Köttfärslimpa med gräddsås

Så gör man den godaste köttfärslimpan

Finns det något godare än en saftig och värmande köttfärslimpa till middag? Särskilt när den serveras tillsammans med en härligt krämig gräddsås och kokt potatis på klassiskt manér. Köttfärslimpa är smidig och lättlagad mat som sköter sig själv i ugnen medan man kan göra annat. I detta recept tillagas även morötter och steklökar samtidigt som köttfärslimpan i ugnen.

Hemligheten till den bästa köttfärslimpan är att använda blandfärs. Då får den både god smak och blir saftig. Detta recept kan du använda som grundrecept när du ska laga köttfärslimpa. Kom ihåg att alltid välja svenskt kött – det är både hållbart och smart. Då bidrar du dessutom till en lägre klimatpåverkan globalt, lägre antibiotikaanvändning, fler arbetstillfällen samt en högre självförsörjningsgrad i Sverige.

Ingredienser

8 portioner

1 kg blandfärs (70% nöt, 30% gris)
1 gul lök, riven
½ dl vatten
salt och malen vitpeppar
rapsolja till formen
2 morötter, i bitar
5 steklökar, skalade
2 ½ dl köttbuljong

Sås:
2 msk smör
2 msk vetemjöl
7 dl buljong (från formen förstärkt av vatten+tärning)
1 tsk kinesisk soja
1 dl grädde
salt och malen vitpeppar

Till servering:
kokt potatis

Gör så här

Värm ugnen till 200°C. Blanda samman färs, lök, vatten, salt och peppar. Forma färsen till en limpa och lägg den i en smord ugnssäker form. Lägg morötter och lök bredvid och häll på buljong.

Baka köttfärslimpan i ugnen 60 minuter eller till en innertemperatur på 72°C. Prova med en sticka om köttsaften klar och genomskinlig. Baka annars ytterligare några minuter.

Håll köttfärslimpan och grönsakerna varma i folie eller smörpapper. Sila av buljongen.

Sås: Smält smör och rör ner mjöl. Späd med buljong och rör hela tiden. Koka upp, sänk värmen och låt sjuda 3-5 minuter. Rör ner soja och grädde och krydda med salt och peppar.

Skiva köttfärslimpan före servering. Servera med grönsakerna, gräddsåsen och kokt potatis.

Tips: Om du fått rester över från middagen är köttfärslimpa gott att lägga på mackan dagen efter.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött

Varför ska man välja svenskt nötkött?

Visste du att vi behöver fler betande djur för att rädda den biologiska mångfalden? Hagmarker där betesdjur vistats länge och som inte plöjts under en längre tid, så kallade naturbetesmarker, har en stor artrikedom och kan ha över 40 arter på en kvadratmeter. Naturbetesmarker kan vara lika artrika som regnskogen och är livsmiljön för många utrotningshotade arter. Beteshagen är ett hem för många växtarter men också mängder av fjärilar, skalbaggar, bin och fåglar. För att bevara biologisk mångfald och ett bördigt landskap behövs ungefär ett nötdjur per hektar.

Om dessa betesmarker inte vårdas av betande djur försvinner den floran och faunan. Enligt Naturvårdsverket behövs fler betande djur för att klara Sveriges miljömål om biologisk mångfald.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt nötkött här

FLER RECEPT

Rulla till toppen