350 gram rött kött i veckan?
350 gram i veckan. Det är den maxmängd rött kött man ska äta i veckan enligt förslag till kostrÃ¥d som presenterats. Anledningen? Livsmedelsverket menar att det finns starka belägg för att rött kött troligen ökar risken för tjock-och ändtarmscancer. Vem kan argumentera mot det? Klart ingen vill fÃ¥ cancer. Sen kan man Ã¥ andra sidan fundera över hur ett belägg kan vara starkt när det kanske ökar en risk. Och det är väl här nÃ¥gonstans som det hela blir lite otydligt…
Men om vi ska börja från början. Vad är det egentligen som är på gång med kostråden? Vad säger de och vad är poängen? Och vad tycker vi på Svenskt Kött?
De flesta bryr sig inte
De nya förslagen på kostråd säger att vi ska äta mer fullkorn, äta minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen, äta baljväxter varje dag och begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk, sockersötade drycker och intaget av alkoholhaltiga drycker.
För gemene man kommer de här kostråden passera under radarn. Man känner igen uppmaningen om att äta mer av det gröna och mindre av det röda, men man gör ändå som man själv vill. Kanske lite synd, för det är många som skulle må bra av att skärpa till sig och få i sig lite mer vitaminer och fullkorn.
I de offentliga köken däremot är läget ett annat. Kostråden sätter ramarna för menyplaneringen. I offentliga kök räknar man med att en skollunch ska täcka upp ungefär 30 procent av en dags näringsbehov. Med lite enkel matematik kan man då räkna ut att rekommendationen för hur mycket kött som får serveras är ungefär 75 gram i veckan, eller 15 gram om dagen.
25 procent av barns kaloriintag kommer från socker
Vilka är de här personerna då som ska äta de där 15 grammen om dagen inom de offentliga köken? Det är barn, unga, äldre, sjuka och sköra; målgrupper som har ett stort behov av näringstät mat – dels på grund av tillstånd i livet, dels på grund av att dessa grupper har mindre magar och aptit. Det här är grupper som har svårt att få i sig 500 gram frukt och grönt om dagen, fisk 2–3 gånger i veckan samt linser och bönor varje dag.
Ungar lider av näringsbrist för att de inte äter som de ska, och de mer kraftfulla restriktioner som nu presenteras, är alltså mot ett av de livsmedel som just innehåller mycket näring.
Får kidsen välja själva är det ballerinakakor och Pepsi som gäller. Nästan 25 procent av barns kaloriintag kommer från kakor, läsk, godis och glass. Och den siffran är troligtvis i underkant. Samtidigt vet vi att var tredje tjej i högstadieåldern lider av järnbrist – järnbrist som inte bara leder till orkeslöshet, utan i mer allvarliga fall också till nedstämdhet eller depression. Vi har alltså ett gäng ungar som lider av näringsbrist för att de inte äter som de ska, och de mer kraftfulla restriktionerna som nu presenteras, är alltså mot ett av de livsmedel som just innehåller mycket näring.
Dags för ny kostvaneundersökning
De nya kostråden är bland annat baserade på kostvaneundersökningar som Livsmedelsverket genomför. I undersökningen har svenska folket fått svara på hur man äter och hur ofta. Den senaste kostvaneundersökningen genomfördes 2010–2011. De nya rekommendationerna är alltså baserade på undersökningar som gjordes för 14 år sedan. Tror ni att svenska folket äter annorlunda idag jämfört med för 14 år sedan?
Det gör de faktiskt! Sedan 2010 har vi i Sverige exempelvis minskat konsumtion av rött kött med 20 procent. Under samma period har konsumtionen av energidryck fyrdubblats. Idag dricks det årligen 85 miljoner liter energi-, sport och vitamindrycker. Vi vet också att konsumenter i snitt lägger 35 procent av sin matbudget på läsk, choklad, alkohol, chips och godis.
Var kom de 350 grammen ifrån?
Att rekommendationen kring rött kött nu minskar med 30 procent väcker så klart stora frågetecken hos oss som jobbar med kött hela dagarna. Vi anser oss själva vara både läskunniga och hyfsat intelligenta, men vi kan för vårt liv inte förstå hur man landar i att 350 gram i veckan är den nivå som krävs för att bryta sambandet mellan rött kött och tjock- och ändtarmscancer. Det är för oss ett stort mysterium.
Däremot är det tydligt och uppenbart att det finns ett mycket starkt samband mellan övervikt och ohälsa eller för lite fullkorn och ohälsa. Här skulle det vara spännande och inte minst viktigt att få ta del av resonemanget som ändå ledde till den skarpa och definitiva nivån om att minska intaget av kött och chark samtidigt som riktlinjerna kring utfyllnadsmat och alkohol är väldigt tama och uddlösa.
Vad tycker Svenskt Kött?
På Svenskt Kött har vi så klart fått frågan om vad vi tycker om de nya kostråden. Är Livsmedelsverket helt ute och cyklar? Nej, Livsmedelsverket är inte ute och cyklar. Det svenska köttet och den svenska matens mervärden betonas starkt och man är noga med att lyfta fram köttets och mejeriernas näringsegenskaper. Det märks att Livsmedelsverket jobbat och lagt manken till, inte minst genom gott samarbete med Jordbruksverket och det ska de ha eloge för.
Köttet skuldbeläggs medan utfyllnadsmaten systematiskt fortsätter att vinna mark och bli en allt större del av våra matvanor.
Sen är det det där med köttet. Vi som jobbar med kött har det så gott som i vår arbetsbeskrivning att dagligen möta myter och påståenden om köttet som roten till det onda. I klimatdebatten är det fortsatt kossorna som får bära skulden trots att det är de fossila källorna som genererar 75 procent av de klimatpåverkande gaserna. Vi har en parallell situation med kött och hälsa.
Köttet skuldbeläggs medan utfyllnadsmaten systematiskt fortsätter att vinna mark och bli en allt större del av våra matvanor. Precis som vi inte kommer lösa klimatproblematiken utan att på allvar adressera de fossila källorna så kommer vi inte heller lösa folkhälsa om vi inte ser på helheten och vågar se hur konsumenternas kostmönster dramatiskt förändras.
Nya möjligheter när riktlinjerna ska skrivas
Nu pågår remissrundan kring de svenska kostråden. När den processen är avslutad kommer riktlinjerna för bland annat de offentliga köken att skrivas. Här finns en stor möjlighet för Livsmedelsverket att särskilt rikta råd till barn, unga, äldre, sjuka och sköra. Det är ett viktigt och bra jobb som görs. Nu fortsätter vi och jobbar på framåt.
Att bjuda in många, vända och vrida på perspektiv, förklara hur man resonerat och förklara var källor och data finns för att få den bredaste uppställning kring kostråden, är det vi på Svenskt Kött helst skulle se. Inte bara för vår skull utan också för att på allvar få en förändring i svenska folkets kostvanor. De går definitivt inte åt rätt håll. Och det är inte köttet som driver den utvecklingen.