I förra veckan satt jag tillsammans med resten av gänget på Svenskt Kött klistrad vid datorn. Äntligen skulle vi få några svar! Norska Helsedirektoratet hade kallat till en digital hearing för att möta alla de synpunkter som kommit in vad gäller de kommande nordiska näringsrekommendationerna. Ni som hängt med oss på Svenskt Kött vet att vi lägger mycket kraft på att bidra till att de kommande rekommendationerna ska bli bra. Varför, kan man undra?
I NNR möts åsikter och fakta
Det enkla, snabba svaret är att näringsrekommendationerna ligger till grund för hur man framför allt inom de offentliga köken kommer att planera måltiderna som ska serveras de mer utsatta i samhället – barn, äldre och sjuka. Det mer utvecklande svaret är att just i den här processen, just inom NNR, så möts de ideologiska skillnaderna som finns vad gäller synen på kött. I de 30-tal kapitel som vecka för vecka läggs fram är det tydligt att synen på animalier är ett öppet slagfält där åsikter, data och känslor blandas vilt. Här möts skillnader i uppfattningen om vad som är hållbart och inte, vad som är sanningar och vad som är egna agendor, vad som är rätt och fel eller gott och ont.
Det är en märklig känsla att ta del av detta innehåll där man å ena sidan konstaterar att animaliska livsmedel är nödvändigt i en hälsosam kost, samtidigt som man i nästa andetag konstaterar att ett av de största hoten i klimatarbetet och därmed mänsklighetens överlevnad är att utfasningen av animalier inte går fort nog.
Egna agendor styr samhälles behov
Tillbaka då till denna hearing. Jag var kanske lite naiv när jag tänkte att det skulle finnas en ödmjukhet från ansvariga i NNR-kommittén inför att perspektiven är många och frågan kring animaliernas roll i ekosystemet liksom köttets roll för folkhälsan är komplex. Men tji fick jag. Hearingen med Helsedirektoratet gav långt ifrån någon trygghet i att processen är professionell och saklig. Tvärtom. Synpunkter och reaktioner som kommit in avfärdades i stället som missförstånd eller brister i kritikernas kompetens. Ingenstans fanns en uppriktig och ärlig diskussion kring att forskning står mot forskning, att frågor om hållbara produktions- och konsumtionsmönster är komplexa vilket gör arbetet med NNR utmanande och oerhört svårt.
Det är så klart oerhört frustrerande och irriterande att behöva lyssna på tjänstemän som inte kan läsa innantill. Det är ännu mer frustrerande och irriterande att de utöver sitt maktövertag ger sig själva tolkningsföreträde. Men det mest irriterande och frustrerande är att dessa tjänstemän låter sina egna personliga tankar och agendor överordna samhällets behov.
I kris finns ingen plats för lull-lull
Det rasar ett krig helt nära oss samtidigt som vi står inför en av vår tids största ekonomiska utmaningar som vi inte ser slutet på. Konsumenter kämpar bokstavligen för att behålla hus och hem och sätta mat på bordet och produktionen och industrin går igenom det största stålbad vi upplevt i vår samtid. I denna brutala och skoningslösa värld har vi myndigheter med uppdraget att berätta för oss svenska konsumenter vad vi ska äta för att må bra och ta ansvar för planeten. Svenska konsumenter som har tillgång till ren luft och ren vatten, som lever i ett land med en av världens mest hållbara matproduktion och tryggaste livsmedel, som har en av världens högsta livslängd, som har en av världens mest utvecklade välfärd. Det är rätt lyxigt å ena sidan, men också märkligt prioriterat kan man tycka.
Om det finns någon uppsida med kris så är det att allt lull-lull försvinner och kvar finns det som är kärnan, det viktigaste. Och den insikt som redan är befäst hos konsument, kring det svenska köttets mervärden är fortsatt robust och starkt, även om man har ett betydligt mindre ekonomiskas utrymme just nu. Den instinkten finns också hos de flesta politiker, oavsett vilken hemvist som man har.
Så vad gör vi på Svenskt Kött med våra besvärliga tjänstemän? Vi fortsätter också att vara besvärliga och fortsätter att ifrågasätta svajiga analyser från NNR och samtidigt påminner vi konsumenter och politiker kring alla de mervärden som finns med den svenska matproduktionen och det svenska köttet. Till slut behöver också våra tjänstemän komma in i matchen och inse vad som spelar roll. Det går faktiskt inte att vara världsfrånvänd hur länge som helst. Det är några få kvar som klarar sig fast i sina gamla sanningar men de blir allt färre.
Kampanj om djurens roll för svensk matproduktion
Det vi också gör på Svenskt Kött just nu är att inom kort lansera vår kampanj kring cirkulära system där vi berättar historien om vilken roll som animalierna har för matproduktionen i Sverige. Vårt bidrag till att få fler att lyfta blicken och se till helheten och vad som är viktigt på riktigt. Och huvudbudskapet? Utan djur inga grödor. Så klart.
