Det fortsätter att storma kring de nya näringsrekommendationerna
Det är en jäkla röra vi står i. Höga kostnader, höga priser på el, höga priser på bränsle, oron för var svinpesten i Västmanland tar vägen och så delar av Mälardalen (och andra områden i Sverige) som i princip stått under en halvmeter vatten under hösten. Ett snudd på katastrofalt växtodlingsår som de flesta bara vill radera från historien.
Sverige, som vanligtvis är nettoexportörer av spannmål, kommer förmodligen behöva importera för att befolkningen ska kunna äta sina flingor och sitt bröd och dricka sin öl. Potatisskörden har torkat eller regnat bort på sina håll och det enda som i år egentligen växer som gräs… är just gräs. Inte paprika eller tomater eller havre, utan gräs.
Nu mer än någonsin behövs samhällets uppslutning för att ge den svenska livsmedelsproduktionen en knuff i ryggen så man klarar sig en liten stund till och inte tappar orken. Mitt i detta presenteras de nordiska näringsrekommendationerna som ska ge vägledning kring hur vi ska äta, både för egna hälsan och för att planeten ska må bra. Inte föga förvånande är det köttet som hamnar i centrum.
Ingen hänsyn till hållbarheten i produktionsled
Att minska dagens 500 gram i veckan till 350 gram i veckan löser både hälso- och miljöproblem enligt NNR. Samtidigt ska konsumtion av frukt och grönt, fibrer, baljväxter och nötter öka. Rekommendationerna ska samtidigt inte ta hänsyn till hållbarhet i produktionsled utan enbart i konsumtionsled. Det betyder att om du ersätter kött mot sojabönor och avokado så minskar du ditt klimatavtryck. Detta är enligt NNR bra, medan parametrar som vattenåtgång, användning av växtskyddsmedel eller effekten på biologisk mångfald inte räknas.
”Parametrar som vattenåtgång, användning av växtskyddsmedel eller effekten på biologiska mångfalden tas ingen hänsyn till.”
Oslo kommun väljer bort animaliskt protein
Kommittén som sammanställt dessa rekommendationer använder själva gärna ordet ”modiga” om sig själva. Kraftfulla och tydliga budskap är nödvändigt, menar man. Oslo är en av de kommuner som vill vara särskild modiga. De har efter att de nordiska näringsrekommendationerna presenterades bestämt sig för att ta ansvar fullt ut och serverar därmed inte längre något animaliskt protein alls på förskolorna (länk). Det är inte alla som tycker som Oslo kommun, så inte helt oväntat har det blivit reaktioner. Starka reaktioner. Folk är rent ut sagt förbannade. Konflikten är ett faktum och debatten rasar.
Ett viktigt arbete som håller på att gå väldigt fel
Så är de konsumenter som opponerar sig bakåtsträvande egoister? Handlar debatten om att köttlobbyn går i försvar för att bevaka sina intressen och affärer? Är det Svenskt Kött och svenska djurbönder som polariserar mellan vegetabiliskt och animaliskt? Eller är det helt enkelt så att de kommande näringsrekommendationerna haltar och inte håller?
De nordiska näringsrekommendationerna har ambitionen att bidra till en bättre planet och mer hållbara kostvanor. Det är ett viktigt och beundransvärt arbete som just nu håller på att gå väldigt fel. Problemet är att dessa rekommendationer inte bara har ambitionen att driva ett systemskifte för våra matvanor. Avsiktligt eller oavsiktligt så driver de också ett systemskifte för hela livsmedelsproduktionen.
Rekommendationer utan tanke om påverkan
Nulägesanalysen behöver vara heltäckande och vattentät och problemformuleringen kirurgskarp. Man kan inte rekommendera ”en näve nötter om dagen” utan att samtidigt reflektera över var dessa 8 miljoner nötter om dagen ska tas ifrån och vilken påverkan det ger där de produceras. Man kan inte ha generella formuleringar i stil med ”som vi alla vet äter vi för mycket kött”, för det är inte sant. När var tredje tjej lider av järnbrist så är problemet snarare att de äter för lite kött. Det är skrämmande när vi får höra kommentarer från tjänstemän på ansvarig myndighet haspla ur sig att ”bönder lika gärna kan odla paprika på åkrarna istället för gräs”. Då andas vi djupt och räknar till tio.
Komplexa avvägningar och många perspektiv
Rekommendationerna skaver. Det skaver när man hyllar en process, som vi alla vet är svår och utmanande och kallar den modig, samtidigt som man avvisar invändande faktabaserade perspektiv som politiska och värderingsdrivna. Det skaver när man likställer ifrågasättande med polariserande.
Det skaver att man inte erkänner eller förstår att det finns frågor man inte har svar på, att avvägningarna är komplexa och att perspektiven är många. Men framför allt skaver det när man ihärdigt fortsätter försvara sin ståndpunkt utan att intressera sig för varför det blir konflikt, debatt och ifrågasättande.
Sårbarheten och skörheten i världen är påtaglig
Vi är i en stökig tid och det finns inga signaler som tyder på att stökigheten kommer lägga sig. Sårbarheten och skörheten i världen, samhället och inte minst vårt livsmedelssystem är påtaglig. Man kan önska sig strategier och planer, men naturens krafter tillsammans med politiska spel och marknadens ambitioner är brutala och skoningslösa.
Peter Kullgren, vår landsbygdsminister, har gjort det man kan från politiskt håll och påpekat att vi inte kan ta fram planer för hur svenska folket ska äta om vi inte samtidigt funderar över var maten ska komma ifrån.
”Vi kan inte ta fram planer för hur svenska folket ska äta om vi inte samtidigt funderar över var maten ska komma ifrån.”
I förra veckan bjöd så också Livsmedelsverket in till webbinarium för att berätta om den kommande processen att översätta de nordiska näringsrekommendationerna och ta fram kostråd här i Sverige. Livsmedelsverket manar till sansad debatt och har också Peter Kullgrens uppdrag på sitt bord.
Vi ser med tillförsikt på arbetet framåt. Nu mer än någonsin behöver alla krafter samlas och vi som land behöver ha en gemensam bild av hur maten, hälsan och hållbarheten ska säkras när världen är upp och ned. Under tiden ger naturen oss en ledtråd när gräset fortsätter att växa där ute. Inte paprika. Gräs.
