Paj med bacon, sparris och ost

Paj måste väl ändå vara en av sommarens bästa maträtter? En somrig paj passar fint både som lunch och till middag – framför allt till midsommar. Komplettera med en enkel sallad, en god vinäger eller en dressing.

Det här blir en lite lägre paj med bacon, sparris och ost. Väljer man att använda färdig pajdeg går det ännu enklare. Det enda man behöver göra är att förkoka sparrisen och steka baconet. Sedan är det bara att lägga allt i pajskalet, slå på stanningen och grädda pajen. En paj behöver inte serveras varm och blir nästan godast när den fått stå till sig. Därför går det utmärkt att att göra den i förväg och värma på i mikron innan servering. Och du, tänk på att välja svenskt bacon.

Ingredienser

4 personer som huvudrätt

Pajdeg:
3,5 dl vetemjöl (210g)
0,5 tsk salt
1 tsk ättiksprit (12%)
150g rumsvarmt smör
1 msk vatten

Fyllning:
1 knippe sparris
1 paket bacon
200g riven ost
1 knippe gräslök, hackad

Stanning:
3 ägg
3 dl grädde
salt, svartpeppar

Gör så här

Blanda vetemjöl, salt, ättikssprit och smör till en grynig massa i en bunke. Knåda in lite vatten vartefter tills degen är följsam. Låt degen vila framme i 10 minuter. Kavla ut degen och lägg över den i en pajform på 28 cm ⌀. Se gärna till att degen har lite överhäng. Nagga botten med en gaffel och ställ in formen i kylen i 30 minuter. Värm ugnen till 200°C. Förgrädda pajskalet i 10 minuter.

Skär bort den träiga degen på sparrisen och skär den i 2–3 långa bitar. Koka upp en kastrull med saltat vatten. Lägg i sparrisen och låt den sjuda i 2 minuter. Slå av vattnet. Lägg sparrisknopparna åt sidan.

Stek baconet och skär det sedan i lagom munsbitar.

Blanda sparrisbitar, bacon, ost och gräslök och lägg i pajskalet.

Vispa ihop ägg och grädde med salt och peppar. Slå stanningen över pajen. Fördela ut sparrisknopparna som en sol i mitten. Grädda pajen i 200°C i 30 minuter.

Receptet är skapat av Madeleine Landley

Madeleine Landley är receptkreatör, fotograf och kokboksförfattare. Hon driver också en av Sveriges största matbloggar Landleys kök.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött