Skillnaden på att äta hållbart i goda och i svåra tider

Julbord

Hur ska man få pengarna att räcka till?

Det är december och svenska folket rustar för ännu en annorlunda jul. Men i år har handspriten och avstånd bytts ut mot funderingar kring hur man ska få pengarna att räcka till. Hur ska man prioritera när man inte har råd med allt?

Parallellt med att majoriteten funderar på vad som blir viktigt när resurserna begränsats pågår processen kring de nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Det är Nordiska ministerrådet som ungefär vart tionde år tar fram vägledning för oss vilsna konsumenter kring hur vi ska äta för att må bra. Nytt för den här omgången är att man inte bara tittar på hur vi ska näringssätta oss, utan man vidgar perspektivet till att också omfatta klimat. Medan konsument prioriterar efter plånboken ska alltså Nordiska ministerrådet hjälpa till och prioritera efter hälsa och miljö.

Animaliska livsmedel är en källa till viktig näring

För er som har följt arbetet med NNR så är ni väl insatta i den frustration som vi inom den svenska kött- och mejeriproduktion känner. Trots att man i kapitel efter kapitel konstaterar vilken viktig källa för näring som animaliska livsmedel är, och hur svårt det är för kroppen att tillgodogöra sig kosttillskott, så blir slutsatsen ändå att animaliska livsmedel dramatiskt behöver minska.

Skälet till detta anser man vara de hållbarhetsproblem och hälsoproblem som följer animalierna. Lösningen som man ser i NNR-arbetet är att vi konsumenter behöver lägga om kosten och skifta animalierna mot vegetabilier. Perspektivet författarna har kring hur mat produceras på ett hållbart och resurssmart sätt är bristfälligt vilket gör att vi som läser inte riktigt känner förtroende.

Ännu fler frågetecken väcks när man läser texterna om hur det här skiftet ska genomföras och författarna till NNR2022 konstaterar att:

självförsörjningsmål hindrar en utveckling av hållbar produktion eftersom handel potentiellt tillåter produktion att lokaliseras till områden som är minst miljökänsliga och där produkters miljöpåverkan är lägre på grund av väl lämpade odlingsförhållanden.

Man blir lite matt. Konsument famlar desperat efter att hitta fast mark under fötterna. I stället för att konsumera sig till hållbarhet sparar och snålar konsument. När överflödet inte finns funderar de på hur de ska få mest pang för pengen. Samtidigt har vi alltså en superviktig process på gång som kommer styra vad våra barn, äldre och sjuka ska äta. Där livsmedel som kött och mejeri, och som uppenbart ger massor med näring per tugga och som vi kan producera själva, avfärdas. Animalierna ska ut och vegetabilierna in.

Det är en ickefråga om vi kan producera maten själva eftersom man tar för givet att det alltid finns någon annan långt bort som kan producera och skeppa, köra eller flyga in det vi önskar. Ett sådant tankesätt kan bara presenteras för någon som lever i överflöd.

Vad är hållbart om resurserna inte räcker till?

På tre år har vi i vårt land gått från att vara ett av världens mest trygga välfärdsstater, där majoriteten av medborgarna har kunnat ägna sig åt självförverkligande till ett överlevnadssamhälle. I stället för att fördriva tiden med getyoga eller chakraanalyser är det idag oron över att klara bolåneräntor, elräkningar och att kunna sätta mat på bordet som påverkar människor. Konsument är där. Konsument fattar att läget är ett annat. Och just nu kan vi bara beklaga att det laggar hos våra myndigheter och att de är i ofas med sin samtid.

Trots att det är en motig process kring NNR just nu så är det ändå bra att vi får den här diskussionen. Vad är egentligen en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion när resurserna inte kan tas för givna? När hållbarhet inte bara handlar om vad man önskar och vad man väljer utan vad man faktiskt förmår att producera. Det kommer att vända upp och ned på en hel gamla sanningar som finns kring hållbarhet. Och inte minst kommer det ge kött och mejeri en revansch.

Det blir som sagt en annorlunda jul igen där det är pang för pengen som räknas. Det ser ut som den gratinerade kålroten får stå tillbaka medan skinka, köttbullar och revbensspjäll prioriteras. Mat som fött svenska folket i århundraden. Mat som kommer från bönder runt hörnet. Och utmärkta källor för en mängd olika näringsämnen enligt NNR.

God jul på er och passa på att ladda med massor av näringsrikt svenskt kött!

Isabel Moretti,
VD Svenskt Kött

Rulla till toppen