixerar kväve och har mindre gödselbehov. Det minskar i sin tur energiåtgången och den negativa klimatpåverkan från mineralgödseltillverkningen.
Våra val idag bygger beredskap för morgondagen
Ska Sverige ha en stark livsmedelsberedskap måste det finnas en livskraftig svensk matproduktion också i vardagen.
Det kräver att det finns en efterfrågan på det som produceras här. Då får lantbrukare och livsmedelsföretag förutsättningar att fortsätta producera och utveckla sina verksamheter.
Det gäller oavsett om det handlar om nötkött, gris, baljväxter, grönsaker eller spannmål. En åker, ett stall eller ett slakteri är ingen beredskap om ingen använder dem.
Produktion byggs inte över en natt
Det här är något som är särskilt tydligt i djurproduktionen.
När antalet djur minskar tar det tid att vända utvecklingen. För nötkött kan beslut som fattas idag påverka hur mycket svenskt kött som finns på marknaden flera år framåt.
Under 2026 finns tecken på att produktionen av nötkött börjar återhämta sig efter den kraftiga nedgången 2025, men den långsiktiga utmaningen kvarstår: att skapa förutsättningar för fler djur och en starkare svensk produktion.
Vi måste hjälpas åt
Sverige har bestämt sig för att öka sin livsmedelsproduktion. Då behöver hela kedjan bidra.
Lantbrukarna behöver kunna producera. Livsmedelsföretagen behöver kunna förädla svenska råvaror. Handeln behöver ge dem plats på hyllan. Restauranger och offentliga kök behöver efterfråga svenskt. Politiken behöver skapa långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor. Och vi som handlar och äter maten behöver välja svenskt.
När krisen kommer är det för sent att börja bygga upp produktionen. Då behöver den redan finnas. Säkra maten – välj svenskt!