Svenskt kött produceras med världens hårdaste djurskyddslagstiftning och EUs lägsta användning av antibiotika. Det är kött som allt fler förstått att uppskatta på senare tid. Ändå har den svenska djurhållningen minskat drastiskt sedan EU-inträdet samtidigt som uppfödningen ökat i våra konkurrentländer. Det är hög tid att våra politiker levererar en nationell livsmedelsstrategi med tydliga tillväxtmål så att svenska konsumenter även i framtiden ska kunna köpa svenskt kött.
En tydlig frivillig ursprungsmärkning av det svenska köttet har blivit ett viktigt vapen för att synliggöra för svenska konsumenter varifrån köttet kommer. Men det räcker inte.
I Sverige får korna gå ute på sommaren och beta gräs och grisarna får ha sina knorrar kvar. Vi har nolltolerans mot salmonella i livsmedelsproduktionen, EUs i särklass lägsta användning av antibiotika och nästan inga problem med antibiotikaresistens. Trots unika kvaliteter så har andelen svenskt kött under många år backat i butikshyllorna till förmån för importerat kött. På 20 år har till exempel marknadsandelen för svenskt nötkött halverats.
Även politikerna måste ta sitt ansvar för den svenska produktionen.
En tydlig frivillig ursprungsmärkning av det svenska köttet har blivit ett viktigt vapen för att synliggöra för svenska konsumenter varifrån köttet kommer. Men det räcker inte. Även politikerna måste ta sitt ansvar för den svenska produktionen.
Vi behöver nu mer än någonsin en samlad nationell livsmedelsstrategi som kan säkra att vi får en tillväxt i svensk livsmedelsproduktion. Det är angeläget för jobben, för landsbygdens miljö och för att landets växande befolkning i högre grad än nu ska kunna försörjas med svensk mat som producerats med omsorg om djur, människor och miljö.
Vi behöver en strategi med ett tydligt mål för att öka marknadsandelarna för svenskt kött och som anger vägarna för detta. Och det är bråttom.
Precis som när det gäller försvaret och Sveriges energiförsörjning är det angeläget att en uppgörelse kan nås över blockgränserna så att den håller mer än en mandatperiod. Men kravet på samförstånd och enighet får samtidigt inte urvattna innehållet i strategin.
Vi behöver en strategi med ett tydligt mål för att öka marknadsandelarna för svenskt kött och som anger vägarna för detta. Och det är bråttom.
När Sverige gick med i EU 1995 blev även Finland och Österrike medlemmar. På de drygt 20 år som gått sedan EU-inträdet har svensk köttproduktion gått kräftgång samtidigt som den utvecklats positivt för Finland och Österrike. Den svenska produktionen av griskött har exempelvis minskat med 24 procent sedan 1995. Motsvarande siffror för Finland och Österrike är en ökning med 15 respektive 13 procent.
Det finns ett ordstäv som lyder: Medan gräset gror dör kon. Det är en liknelse som passar sällsynt väl för att beskriva hur allvarligt det är att den svenska livsmedelsstrategin dröjer.
Bara under de fem år som Livsmedelsstrategin diskuterats har köttproduktionen ökat kraftigt i flera av Sveriges konkurrentländer samtidigt som produktionen fortsätter att minska i Sverige. Också den svenska mjölkproduktionen, som är basen för 65 procent av den svenska nötköttsproduktionen, har de senaste fem åren stått och stampat samtidigt som produktionen under samma tid ökat med 25 procent i Irland, 14 procent i Österrike,11 procent i Tyskland, 9 procent i Danmark och 4 procent i Finland.
Det finns ett ordstäv som lyder: Medan gräset gror dör kon. Det är en liknelse som passar sällsynt väl för att beskriva hur allvarligt det är att den svenska livsmedelsstrategin dröjer.
