Vad ska man äta i midsommar?
Och så var det dags för midsommar igen – en av årets mest efterlängtade och romantiserade högtider. Sju sorters blommor ska läggas under kudden, eller kanske åtminstone plockas till blomvasen, vänner och familj ska bjudas in, och inte att förglömma – mat ska planeras och förberedas.
Midsommar är en högtid där många väljer att servera en härlig buffé eller kanske sill till lunchen, för att sedan grilla något gott på kvällskvisten. Ju mer man förbereder desto mer hinner man umgås med sina gäster.
Välj svenskt kött till midsommarens grillning
När den fina köttbiten hamnar på grillen ska den så klart vara svensk. Då får du inte bara en god och näringsrik råvara – du bidrar också till en lägre antibiotikaanvändning, fler arbetstillfällen, en starkare självförsörjning, och så klart till vårt fantastiska öppna landskap med biologisk mångfald. För vad vore egentligen en midsommar utan surrande humlor och bin i blommorna?
Tänk gärna lite utanför boxen när du köper kött till midsommar. Varför inte välja en köttbit som får ta lite längre tid på grillen? Sommarkvällen är till för att njutas av. Dessutom är hänget vid grillen ett trevligt sätt att umgås på. Många köttbitar så som högrev, bringa och ribs är utmärkta att grilla längre i lägre temperatur. Vill man ändå korta ner tiden på grillen kan man först förkoka dessa detaljer, låta ligga i kylen under dagen och sedan är det bara att plocka fram och grilla.
En god flintastek är inte att underskatta
Vattendelaren flintastek är en underskattad detalj att välja till midsommarens grillning. Flintastek ska grillas lite varmare och vändas flera gånger under grillningen. Då blir den som bäst. Klipp några snitt i svålen så buktar inte köttet. Den som vill imponera på gästerna sköljer av marinaden som köttet ligger i och gör en egen glaze eller marinad som penslas på mot slutet. Både jordgubbar och rabarber är utmärkta smakkompisar till fläskkött och passar fint att ha ner i marinaden.
Karré och helgrillad fläskytterfilé är också klassiska favoriter som gör sig fint på grillen. Vill man hellre ha nötkött väljer många entrecôte eller ryggbiff. Den som vill att biffen ska bli klar fort skivar den innan grillning. Annars grillar man den hel och skivar den efteråt. Tänk på att ta fram köttet i god tid innan tillagningen så att det är rumstempererat. Då undviker man den snabba temperaturökningen som gör att onödig köttsaft pressas ut ur köttet.
Välj råvaror i säsong
En måltid blir ju inte komplett utan goda tillbehör. Ladda upp med svenska primörer som är i säsong så som färsklök, sparris, rabarber, jordgubbar, färskpotatis och ramslök. Sväng ihop en god och krämig potatissallad, eller varför inte en matig sallad med bulgur, pasta eller bönor i? Sallader är perfekt både till lunchbuffén såväl som till middagens grillade köttbit. Och du, att smaksätta den matiga salladen med lite knaperstekt bacon är ett tips du bara måste prova.
Kombinera kött och sallad med en enkel, kall sås eller en god vinägrett. Avsluta det hela med Martin Moses grillade upp och ner-kaka med karamelliserad frukt och grillad grädde.
Förutom våra recepttips nedan, spana också in vår inspirationssida Grilla svenskt där du både hittar smarta tips och goda grillrecept som passar under hela sommaren.
Till kvällens grillning
Våra 9 bästa tips för en god midsommar
- Välj svenskt kött. Vi vet, det kan vara lockande att välja det billigare importerade köttet. Välj hellre andra mer prisvärda detaljer av svenskt kött som är minst lika goda så bidrar du dessutom till att svenska bönder fortsätta leverera mat till oss konsumenter både idag och i framtiden.
Har du en fiskskeptiker i sällskapet? Byt sillen mot tunna skivor av rostbiff eller rökt skinka. Dessa passar precis lika bra till gräddfil och gräslök som sillen gör.
Förbered så mycket du kan i förväg, nästan allt som serveras kallt kan förberedas en dag eller två innan. Då får du mer tid att umgås med dina gäster och du undviker att missa detaljer som man annars kommer på i sista minuten.
När man serverar flera rätter, som vid midsommarlunchen eller en buffé, går det åt mindre av varje rätt. Undvik svinn genom att planera för rätt mängd redan när du handlar.
- Kalla rätter kan man ställa på en stenplatta som först legat frysen. Då håller de sig svala längre vid bordet och risken för tillväxt av skadliga bakterier i midsommarvärmen minskar.
Ta fram köttet i god tid innan tillagningen så det är rumstempererat. När man ska grilla finns såklart ingen stekpanna som kyls, men däremot gör den hastiga temperaturökningen från kallt till varmt att onödig köttsaft pressas ut ur köttet – precis som i en tvättsvamp. Då får man en torr köttbit.
Att man inte ska vända köttet flera gånger är en seglivad myt. När man vänder köttet med jämna mellanrum får man en jämn grillning och slipper bränt kött. Skippa däremot att trycka på köttet. Då pressas köttsaft ut vilket gör köttet torrt.
Ta hjälp av en stektermometer för att vara säker på när köttet är klart. Tänk på att köttet fortsätter att stiga några grader efter att det är färdiglagat. Små köttbitar stiger med 1–2 grader och större köttbitar med 3–4 grader. Låt köttet vila i folie i 10–15 minuter innan du skär upp det. Spana gärna in våra sidor om styckningsdetaljer där du kan läsa mer om vilken innertemperatur som är lämplig för den detaljen du valt samt hur de passar bäst att tillagas.
Om det blir mat över, se till att få in det snabbt igen i kylen och återanvänd den i nya rätter. En matig sallad, tacos och paj är perfekt att använda resterna till.
Vad kan man laga av midsommarresterna?
Midsommar behöver de betande djuren
Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol
Att plocka sju sorters blommor hör midsommaren till. Vi pryder vår huvuden med blomsterkransar och klär in vår midsommarstång med de vilda ängsblommor som finns att hitta i närheten. Men bara en bråkdel av den ängsmark som fanns för hundra år sedan finns kvar idag. Det är inte en självklarhet att hitta gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol som Evert Taube sjunger om i Sjösala vals från 40-talet. Vilda blommor är helt enkelt inte lika lätta att hitta idag som de var i mitten av 1900-talet.
Hur hänger betande djur och midsommarblommor ihop?
Sedan Taube skrev sin visa har arealerna med betes- och ängsmarker stadigt minskat. För att känsliga blommor på dessa marker ska kunna växa behöver markerna betas. Djuren betar gräs, brännässlor och annat ogräs samtidigt som de lämnar komockor och fårspillning efter sig som gödslar marken så att de mer känsliga blommorna får en chans att växa upp. Det är blommor som i sin tur blir mat åt fjärilar, andra pollinerare och insekter som i sin tur blir mat åt många fåglar. Alla dessa djur och insekter är helt beroende av den blommande mångfalden på ängar och beten.
Igenväxning största hotet
Grundproblemet till att betes- och ängsmarker försvinner är igenväxning av hagmarker som en följd av att jordbruk läggs ner och betesdjuren försvinner. Forskning från SLU visar att Sveriges gräsmarker behöver upp till en halv miljon fler nötkreatur för att bevara våra gräsmarker, och hålla dem öppna och rika på biologisk mångfald. Betesdjuren är alltså avgörande för att stärka den biologiska mångfalden i Sverige. Våra betes- och ängsmarker är nämligen nästan lika artrika som i en regnskog.
För att bevara våra ängar och hagar och kunna plocka sju sorters blommor att stoppa i kransen eller lägga under kudden så måste vi också välja svenskt kött till midsommar.
