Hållbarhet – för människans existens
Att dra ner på köttkonsumtionen har blivit utsett till den ”enkla lösningen” för att äta mer hållbart och minska klimatpåverkan. Men hur ligger det egentligen till? Kan kött vara hållbart? Är köttet den stora miljöboven eller kan det till och med vara hållbart att äta kött ibland?
Om vi människor vill minimera vår påverkan på natur, miljö och andra arter finns en mängd förändringar vi kan göra. De åtgärder som ger störst effekt är att minska användningen av fossil energi och material och inte överkonsumera. Den mat vi äter påverkar också miljön och klimatet på både bra och dåliga sätt. Men alla behöver vi ju äta. Så ska vi titta på den delen som handlar om mat, finns många saker vi kan göra för att äta mer hållbart.
Kan kött vara hållbart?
Enligt FAO, FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation Food and Agriculture Organization, är livsmedelsproduktionen kärnan i det globala hållbarhetsarbetet. I FN:s totalt 17 hållbarhetsmål till 2030 har jordbruket och matkonsumtionen en direkt koppling till 12 av målen. En hållbar matproduktion innefattar alltså i stort sett hela grunden för en hållbar utveckling av vårt samhälle. Både för planeten och för oss själva.
Utan mat, mark och vatten och ett fungerande ekosystem faller grunden för människans existens. Vårt sätt att leva och äta påfrestar planeten. Två områden där situationen är särskilt alarmerande är utarmning av biologisk mångfald och ett förändrat klimat på jorden. Därför är det särskilt bråttom att utveckla produktion och konsumtion av mat för att minska de negativa effekterna på miljön. Här har Sveriges bönder och djuruppfödare redan kommit långt, men det finns ännu mycket mer vi kan göra.
I det svenska klimatet har vi idealiska förutsättningar för betande djur. Här växer gräs väldigt bra och vi har ingen brist på vatten. Den solenergi och koldioxid som binds i gräset omvandlas sedan till protein av djuren. Så har det skett i årtusenden och därmed gjort det möjligt för oss att leva i denna del av världen.
Matimport jämfört med svenskt kött
Svensk matproduktion har överlag många hållbarhetsfördelar. Vi har en förhållandevis låg användning av växtskyddsmedel och antibiotika och en hög djurvälfärd med friska djur som producerar effektivt. Dessutom har vi gott om vatten och mark. Beräkningar över den miljöpåverkan som produktionen av de livsmedel vi konsumerar fördelar sig mellan Sverige och de länder vi importerar från, visar att påverkan är högre i de länder vi importerar från.
Svenskarnas miljöfotavtryck i form av användning av bekämpningsmedel till odlingar och antibiotika till djur uppstår till störst del utomlands på grund av den importerade maten. Den största andelen uppstår i Europa, men för kemiska insektsmedel är användningen i Sydamerika störst. En stor del av klimatpåverkan beror på skövling av tropiska skogar, framför allt av palmolja från Sydostasien och nötkött som importeras från Latinamerika, främst Brasilien. Därför är det viktigt att välja mat från Sverige, gärna i säsong.
Vilket kött ska jag välja för att äta hållbart?
Produktionen av animaliska livsmedel har ofta större klimatpåverkan än vegetabiliska livsmedel, om man jämför beräkningar på produktnivå. Det är dock stor skillnad mellan olika animaliska livsmedel och dessutom hur och var de producerats. Klimatutsläppen varierar mycket mellan olika köttslag, produktionsformer och ursprung. En bra tumregel är att titta efter märket Kött från Sverige när du köper kött. Då får du kött som är producerat både med hänsyn till djuren och naturen.
I jämförelser mellan köttslag kommer nötköttet ofta ut sämst vad gäller klimatpåverkan. Det är dock en sanning med modifikation. Ur ett globalt perspektiv har nötkött högre belastning på färskvatten, markanvändning och biologisk mångfald. Men läget är det motsatta i Sverige. Här gynnar uppfödningen av nötkreatur den biologiska mångfalden genom att öppna landskap bevaras där arter kan frodas. Detsamma gäller för lammköttet.
Många svenska gräsmarker är inte helt lämpade för enbart växtodling. Därför är betande nötkreatur och får ett bra sätt att använda de markytorna för att konvertera gräs till kött. När gräset växer fångar det också koldioxid från atmosfären, som sedan binds ner i rötterna och jorden (mullen).
Griskött har betydligt lägre klimatpåverkan än nöt- och lammkött. Grisarnas styrka är att kunna omvandla de rester som blir över när mat till människor produceras eller när kvalitén av spannmål eller växtodling inte håller för oss människor – då minskar matsvinnet. Att göra foder till grisarna från matrester, biprodukter eller av skördar som på grund av för mycket regn, torka, skadeangrepp eller annat fått en sämre kvalitet är klimatsmart och bra ur många miljöaspekter och minskar köttets klimatpåverkan avsevärt.
Vill du veta mera om vilket kött du ska välja och om olika fördelar med miljöcertifieringar för kött? Kolla in WWF:s Köttguide.
