Sugen på att göra hemgjorda kroppkakor? Här hittar du ett klassiskt recept. Förbered och kyl helst potatisen dagen innan du ska göra kroppkakorna.

Sugen på att göra hemgjorda kroppkakor? Här hittar du ett klassiskt recept. Förbered och kyl helst potatisen dagen innan du ska göra kroppkakorna.
4 portioner (12 st)
1 kg mjölig potatis
2 ägg
1 ½ dl vetemjöl
1 tsk salt
Fyllning:
200 g rimmat eller rökt fläsk, i tärningar
1 gul lök, hackad
2 msk smör
3 krm kryddpeppar
Kokning:
3 liter vatten
1 ½ msk salt
Till servering:
lingonsylt
smält smör
Koka potatisen, skala och pressa den genom potatispress. Lägg ut på ett fat och låt kallna helt.
Stek fläsket och löken tillsammans med kryddpepparn i smör. Låt fyllningen svalna.
Blanda samman den pressade potatisen med uppvispat ägg, mjöl och salt. Arbeta snabbt ihop till en deg, som formas till en tjock rulle. Skär den i 12 jämnstora bitar, som formas till bullar. Tryck ut en fördjupning i varje och lägg i ca 1 matsked fyllning. Forma till bullen igen.
Koka upp saltat vatten i en stor gryta. Lägg ner halva satsen åt gången i vattnet. Låt sjuda på inte alltför hög värme tills kroppkakorna flyter upp och sedan i ytterligare fem minuter.
Servera med lingonsylt och smält smör.
Tips 1: Värm gärna fyllning som blivit över (eller gör större sats) och servera till kroppkakorna. De kokta kroppkakorna är även goda att äta halverade och stekta.
Tips 2: Gör en kroppkaksrulle. Bre ut degen i en smord ugnssäker form och gör en fördjupning längs mitten. Fyll med fläskfräset. Tryck ihop långsidorna över fyllningen. Grädda 45 minuter i 200°. Skär rullen i skivor vid servering.
Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.
Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.