Det är slutet på 2024 och saker och ting börjar så sakteligen vända. Räntorna sänks och ekonomin börjar bli lite mer stabil. Äntligen anas lite framtidstro! Jo, den är fortsatt i sin linda, men nu kommer allt fler signaler om att botten är nådd och att vi försiktigt kan börja ta oss upp till ytan igen.
Det är alldeles för tidigt för att se vart vi tar vägen, men man kan ana att det är en ny marknad, ett nytt samhälle och en ny ekonomi som tar form. Det är ett känsligt läge. Just det här skiftet när man ska gå från överlevnad till utveckling. De tuffa åren har vingklippt många som nu brottas med att samla kraft och resurser för att orka satsa framåt. Framåt i någonting som är ganska oklart. För inte nog med att man ska hitta fast mark att stå på, vi vet ju samtidigt inte hur den nya världen kommer att se ut eller fungera.
Stora möjligheter och stora utmaningar
När det gäller det svenska köttet finns både stora möjligheter och stora utmaningar. Möjligheterna finns i att trots de mörka åren så har konsument trofast hållit fast vid att välja svenskt kött. Mervärdena med svenskt kött är så starkt cementerade att det har fortsatt varit det självklara valet, trots ett tufft ekonomiskt läge med höga priser. Det finns i ryggmärgen hos de flesta av oss att svenskt kött är hållbart, näringstätt och inte minst en viktig del i att stärka Sveriges beredskap.
Lika självklart är det inte för produktionen. Många företagare har tagit för hårda smällar för att orka satsa framåt. Några av de äldre väljer kanske att kliva av och några av de yngre har inte musklerna och säkerheten att våga satsa framåt. Och vips så har produktion gått förlorad. Det märks på det svenska nötköttet och mjölkproduktionen, men också för lamm.
Effekten av att tappa produktion
Trots ett läge med hög efterfrågan och starkt förtroende, till och med hög betalningsvilja, tappar alltså Sverige produktion. I ett läge där Sverige nyligen gått med i NATO och beredskapsfrågan är högst upp på agendan blir det alltså färre djur och bönder i Sverige och volymerna av mjölk och kött minskar. Effekten blir inte bara att svenska konsumenter får mindre tillgång till hållbar och näringstät svensk mat, Sverige monterar också ner förmågan att försörja oss i händelse av krig eller kris.
Framför allt tappar planeten företagare som har en av världens mest hållbara, effektiva matproduktion och en djurhållning i världsklass, i ett land där vi har de absolut bästa naturliga förutsättningarna för mjölk och kött. En förlust för svenska konsumenter, en förlust för Sverige men också en förlust för världens hållbarhetsarbete.
Grejen är den att svenskarna inte kommer sluta äta mat. Världens befolkning kommer inte att minska och klara sig på mindre mat. Det behövs mer mat. Ganska mycket mer mat. Svenska konsumenter kommer inte magiskt ändra sin kosthållning och börja äta mer svensk vitkål eller potatis, insekter eller alger. Svenska konsumenter kommer välja ost från Holland, skinka från Spanien, nötfärs från Irland samt Nocco och kexchoklad om vi inte steppar upp. Det är det som kommer att hända. Om vi inte själva producerar maten kommer någon annan att göra det åt oss.
Arbetet för att öka produktionen är i full gång i branschen, i livsmedelskedjan och inom politiken. Manegen krattas för fullt för att få skjuts i animaliesektorn, för konsument och marknad finns som sagt redan där.
Schizofrena signaler
Sen är det den där svårare frågan. Var finns våra prioriteringar då som land och nation? Vad vill vi med framtidens samhälle och hur ska maskineriet byggas? Under hösten har klimattoppmöte i Baku hållits på temat på ”Investeringar för att bryta fossilberoendet”. 75 procent av utsläpp av klimatpåverkande gaser kommer från den fossila sektorn och fortsätter att öka så frågan är akut och angelägen. SVT rapporterade dock inte på temat ”bryta fossilberoendet” utan fastnade under flera veckor i vinkelvolten kring att klimatfrågan är kossornas fel.
SVT rapporterade dock inte på temat ”bryta fossilberoendet” utan fastnade under flera veckor i vinkelvolten kring att klimatfrågan är kossornas fel.
Slaget mellan SVT:s reporter Anders Holmberg och Landsbygdsminister Peter Kullgren var ett annat exempel på hur olika man kan se på svensk animalieproduktion. Fokus i debatten blir på de 5 procent metan som kommer från kossor och inte de 75 procent av klimatgaser som kommer från fossila källor. Fokus blir på att 800 dödsfall kan undvikas om man minskar konsumtion av rött kött och chark och inte de 1600 fall som kan minska om man äter mer frukt och grönt.
Parentes är att studien, som är en bilaga till Livsmedelsverkets förslag till nya kostråd, inte ens har tittat på effekten av utfyllnadsmat som godis, läsk och snacks. Senaste årets duster kring kostråd och skolkökens nu förväntade kraftfulla minskning av kött är en annan fråga.
Är bonden miljöhjälte eller bov?
Vi som bransch ska så klart tåla granskning och ifrågasättande. Vi liksom alla andra får aldrig sluta ta steg för att bli bättre och mer hållbara. Men det handlar inte om det. Det handlar om de schizofrena signalerna som bonden utsätts för. Är köttbonden en miljöhjälte eller miljöbov? Är köttet bra eller dåligt? Är djuren bra eller dåliga? Nu när ljuset syns i tunneln och det är lättare för samhället att andas igen är det rätta tillfället att klara ut just dessa frågor.
Om jag ska sia om vad som kommer vara den viktigaste frågan under 2025 för Svenskt Kött och för branschen så är det att i samhället på alla plan och nivåer jobba för en ökad samsyn kring vad vi som land vill med svensk animalieproduktion och svensk matproduktion som står högst upp på agendan. Den frågan bara måste redas ut
Vi på Svenskt Kött kommer också fortsätta jobba med det som är vårt viktigaste uppdrag, nämligen att berätta för konsument om svenskt kött och dess mervärden. Vi kommer fortsätta bekräfta och stärka konsument i att de val de gör är de rätta och att de tryggt fortsatt ska förlita sig på det svenska köttet och de svenska bönderna. Konsument är våra största, viktigaste och mest trogna supportrar och trots att det kan vara rörigt i debatten ska vi aldrig glömma bort det.
Men riktigt än är det inte 2025. Nu är det 2024 och julen står för dörren. Långt ifrån klimatdebatter och kostråd kommer det i de flesta hem, tillsammans med nära och kära, att serveras svensk julskinka, svenska korvar, köttbullar och pastejer. Om bonden är en hjälte? Absolut. Kolla bara in julbordet så fattar ni.
