Kostråden är här och känslostormarna haglar när Livsmedelsverket ber oss äta mindre kött. Mat är känslor. Mat är politik. Mat är klimat, ekonomi och kultur.

Korna och livsmedelsproduktionen får ofta bära skulden för att hållbarheten inte går åt rätt håll, trots att vi har hälften så många kor som för 100 år sen.

Vi som bransch ska så klart tåla granskning och ifrågasättande. Vi liksom alla andra får aldrig sluta ta steg för att bli bättre och mer hållbara. Men det handlar inte bara om det…

350 gram i veckan. Det är den maxmängd rött kött man ska äta i veckan enligt förslag till kostråd som presenterats.

Sommartider. Sol och bad och gröna ängar. Sommaren gör så klart sitt, men har ni märkt att det är som ett annat lugn omkring oss? Men, man kanske inte ska ropa hej ännu…

Köttet är hett. Från att köttet under många år betraktats som skamfullt, ohälsosamt och en klimatbov, är det nu precis tvärt om.

I år känns det mer viktigt än någonsin att kunna få lite julefrid tillsammans med nära och kära.

Är de som opponerar sig mot näringsrekommendationerna bakåtsträvande egoister? Eller är det myndigheternas personliga värderingar som driver arbetet?

Temperaturer runt 30 grader och inget regn på två månader. Att öka produktionen av vegetabilier rår inte på söndertorkad vall eller bortregnad gröda.

Ni som hängt med oss på Svenskt Kött vet att vi lägger mycket kraft på att bidra till att de kommande rekommendationerna ska bli bra. Varför, kan man undra?

Hur ska man få pengarna att räcka till? Och vad är skillnaden på att äta hållbart i goda och i svåra tider?