Ska kött finnas med i våra framtida kostråd?

Just nu läggs grunden för våra framtida kostråd. En viktig fråga att besvara är om kött ska finnas med?
Ska kött finnas i våra framtida kostråd?

Hur bör vi i Norden äta för att få i oss tillräckligt med näring och gynna en långsiktigt hållbar utveckling? Just nu läggs grunden för hur våra framtida kostråd ska se ut – ett viktigt arbete eftersom det kommer att påverka vilken mat som serveras, inte minst i skolor och på äldreboenden. Men hur ser våra myndigheter på djurens roll? Ska kött finnas med i våra framtida kostråd eller behöver animalierna minimeras för miljöns skull?

Just nu pågår en intensiv process med att uppdatera de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, från 2012 – som ska bli NNR2022.

NNR har en rad olika användningsområden. De är underlag för de nordiska ländernas livsmedels- och nutritionspolitik för att förbättra befolkningens hälsa och livskvalitet, för att ta fram kostråd och för att dra upp riktlinjer för skolmat och mat inom äldreomsorgen, bland annat. Rekommendationerna väger med andra ord tungt och de kommer att påverka både våra matvanor och Sveriges produktion i hela livsmedelskedjan. Det är därför oerhört viktigt att processen går rätt till och att både näringsrekommendationerna och de efterföljande kostråden kommer att vara baserade på forskning och vetenskap ur ett brett perspektiv.

Kostråd ska ta hänsyn till miljömässig hållbarhet

Arbetat med NNR2022, som ska vara klart i juni 2023, finansieras av Nordiska ministerrådet och leds av Norge. Precis som tidigare kommer rekommendationerna att omfatta många kapitel med fokus på olika näringsämnen och grupper av livsmedel. En av de främsta anledningarna till att rekommendationerna uppdateras just nu är dock att ministerrådet vill att kostråden ska börja ta hänsyn till miljömässig hållbarhet. Forskare (Tim G. Benton, Helen Harwatt, Anne Høyer, Helle Margrete Meltzer, Ellen Trolle och Rune Blomhoff) har därför skrivit utkastet till ett bakgrundspapper, Assessing the environmental sustainability of diets – an overview of approaches and identification of 5 key considerations for comprehensive assessments, med fokus på just miljömässiga aspekter – ur ett globalt perspektiv.

Bakgrundspappret fokuserar dessvärre i stor utsträckning på brister i det globala livsmedelssystemet och att mark används till djurfoder istället för vegetabilier till humankonsumtion samt negativ påverkan på biologisk mångfald, bland annat. Men det är stora skillnader på livsmedelsindustrin globalt sett och i USA, som ofta används som exempel i bakgrundspappret, och den produktion som sker i de nordiska länderna! Svensk livsmedelsproduktion är bland den mest hållbara i världen. Det beror på att vi har ett livsmedelssystem som är cirkulärt där köttproduktion och växtodling hjälper varandra.

Alla tre ben av hållbarhet måste med

Avsnittet med det globala perspektivet ska användas som avstamp för att ta fram nischade råd för Norden och Baltikum samt kompletteras med avsnitt om social och ekonomisk hållbarhet. Men eftersom vi behöver ha en balans mellan alla tre ben av hållbarhet för att på allvar kunna prata om vad som är långsiktigt hållbart anser Svenskt Kött att samtliga aspekter – miljömässiga såväl som ekonomiska och sociala aspekter – skulle behöva diskuteras och vägas samman gemensamt.

Det är också viktigt att de som läser avsnittet om miljömässig hållbarhet – och som kommer att luta sig emot det när beslut ska fattas om mat och näring – får information om vilken roll som djurhållningen fyller i vårt land och alla de positiva mervärden som den bidrar med. Och självklart också om den betydelse som animalierna har för vår kost och vårt näringsintag. Frågan om näring i rätt mängd är en del av de sociala aspekterna av hållbarhet och här finns till exempel helt nya, spännande studier om skillnader när det gäller järnupptag från vegetabilier jämfört med kött – som inte nämns i bakgrundspappret. Se gärna Bryngelssons med fleras studie “Nutritional assessment of plant-based meat analogues on the Swedish market” och Cecilia Mayer Labbas doktorsavhandling “Nutritional Limitations of a Green Protein Shift with Focus on Iron”.

Vad tycker du?

» Här kan du läsa utkastet på bakgrundspapper om miljömässig hållbarhet.

Vad tycker du? Till och med fredag den 30 september kan alla som vill lämna synpunkter på avsnittet. Det kan du göra här.

Vad gör svenskt kött hållbart?

Här är några av alla de fördelar som finns med svensk djurhållning och köttproduktion, och att djuren är en del av helheten i vårt kretslopp:

Ett cirkulärt livsmedelssystem

Enligt en forskningsstudie publicerad i Nature Foods konstaterar forskarna att grisar och nötdjur behövs för ett cirkulärt och hållbart livsmedelssystem. När djuren äter sådant som vi människor inte kan äta – gräs – och sådant som vi människor inte vill äta – matavfall och biprodukter ifrån livsmedelsindustrin får vi ett cirkulärt och hållbart livsmedelssystem. Så ser det ut i Sverige där svenska nötdjur äter mestadels vallbaserat foder, det vill säga gräs och klöver, medan grisarnas foder består av matrester, biprodukter från livsmedelstillverkning eller av växtskördar som inte duger till humankonsumtion.

Markanvändningen i Sverige

70 procent av Sveriges totala areal är skogsmark och endast 7 procent är jordbruksmark. Betesmark är sådan mark som inte kan plöjas och som istället används för betande djur. Av den totala landarealen är endast 1,2 procent betesmark, vilket motsvarar 450 000 hektar.

Åkermark är sådan mark som kan brukas och används till växtodling av exempelvis spannmål, raps eller bönor. I Sverige används 70 procent av åkerytan till att odla foder till våra djur. Det kan låta som höga siffror. Men då måste man komma ihåg att en stor del av åkerarealen i Sverige inte har beskaffenheten för att odla annat än grödor till foder. Odlingen av vall – alltså gräs – som blir bete och vinterfoder till djuren är också viktigt för att odlingen av spannmål och andra grödor ska fungera i växtföljden. Vall och grönfoderväxter odlades på 38 procent av jordbruksmarken i Sverige år 2020.

» Här kan du läsa mer om markanvändningen i Sverige

Nyttan med vall

Även där bördigheten på åkermarken är god går det inte att odla spannmål, oljeväxter eller baljväxter varje år. Inom växtodling låter man därför marken vila vissa år genom att odla vall (gräs eller gräs blandat med proteingrödor som klöver eller ärtväxter). Det ger marken värdefull återhämtning, mullhalten och bördigheten ökar och det är också ett sätt att minska trycket från skadegörare och svampsjukdomar så att mindre växtskyddsmedel behöver användas när det är dags att sätta igång med växtodlingen igen.

Samtidigt som vallen växer fungerar den som en gigantisk uppfångare av koldioxid från atmosfären. Odlingen minskar halterna av koldioxid, vilket i sin tur hjälper till att bromsa uppvärmningen av klimatet. Med hjälp av mikrober (det vill säga pyttesmå organismer) i jorden och gräsets långa rötter lagras idag omkring 2,4 miljoner ton koldioxid i svensk åkermark per år.

I en forskningsstudie från SLU har man studerat vallens kolinlagring. Genom långsiktiga mätningar under 10 år på 576 olika typer av jordbruk runt om i landet visade det sig att markens kolhalt hängde samman med hur mycket vall som fanns på gården. Störst inlagring av koldioxid ner i marken fanns på lantbruk med nötkreatur.

» Här kan du läsa mer om nyttan med vall

Djur ger biologisk mångfald

Stora skillnader i hur djuren trampar, betar och gödslar ger högre artrikedom i hagar och på ängar. En högre artrikedom ger också fler fjärilar, andra pollinerare och fåglar. På en äng kan det finnas upptill 60 blomväxter per kvadratmeter och i en naturbeteshage upptill 40 per kvadratmeter. Det är lika artrikt som i regnskogen!

Ju mer trampande och betande och olika varianter av komockor eller fårspillning i en hage desto fler olika arter av blommor och örter drivs fram. Och ju fler örter och blommor desto fler olika insekter hittar dit för att få sin mat från växternas blommor och blad. Och ju fler insekter ju fler olika sätt för pollinering får blommorna och desto mer mat till fåglarna.

» Läs mer om djurens koppling till biologisk mångfald här

Aktuellt

Scroll to Top