Nu har det pratats om kött i media igen. Anledningen är ny statistik från Jordbruksverket som säger att vi i genomsnitt åt 86 kilo kött (nöt, gris, lamm och kyckling) per person i Sverige under förra året. Det är mer än någonsin tidigare och en ökning med ett kilo sedan 2010. Samtidigt ökar importen. I radions intervjuer med villrådiga människor som parkerat kundvagnen framför köttdisken i en stor matbutik får man höra att flera av dem väljer det kött som är billigast, oavsett varifrån det kommer.
Kött från svenska bönder är oftast dyrare än det importerade och jag tycker konstigt nog att det ska fortsätta att vara så. För jag vill inte att producenterna ska kompromissa med djurens mat, hälsa och livsrum för att stressa fram en billigare vara. Jag är också villig att betala ett högre kilopris för att kvalitetsmedvetna bönder, gärna sådana som väljer att driva sina jordbruk ekologiskt, ska få lön för sitt arbete.
Att jag betalar ett högre kilopris för köttet betyder inte att min mat blir dyrare. Det beror på att jag oftast drar ner på köttmängderna som föreslås i recepten. Det går alltså åt mindre högrev i köttgrytan som jag kokar i min smarta tryckkokare och mindre köttfärs i pastasåsen. Istället öser jag i mer av säsongens grönsaker och rotfrukter i grytan eller såsen. Så här års tar jag till exempel ett recept på boeuf bourguignon och byter ut en del av köttet mot lika mycket morötter. Det är lätt som en plätt, det blir gott och det ger mig frihet att välja det kött jag helst vill ha utan att maten blir dyrare.
