Vårig sallad med ägghalvor, sparris och rökt skinka

Perfekt om man inte tycker om fisk

Hur härligt är det inte med en festlig och matig sallad, antingen till lunch eller som middag på våren eller sommaren? Eller varför inte till påsk? En vårig sallad med ägghalvor, sparris och rökt skinka är också perfekt om man inte tycker om lax eftersom den kallrökta skinkan är en ypperlig ersättare – både sett till utseende och den rökiga smaken.

I denna sallad samsas både kallrökt och vanlig rökt skinka tillsammans med ägghalvor och sparris. Kom ihåg att välja skinka från Sverige när du lagar denna paj. Denna rätt kan antingen serveras ur en stor skål, eller läggas upp på fyra tallrikar. Servera salladen med olja och vinäger, alternativt en enkel dressing.

Ingredienser

4 personer

600g gulbetor
4 ägg
1 knippe sparris (250g)
1/2 rödlök
1 huvud romansallad
70g machésallad
70g kallrökt skinka
100g rökt skinka

Gör så här

Lägg gulbetorna ien kastrull med vatten. Koka i cirka 35–40 minuter, eller tills de mjuknat. Spola betorna i kallt vatten, kläm av skalen och skär dem till lagom munsbitar.

Koka äggen. Skala och halvera dem.

Skär bort den träiga änden på sparrisen. Halvera sparrisarna och koka dem i saltat vatten i 3–4 minuter.

Skär av ändarna på löken och skär den till smala klyftor mellan rot och topp. Strimla romansalladen.

Lägg romansallad och machésallad på tallrikar. Fördela ut gulbetor, ägghalvor, sparris och rödlök. Snurra skinkan till rosor och fördela ut dem bland de övriga ingredienserna. Servera salladen med olja och vinäger, alternativt en enkel dressing.

Receptet är skapat av Madeleine Landley

Madeleine Landley är receptkreatör, fotograf och kokboksförfattare. Hon driver också en av Sveriges största matbloggar Landleys kök.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött