Petra Månström springer Lidingöloppet för Svenskt Kött i september 2021 och kommer att dela med sig av hur hon tränar och förbereder sig inför loppet. Läs i intervjun med Petra om varför hon vill samarbeta med Svenskt Kött, hur hon laddar med mat inför ett träningspass och hur det är att ha järnbrist.
Svenskt Kött är stolt sponsor av Lidingöloppet som en del av organisationens uppdrag att informera om svenskt kött kopplat till näring och hälsa. För att öka uppmärksamheten om att kött är en del av en hållbar och hälsosam livsstil så har Svenskt Kött börjat ett samarbete med influencern, journalisten och löpcoachen Petra Månström. Hon ska springa Lidingöloppet för Svenskt Kötts räkning och kommer från och med nu till Lidingöloppshelgen dela med sig av sin träning inför loppet på sitt instagramkonto maratonpetra och på Svenskt Kötts intagram.
Petra driver som influencer två poddar och en blogg. Den ena podden är Maratonpodden, en intervjupodd om uthållighetssporter och den andra är Ewerlöf & Månström där Petra tillsammans med tidigare Lidingöloppsvinnaren Malin Ewerlöf pratar om löpning från alla möjliga vinklar. Bloggen heter Petra Månström och presenteras så här: “Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom.” Att Petra riktar sig till vanliga människor som ska försöka få ihop träningen i vardagen och förespråkar en sund inställning till träning och kost är anledningen till att Svenskt Kött ville samarbeta med just henne.
Varför vill du samarbeta med Svenskt Kött?
– När jag först blev kontaktad av er så tänkte jag ”Vågar man skylta med att man äter kött?” Men sen kände jag att man måste stå för det man äter och det är viktigt för mig att vara transparant. Och då vill jag få ut, det ni också jobbar med, information om vilket kött man kan äta med gott samvete. När man kommer till köttdisken är det jättesvårt att veta, det finns ju alla möjliga länder och typer av uppfödning och då är det ett bra sätt att få ut den här informationen som kanske inte hade nått folk annars. Att Svenskt Kött samarbetar med Lidingöloppet kändes också som en viktig del för mig för det visar ju också att ni bryr er om folkhälsan och det är något som är viktigt för mig.
Hur är din relation till kött och träning?
– Ofta framställs det som att äta rött kött ska vara jättefarligt men min egen tanke om det är att det ofta är så att de människorna som äter för mycket rött kött kanske inte har en så hälsosam livsstil och tillbehören de väljer till köttet kanske inte är så hälsosamma. Köttet i sig är ju väldigt näringsrikt, det är ju hur man lagar till det och vad man äter till som spelar stor roll.
– Jag har ju också haft perioder i mitt liv när jag inte ätit kött och har samtidigt alltid älskat att träna mycket. Och när jag inte äter kött så märks det att det fattas något. Jag har lätt för att få järnbrist inte bara när jag varit gravid. Då måste jag faktiskt välja råvaror så att jag inte får järnbrist och kunna göra det jag älskar. Min relation till kött är att det är en naturlig råvara för människan och idag är det viktigare än någonsin att välja kött av bra kvalitet där djuren har haft det bra framförallt.
Vad ser du för trender i omvärlden gällande kött och träning?
– Dels att intresset för hälsa och hur man ska äta är enormt. Ena dagen ska man bara äta kött och nästa dag ska du inte äta något animaliskt alls och inte ens dricka rödvin. Trenderna går mot svart eller vitt, inte att lite kött ibland är bra utan det ska vara antingen eller. Den stora massan tror jag äter en blandkost men de vågar inte säga hur de själva äter för då är man rädd för att få skit från något av de här två lägren.
Hur ser du på järnbrist som uthållighetssportande kvinna?
– Jag har ju själv haft järnbrist och det är inte kul, det är som att köra en bil utan luft i däcken. Om man är en tränande kvinna i fertil ålder och känner att träningen går fruktansvärt trögt och vårdcentralen säger att man inte har järnbrist så kan man be om att få ta fler typer av test, det är något som kanske inte alla vet. Så var det för mig när jag upptäckte att jag hade järnbrist. Jag tog ett test som heter Sportprofiltestet hos en näringsterpeut som är sjuksköterska i grunden. Där kollade man massa saker genom blodprov bland annat järn (ferritin)“på banken” och inte i “plånboken”. Jag hade också extrem järnbrist när jag var gravid.
Vilken är din bästa mat före träning och efter?
–Ska jag ut och köra ett långpass vilket brukar vara en helgmorgon så är middagen dagen för det man springer på. Mycket kolhydrater, superviktigt för oss löpare för det är många som har brist på kolhydrater. Jag försöker röra mig bort från pasta och äta bättre kolhydrater, som linser, bulgur, ja olika typer av baljväxter och råris. Och gärna något proteinrikt till som kött, fisk eller kyckling och ibland blir det vegetariskt. Och självklart efterrätt till, det är också viktigt!
– Till powermellanmål som jag tar någon gång på dagen innan ett pass äter jag något kolhydratrikt gärna en näve torkad frukt eller ett glas juice. Man har ju fått lära sig att det är livsfarligt med juice för det är så mycket kalorier och kolhydrater i men det är ju precis det man behöver när man ska ut och springa.
–När jag kommer tillbaka från passet tar jag gärna något proteinrikt. Ju hårdare man tränar desto mindre behöver man vara oroa sig för kolhydrater. Det är svårt att äta för mycket vanlig mat om man tränar mycket.
Hur märker du skillnad på när du har laddat på ett bra sätt och inte.
– Från en dag till en annan kan man ju slarva lite och det kan avspegla sig i hur man orkar passet, har man slarvat med en måltid kanske man inte orkar ta i som man brukar. Men går man om kring och är trött jämnt, vilket jag var när jag hade järnbrist då är det något helt annat. Att gå omkring är jobbigt, att gå upp för trappor är jobbigt, man märker att det är ett allvarligare tillstånd.