#SäkraMaten

Säkra maten och välj svenskt!

Ett fruktansvärt krig pågår och världen är i kris. Det drabbar många människor och även svensk livsmedelsproduktion. Mycket talar för att svenska bönder i rask takt tvingas minska sin produktion på grund av skenande kostnader om inget görs. 

Idag kommer hälften av den mat vi svenskar äter från andra länder. Eftersom omvärldens förändringar utmanar den svenska matproduktionen finns en stor risk för att vi inom kort ytterligare kan mista matproduktion i vårt land. Det är viktigt att säkra den svenska maten av flera skäl: 

  • En lokal livsmedelsproduktion är viktig för svensk krisberedskap
  • Ett minskat importberoende gör oss mindre sårbara
  • Svensk mat är bland den mest hållbara i världen vilket minskar vårt miljöfotavtryck på planeten

Senaste nyheterna om krisen

Vi behöver en trygg livsmedels­försörjning i landet

Att prata krisberedskap är en fråga som under många decennier betraktades som gammeldags. Varför ska man bry sig om det när allt går att köpa i butiken? Under ett par år har dock Sverige och världen genomgått enorma påfrestningar i form av klimatförändringar, pandemi och nu ett krig som härjar i Europa. Det är inte längre en fråga OM det blir kris. Akuta lägen med kraftiga globala effekter har istället blivit en del av normaltillståndet.

Genom att välja svensk och närproducerad mat säkrar vi det svenska jordbruket och blir mindre sårbara för omvärldens svängningar och förändringar. Att välja svensk mat och svenska råvaror är en investering i vårt gemensamma civilförsvar och försörjningstrygghet.

Eftersom marknaden för livsmedel har påverkats mycket under de senaste åren så har vi konsumenter börjat förstå att maten kanske inte alltid kan tas för given. Om vi minskar inköpen av svensk mat i dag, så kommer det att märkas i butikshyllorna nästa år.

I och med Rysslands invasion av Ukraina påverkas tillgången på mat på global nivå ytterligare. Mat har blivit dyrare och det finns inga tecken på att den kommer att bli billigare. Idag är vi beroende av att kunna importera mat och råvaror för att kunna mätta vår befolkning, vilket i dagsläget är en osäker strategi – inte minst då vi inte kan utgå ifrån att det alltid kommer finnas mat i världen som vi kan importera.

Tips till dig som vill hjälpa till att säkra den svenska livsmedelsförsörjningen

  1. Välj svensk mat och säkra den svenska maten genom att ta ställning för en fortsatt trygg livsmedelsförsörjning i Sverige.
  2. Välj alltid svenskt kött när du äter kött. Förutom att du får du kött som kommer från en djurhållning i världsklass med lägre klimatpåverkan behåller vi också djurproduktionen i vårt land som motorn för den svenska växtodlingen. Titta efter märket Kött från Sverige. 
  3. Ta tillvara på hela djuret. Köp inte bara filé och färs, utan också andra styckningsdetaljer, det är resurssmart.
  4. Undvik matsvinn och ta vara på det som blir över. Med hjälp av frysen kan man förlänga hållbarheten betydligt längre.
  5. Välj svenska frukter och bär i säsong. Undvik flygtransporterade färska frukter, bär och grönsaker. Här kan du se när olika råvaror är i säsong.
  6. Byt ut och leta efter svenska alternativ. Välj svenskt havreris istället för vanligt importerat ris, då minskar du dessutom ditt miljöfotavtryck. Sojabönor kan exempelvis bytas mot gröna ärtor och avokado mot mosade bondbönor.

Vikten av att ha matproduktionen nära

Händelser i världen påverkar oss

Händelser i världen påverkar vilken och hur mycket mat vi kan få fram till oss konsumenter. Att all slags mat ska finnas tillgänglig vid alla tider på året och till ett lågt pris är helt enkelt inte rimligt, speciellt inte på våra breddgrader. Sverige, precis som alla andra länder, påverkas av ett krig eller pandemi. Då blir det svårare att importera mat och andra insatsvaror (foder, bränsle osv) som vi är beroende av för att kunna producera maten.

Ett tydligt exempel på detta är den globala prissättningen på spannmål som inte bara blir livsmedel till människor utan också används till djurens foder. När det blir brist på spannmål och världspriset stiger påverkar det oss svenskar direkt med höjda priser för bönderna.

I slutet på januari 2022 presenterade LRF en undersökning bland sina medlemmar som visade att det svenska lantbruket drabbas hårt av de ökade kostnaderna för insatsvaror som foder, diesel, kvävegödsel, el och soja. Kostnadsökningen var i november 4,1 miljarder och hade i januari ökat till 5,7 miljarder kronor. I början av mars var siffran 8,2 miljarder.

Bonde ger halm till grisar

Till följd av detta uppger 4 av 10 lantbrukare att de räknar med att dra ner sin verksamhet under 2022. 1 av 4 har redan dragit ner på sin verksamhet, enligt LRF.

Hälften av det vi äter är importerat

Import av mat vi kan producera i Sverige

På 1980-talet var Sverige hundra procent självförsörjande. Idag är hälften av all mat vi äter importerad från andra länder. Trots ett litet trendbrott under pandemiåret 2020 är importandelen (beräknat på värde) fortfarande 49 procent, enligt en rapport från LRF.

Den stadiga ökningen av importerad mat är främst inom kategorierna bröd, grönsaker, mejeri och kött. Alltså mat som vi mycket väl kan producera här i Sverige istället för att importera från andra länder. Råvaror som är svårare att producera på grund av vårt klimat, exempelvis kaffe, bananer och andra mer exotiska produkter, står bara för 16 procent av de importerade matvarorna.

Vi blir också allt mer beroende av importerade vegetabiliska proteiner. Importandelen av vegetariska proteiner sett till näringsvärde har även ökat betydligt de senaste åren.

Vi måste öka vår självförsörjning

Vår egen produktion av spannmål, socker, morötter och ägg är idag godtagbar, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Samtidigt är 40 procent av nötköttet, 60 procent av lammköttet importerat. Endast en mindre del av grönsaker och frukt är dock svenskproducerade. För frukt och bär är importandelen hela 98 procent sett till i näringsvärde, enligt LRFs beräkningar.

I våra grannländer ser det annorlunda ut då både Finland och Danmark har en betydligt bättre grad av självförsörjning.

Det finns en stor potential att öka den svenska livsmedelproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Både produktion av vegetabilier och animalier behövs också för att jordbruket ska vara hållbart och resursklokt.

Självförsörjning på kött i Sverige

Minskad produktion består över lång tid

Om vi tittar närmare på nöt- och griskött så har vår självförsörjningsgrad sakta ökat de senaste åren, från en låg nivå sedan EU-inträdet. Idag är den 80,4% på griskött och 60,5% på nötkött. Den totala mängden vi äter av dessa två köttslag minskar dock, ett tydligt bevis på att svenska konsumenter väljer bort det importerade köttet och gärna vill köpa och äta just svenskt kött, något som även attitydundersökningar visar.

Även om de svenska djurbönderna har små marginaler i sina verksamheter så har de under de senaste åren börjat se möjligheter för en ökad produktion för att möta efterfrågan på svenskt kött.

Men produktion av kött tar lång tid, flera år. Och när omvärlden plötsligt förändras, när kostnader slår i taket, tvingas producenterna dra i handbromsen och i stället minska sin produktion vilket är den aktuella situationen för svenska bönder idag. Detta kommer att leda till en lägre självförsörjningsgrad som också kommer att bestå under många år framöver.

När omvärlden förändras och när kostnader slår i taket, tvingas producenterna minska sin produktion – något som påverkar produktionen många år framöver.

Säkra maten – välj svenskproducerad mat nära dig

Djuren är vårt beredskapslager

På våra breddgrader förekommer inte så mycket matproduktion ute på åkrarna under vinterhalvåret. I stallarna pågår däremot matproduktionen för fullt. Hela dagarna, året runt. Svenskt kött är därmed alltid i säsong och ett beredskapslager som vi behöver vara rädda om och värna.

”Svenskt kött är alltid i säsong”

Djuruppfödningen är viktig för Sverige

Djuruppfödningen är viktig för Sverige då det inte går att producera grödor som spannmål, raps, eller baljväxter i hela landet och året runt. Kött och mjölk är inte beroende av säsong utan kan produceras året om. Oavsett om du enbart väljer vegetarisk mat har djuren en viktig roll i vårt jordbruk, både i kretsloppet på gårdarna och i ett ekonomiskt perspektiv.

Tänk på att välja svenska livsmedel idag när du handlar mat. Kolla efter märket Från Sverige så kan du vara säker på att maten är producerad här. Världen och Sverige står inför en kraftig förändring på livsmedelsmarknaden så det bästa vi kan göra är att välja svensk mat för att säkerställa en stark matproduktion i hela landet också i morgon.

Ökning av svensk mat är bättre för miljön

Säkrar vi den svenska maten minskar också vårt miljöfotavtryck på planeten. I Sverige producerar vi mat med liten användning av växtskyddsmedel, antibiotika och med en hög djurvälfärd. Vår egen mat har också lägre klimatpåverkan och gynnar den biologiska mångfalden här.

Mycket av maten som importeras har producerats med lägre krav på att djuren ska ha det bra och mer antibiotika. Grödorna har ofta också besprutats med kemiska bekämpningsmedel som inte är tillåta i Sverige och med stor påverkan på klimatet. Det är alltså en vinst för klimatet och miljön att säkra den svenska maten.

Kossor vid gård

Kan vi odla mer?

Sverige kan och bör producera mer mat

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet anser att Sverige skulle kunna öka produktionen av både grönsaker och kött då det finns stora ytor outnyttjad mark lämplig för bete och odling i Sverige, så Sverige kan och bör producera mer mat.

I Sverige har vi dock under de senaste 100 åren avvecklat drygt en miljon hektar åkermark och cirka en miljon hektar betes- och ängsmark. Sverige har alltså en outnyttjad resurs och skulle kunna producera mer mat. En betydande del av den jordbruksmark vi har i Sverige kan inte användas för att odla spannmål, grönsaker eller annat som vi kan äta. Det är först via köttet och mjölken från betande djur som vi själva kan få i oss näringsämnen indirekt från dessa marker.

Många hektar oanvänd åkermark

Det finns möjlighet att öka matproduktionen i Sverige. Vi har exempelvis cirka 600 000 hektar åkermark som inte används men som skulle kunna producera mer mat.

Anledningen till att dessa marker inte används handlar ofta om att det är svårt att få lönsamhet i att producera på marker som kanske ligger långt bort eller att det i vårt klimat är osäkert kring vilka skördar man får.

Det finns alltså en stor potential att öka den svenska livsmedelproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Produktion av vegetabilier och animalier behöver varandra för att jordbruket ska vara hållbart.

Vi måste hjälpas åt

Många arbetar hårdare än någonsin för en säkerställa en trygg och livskraftig matproduktion i Sverige. Hela kedjan måste se till att ta sitt ansvar, från livsmedelsbolagen, dagligvaruhandeln och konsumenterna till politikerna och hela vårt samhälle.

Det är dags att säkra maten – välj svenskproducerad mat nära dig!

Scroll to Top