Snabblagad tagine med fläskkarré, kikärtor, grönsaker och örter

Tagine, mat lagad i det karaktäristiska kärlet med sitt konformade lock, är en sorts gryta med nordafrikanskt ursprung. Vitsen med att laga tagine är att långsamt sjuda rätten i buljong. Här kommer receptet på en snabblagad tagine med fläskkarré, kikärtor, grönsaker och örter med nordafrikanska smaker.

Ingredienser

4 personer

4 skivor av svensk karré, 2 cm tjocka (á 150 g)
½ tsk salt
½ krm malen vitpeppar
neutral rapsolja till stekning

Kryddblandning:
1 stjärnanis
1 msk fänkålsfrö
1 tsk korianderfrö
2 tsk neutral rapsolja
1 tsk torkad chili
2 vitlöksklyftor, hackade
5 g färsk ingefära, riven
1 citron, finrivet skal och saft

Tagine:
4 morötter, tärnade
4 majrovor, tärnade
8 salladslökar, skivade
½ spetskål, ca 400 g, strimlad
1 kruka färsk mynta, 20 g
1 kruka färsk körvel, 20 g
50 g torkade aprikoser, tärnade
1 liter grönsaksbuljong
1 burk kokta kikärtor

Till servering:
kokt bulgur

Gör så här

Skär kotletterna i tärningar på 2 x 2 cm. Krydda med salt och peppar.

Kryddblandning: Krossa stjärnanis, fänkålsfrö och korianderfrö i en mortel. Blanda samman med chili, vitlök, ingefära, citronskal och citronsaft. Vänd ner det tärnade köttet i kryddblandningen.

Bryn köttet i en gryta i ett par minuter tills det får en fin stekyta. Säk värmen och låt köttet steka färdigt ca 10 minuter. Ta upp köttet ur pannan. Häll buljongen i grytan och tillsätt morötter och majrovor. Låt dem sjuda i buljongen i 10 minuter. Tillsätt kött, spetskål, salladslök och kikärtor och låt allt koka upp.

Plocka bladen av mynta och körvel och hacka dem grovt. Vänd ned aprikoser, mynta och körvel i grytan och servera den med bulgur.

Vad tyckte du om receptet?

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött