Villkoren för de svenska köttbönderna har aktualiserats med anledning av sommarens torka. Matbutiker rapporterar att de nu endast säljer svenskt kött för att stödja bönderna som tvingats lämna sina djur till slakt på grund av foderbrist. Men det räcker inte med att man väljer svenskt i affären, även kommunerna bör ta sitt ansvar. Både Ronneby och Uppsala kommun har beslutat att fylla sina frysar med svenskt kött och därigenom göra sitt för att avhjälpa krisen. Fler kommuner borde följa deras exempel.
Organisationen Svenskt Kött har under våren undersökt vilka krav som Sveriges kommuner ställer när de upphandlar kött. En mycket stor andel av kommunerna ställer i varierande omfattning krav på ursprungsmärkning (ca 90 procent), bedövning vid slakt (78 procent) och restriktiv antibiotikaanvändning (97 procent). Men vi ser att kommunerna i många fall kan ställa hårdare krav än vad de gör idag, vilket hade garanterat bättre kött, starkare djurskydd och en mer hållbar köttproduktion. Exempelvis är det mycket färre kommuner som ställer höga djurskyddskrav för nöt eller lamm jämfört med gris. 9 av 10 kommuner ställer krav på förbud mot svanskupering, men knappt 5 av 10 kommuner ställer liknande djurskyddskrav för nöt eller lamm. Därutöver är det bara varannan kommun som ställer någon form av krav på djurvälfärdsprogram.
Många kommuner har i en tidigare studie uppgett att de vill kunna ställa krav på ursprungsland och premiera svenskt men att lagstiftningen hindrar dem. Genom att ställa fler och hårdare krav i upphandlingen skulle sannolikheten öka att köttet kommer från Sverige. Flera kommuner har redan visat att det går. Det handlar om vilja, kompetens och resurser.
Utvecklingen går framåt, andelen svenskt kött i den offentliga måltiden har sakta men säkert ökat de senaste åren. Dock tycks det saknas tillräckliga verktyg och kunskap för att ställa de krav som gör faktisk skillnad. Upphandlingsmyndigheten har därför fått i uppdrag att stärka kompetensen inom upphandling av livsmedel för att främja en mer konkurrenskraftig och hållbar svensk livsmedelsproduktion. Med anledning av vår undersökning bör det arbetet även inkludera förslag på hur man arbetar med krav på djurskydd, särskilt för nötkreatur och lamm.
Att 40-50 procent av det kött som serveras i offentliga måltider är importerat visar att det går att ställa betydligt hårdare krav på djurskydd i upphandlingarna. Sommarens katastroftillstånd måste bli en väckarklocka för regionala och lokala politiker att prioritera frågan högre, både kort- och långsiktigt. På nationell nivå måste man underlätta genom tydliga lagar och regler och förstärka kunskapsarbetet. Det finns inga ursäkter för att inte upphandla kött som möter de kraven.
Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött
