Svenskt kött är framtidens kött. Vi har i Sverige unikt goda förutsättningar för produktion av kött med bra tillgång till vatten, marker och bete. Vi har duktiga djuruppfödare och vi har tidigt inrättat oss efter det som nu kommer i resten av världen: resursmedvetenhet, god djuromsorg och hänsyn till klimat och miljö.
Vi vet att konsumenterna gillar kött. Men det betyder nödvändigtvis inte att man vill äta mer utan snarare bättre kött. Att kunna välja kött med omsorg och ha kunskap om såväl uppfödning som tillagning står högt i alla trendspaningar. Till exempel är ursprung ett viktigt kvalitetsvärde för de flesta av oss.
Svenskt kött har många värden. Det ger arbetstillfällen, framför allt på landsbygden. Betande djur ger oss biologisk mångfald. Köper vi svenskt kött så vet vi också att det kommer från djur som har fötts upp enligt de djurskyddsregler som vi har kommit överens om i det här landet. Ett konkret exempel är att svenska grisar får behålla sina knorrar till skillnad mot hur det fungerar i många andra länder.
Konsumenterna säger i undersökningar att de hellre väljer svenskt kött än utländskt, samtidigt fortsätter importen att öka. Det beror på att vi konsumenter är ganska trogna det svenska köttet när vi köper helt kött ute i butiken. Men när vi kommer till förädlade produkter som charkuterier och färdigmat tappar vi fokus. Då går vi mera på varumärken och pris än råvarans ursprung.
Men hälften av alla konsumenter tycker att det är svårt att se var köttet i charkuterivarorna kommer ifrån och över 70 procent vill se en tydligare märkning.
I dag använder livsmedelshandeln och många tillverkare Svenskt kött-märket. Vi för dialog med företagen och kedjorna om att lyfta fram märkningen därför att vi ser i undersökningar att ju tydligare märkningen är, desto bättre motsvarar den konsumenternas önskemål. Märkningen fyller en viktig funktion.
Under det första halvåret 2013 åt vi mer nöt- och griskött än under samma period förra året, främst i form av importerat kött. Mer än hälften av allt nötkött vi äter är importerat. Av grisköttet står importen för 40 procent och för lammköttet kommer hela 66 procent från ett annat land. Följaktligen fortsatte också den inhemska köttproduktionen att minska, med undantag för nötköttet som ökade något.
Jag är medveten om att det kommer att krävas ett fortsatt intensivt arbete för att inte svensk djuruppfödning ska fortsätta att minska. Det handlar om att förutsättningar måste finnas för lönsamhet i hela kedjan. Konkurrenstrycket är hårt och billigt kött är i slutändan ett hot mot den svenska produktionen.
Svenskt Kötts uppgift är att lyfta fram och tydliggöra det svenska köttets värden. Vi gör det med kunskap och inspiration. Valet bör vara enkelt. Att välja kött med omsorg innebär att välja svenskt kött.
