Julsmörrebröd julkorv, äpple, rödkål och senapscreme | Svenskt Kött

Julsmörrebröd julkorv, äpple, rödkål och senapscreme

Dessa julsmörrebröd julkorv, äpple, rödkål och senapscreme är perfekta att bjuda på till glöggfikat eller glöggminglet. Välj gärna den svenska korven Läckökorv till smörrebröden eller någon annan rökt, svensk korv. Smörrebröden går bra att servera med kall eller ljummen topping.

Ingredienser

8 stycken

Senapscreme:
1 msk skånsk senap
0,5 dl crème fraiche

Rostad mandel:
2 msk hackad mandel
salt

Rödkål och äpple:
75g rödkål
smör att steka i
1 msk mörk sirap
2 krm äppelcidervinäger
1 krm malen kryddpeppar
salt, svartpeppar
1 rött äpple, gärna Ingrid Marie

Övrigt:
4–8 skivor rågbröd eller kavring
16 skivor svensk läckökorv eller annan svensk rökt korv (ca 90g)

Gör så här

Rör ihop skånsk senap med crème fraiche.

Hacka mandeln och rosta den på medeltemperatur i en torr stekpanna. Salta ett varv.

Strimla rödkålen. Kvarta och kärna ur äpplena. Smält smör i en stekpanna och lägg i rödkålen. Låt den stekas på medeltemperatur tills den mjuknat. Fös kålen till ena sidan av stekpannan och lägg äpplena i andra änden med snittytan nedåt. Ringla över sirap och vinäger på kålen och strö över malen kryddpeppar, salt och peppar. Låt det stekas in. Stek äpplena tills de fått lite ytan på båda snittytorna. Lyft över äpplena till en skärbräda och skrapa över kålen i en skål. Skiva äpplena till totalt 24 smalare klyftor.

Dela brödet (om det behövs) till 8 skivor på cirka 5×10 cm. Skär korven till 16 skivor och dela skivorna till halvmånar.

Bre på ett laget senapscrème, lägg på rödkålen. Varva tre äppelklyftor och fyra korvbitar på varje smörgås. Strö över lite rostad mandel. Dekorera gärna med lite färsk, hackan grönkål.

Receptet är skapat av Madeleine Landley

Madeleine Landley är receptkreatör, fotograf och kokboksförfattare. Hon driver också en av Sveriges största matbloggar Landleys kök.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött

FLER RECEPT

Rulla till toppen