Var får vi vår näring ifrån?

Hur får vi i oss det vi behöver i rätt mängd? Och var får vi vår näring ifrån, idag och i framtiden?
Var kommer vår näring ifrån?

Vitamin B12 är nödvändigt för nervsystemets funktion, cellernas ämnesomsättning och för att vår kropp ska bilda röda blodkroppar. Vitaminet finns nästan bara i mat från djurriket. Just nu ses näringsrekommendationerna kring vitamin B12 över. Hur får vi i oss det vi behöver i rätt mängd? Och var får vi vår näring ifrån, idag och i framtiden?

Vitamin B12, också kallat kobalamin, finns framför allt i animaliska livsmedel som kött, lever, mjölkprodukter, fisk och skaldjur. De inaktiva former av vitaminet som finns i vegetabilier kan våra kroppar inte ta upp. Vitamin B12 tillverkas heller inte i kroppen utan vi får i oss det genom den mat vi äter. Vitaminet behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar och vitamin B12-brist kan i allvarliga fall ge blodbrist, nervskador och försämrat minne. Det är välkänt att vegetarianer behöver tillskott av vitamin B12, eller berikade livsmedel i tillräcklig mängd. Även lakto-ovo-vegetarianer riskerar att få ett för lågt intag, trots att vitamin B12 finns i mjölk och ägg. Äldre personer kan också ligga i riskzonen för brist, eftersom kroppens förmåga att ta upp vitaminet försämras med åren, uppger Livsmedelsverket.

Rekommendationerna för vitamin B12 ses över

Svenskt Kött har tidigare berättat om den pågående processen med att ta fram nya nordiska näringsrekommendationer, NNR2022. Aktuellt just nu är ett NNR-kapitel om vitamin B12. Syftet med kapitlet är att beskriva den vetenskapliga evidensen bakom vitamin B12s betydelse för vår hälsa, samt vid behov peka ut nya så kallade referensvärden för intag, dietary reference values (DRVs). Inledningsvis konstaterar författarna att man kan förvänta sig fler fall av vitamin B12-brist i Norden i takt med västvärldens intresse för vegetariska dieter.

Näringstätt eller näringsfattigt?

Om man funderar på att utesluta vissa näringsämnen ur sin egen eller sina barns kost finns det två nyckelfrågor som man bör ställa sig påpekade Ingrid Larsson, docent, klinisk näringsfysiolog och dietist, samt Lena Hulthén, professor emerita vid Göteborgs universitet. Det var 2018, men nyckelfrågorna – Vilka näringsämnen riskerar att begränsas eller saknas helt? och Hur får man i sig dessa näringsämnen för att minimera risken för bristtillstånd? är lika relevanta idag.

När det kommer till så kallade PBMAs, plant-based meat analogues – ofta bestående av koncentrat eller isolat av växtprotein – som ska efterlikna kött (”köttanaloger”) har studier visat att de som regel inte redovisar sitt innehåll av viktiga näringsämnen såsom vitamin B12, och att de sällan är berikade med vitamin B12. Frågan om biotillgänglighet av järn – järnupptaget – kvaliteten hos olika proteiner liksom vilken roll berikning och processer bör ha är viktiga aspekter för forskning och produktutveckling framgent, skriver forskarna.

I Kanada infördes nyligen nya regler för “simulerat kött” med krav på viss proteinhalt, kvalitet på proteinet samt minimihalter för flera vitaminer och mineraler, däribland vitamin B12 och järn.

”Många tror att all veganmat per automatik är nyttig, men vår kropp behöver naturlig mat”, skrev Ann Fernholm, vetenskapsjournalist som har disputerat i molekylär bioteknik, i ett spännande blogginlägg om ”fejkmat” och ”ost-attrapper” i våras. I ett annat inlägg diskuterar hon en ”vegansk grilkorv”, där huvudingredienserna är modifierad potatisstärkelse och rapsolja. ”Visst liknar det en korv till utseendet, men det är absolut ingen korv när det gäller innehållet av vitaminer och mineraler”, skriver Fernholm.

NNR 2022

När politiken fattar beslut som på olika sätt rör livsmedel och nutrition lutar den sig emot de nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Det gör också storkök när de planerar mat för skolor och äldreomsorg, bland annat. Rekommendationerna ligger även till grund för de nationella kostråden i Sverige och de kommer därför att ha stor inverkan på våra framtida måltider generellt. I nästa steg får de betydelse för vilka livsmedel och hur mycket av dem som produceras i landet, och vår möjlighet att bli självförsörjande – något som är särskilt angeläget när oron i omvärlden är stor. Även svenskt företagande påverkas, både större industrier och små rörelser som ofta ligger på landsbygden.

Men näringsrekommendationernas och kostrådens främsta uppgift är såklart att borga för att vi får i oss tillräckligt av de näringsämnen som vi behöver. Det är en nödvändig del av den sociala hållbarheten, som behöver balanseras jämte miljömässiga och ekonomiska dimensioner.

Sammanfattningsvis – de nya näringsrekommendationerna är viktiga! För vårt intag, och upptag, av näringsämnen, och för Sverige. Processen med att ta fram rekommendationerna behöver med andra ord gå rätt till, och det är därför bra att förslagen till kapitel är ute på remiss under åtta veckor, och att alla som vill kan lämna synpunkter på dem. Det är också angeläget att det är fakta och vetenskap ur ett brett perspektiv som får ligga till grund för rekommendationerna, och att de råd som tas fram i slutänden kommer att vara relevanta för våra nordiska förhållanden och den produktion av näringstäta livsmedel som kan ske här i Sverige.

Vad tycker du?

Fram till och med den 8 november är det möjligt att lämna synpunkter på kapitlet om vitamin B12. Det kan du göra här.

NNR-kommittén har även presenterat förslag på kapitel om zink, kött och köttprodukter samt ultraprocessade livsmedel. Svenskt Kött återkommer till dem.

Aktuellt

Scroll to Top