Har du fått rester över från julbordet? Denna dekorativa gratäng med julskinkerosor är perfekt att svänga ihop av julresterna eftersom den låter dig ta tillvara på både grönkål, senap och julskinka.
Gratäng med julskinkerosor
Ingredienser
4 personer
1 gul lök
75g grönkål
5 bitar soltorkade tomater
1 dl strimlad, inlagd paprika
4 ägg
1 msk skånsk senap
5 dl grädde
salt, peppar, vitlökspulver
500g tunt skivad julskinka
Gör så här
Grovhacka löken och stek i smör på medeltemperatur i en stekpanna. Strimla grönkål och ha ner i pannan när löken mjuknat. Stek tills grönkålen blivit grön, glansig och mjuk. Salta ett varv och ös sedan över i en ugnsform.
Strimla de soltorkade tomaterna. Blanda ner dem samt inlagd paprika med det stekta i formen.
Vispa ihop ägg, senap och grädde med salt, peppar och vitlökspulver. Slå stanningen över blandningen i formen.
Skär julskinkan till remsor (genom att skära varje skinkskiva i två på längden), rulla ihop till rosor och ställ dem med den oskurna kanten uppåt i formen genom att peta ner dem i fyllningen. Det är lite pillrigt, men om du tar hjälp av de övriga ingredienserna i formen hålls rosorna ihop under tiden du fyller på med fler.
Ställ in gratängen på över- och undervärme i 225°C i 30 minuter eller tills stanningen stenat. Täck med ett lager aluminiumfolie om skinkan börjar bli bränd på toppen.
Ett gott tips är att ha på riven julost som blivit över från julbordet. Strössla den över gratängen när det är 5-10 minuter kvar av ugnstiden.
Receptet är framtaget av Madeleine Landley, från Landleys kök.
Tips!
Vill du vara säker på att julskinkan är svensk? Då kan du titta efter märket Kött från Sverige som visar att köttet kommer från djur som är födda, uppfödda och slaktade i Sverige och att produkten är förädlad, förpackad och kontrollerad i Sverige.
Varför ska man välja svenskt griskött?
Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att grisen fick matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det än idag, även om resterna nu kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.
Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.
