EU förhandlar och sluter nya globala handelsavtal som kan ge mer kött från länder utanför Europa tillgång till den europeiska marknaden. Mercosur-avtalet med Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay är det mest omdiskuterade exemplet. Men det är inte det enda. EU har redan ett frihandelsavtal med Nya Zeeland och har också avslutat förhandlingarna om ett nytt avtal med Australien.
För konsumenten väcker det en viktig fråga: vad är det egentligen man väljer när man väljer kött?
För en köttbit är aldrig bara en köttbit. Bakom den finns ett produktionssystem. Det handlar om djurhållning, antibiotikaanvändning, smittskydd, transporter, miljöhänsyn, kontrollsystem och pris. Det handlar också om vilka krav som finns på vägen fram till tallriken.
Mer kött får tillträde till EU-marknaden
Mercosur-avtalet innebär inte fri import av nötkött till EU. Det handlar om en tullkvot. Det betyder att en viss mängd kött får säljas till EU med lägre tull. För nötkött från Mercosur handlar det om upp till 99 000 ton per år, vilket EU-kommissionen beskriver det som ungefär 1,5 procent av EU:s nötköttsproduktion.
Det kan låta som en liten andel av hela EU:s produktion. Men importen fördelas inte automatiskt jämnt över alla länder, produkter och prisklasser. Den kan få större betydelse i vissa delar av marknaden, till exempel på restaurang, i färdiglagad mat eller i konkurrensen om vissa styckningsdetaljer där importen kommer in med ett lägre pris.
Samma mönster syns i andra handelsavtal. Nya Zeelands frihandelsavtal med EU trädde i kraft 2024. Där ökar tillträdet för bland annat nötkött, fårkött och lamm genom särskilda kvoter. För nötkött växer kvoten stegvis från drygt 3 000 ton till 10 000 ton efter sju år. För lamm-, får- och getkött ökar den tullfria kvoten från 125 769 ton till 163 769 ton.
Australien är ett annat exempel. EU och Australien har avslutat förhandlingarna om ett frihandelsavtal där EU föreslås öppna tullkvoter på totalt 30 600 ton för nötkött och på 25 000 ton för får- och getkött.
Det viktiga här är inte bara storleken på varje enskild kvot. Det viktiga är att flera avtal tillsammans förändrar marknaden över tid. Lite mer här, lite mer där och efter några år kan konkurrensen ha förändrats, särskilt för produkter och kanaler där köpen styrs av priset.
Därför handlar frågan inte bara om hur många ton som importeras. Den handlar också om vilket kött som kommer in, till vilket pris, till vilka kunder och under vilka villkor köttet har producerats.
Importerat kött ska vara säkert men det säger inte allt
Kött som importeras och säljs i EU ska uppfylla EU:s krav på livsmedelssäkerhet. Animaliska produkter från länder utanför EU får bara komma från godkända länder, godkända anläggningar och importen omfattas av kontroller.
Det är viktigt och det ska man kunna lita på som konsument.
Men livsmedelssäkerhet betyder inte att köttet är producerat under samma villkor som i Sverige. Ett kött kan vara godkänt att sälja i EU även om reglerna för djurhållning, antibiotikaanvändning, transporter, smittskydd, miljökrav och kontrollsystem ser annorlunda ut. Det är här ursprunget blir viktigt.
Svenskt kött produceras under svenska regler och svenska kontroller. Med gott djurskydd, låg antibiotikaanvändning och stor miljöhänsyn. Det påverkar hur djuren föds upp, hur gårdarna kontrolleras, hur transporter sker och vilka kostnader bonden bär. Det syns inte alltid i butiken. Men det finns där.
På restaurang är ursprunget svårare att se
När man köper kött i butik är ursprunget ofta tydligt. Där går det att läsa på förpackningen om köttet är svenskt eller importerat. Men mycket kött äts inte hemma. Det äts på restaurang, i lunchserveringar, på hotell, i snabbmat, genom catering, i offentliga måltider och i färdiglagade rätter. Där blir ursprunget ofta mindre synligt.
Det är också i den delen av marknaden som priset ofta får ännu större betydelse. Restauranger, storkök och måltidsleverantörer arbetar med stora volymer, snäva marginaler och tydliga krav på att hålla kostnaderna nere. Då kan importerat kött bli ett sätt att pressa priset, särskilt i produkter där konsumenten inte möter köttet som en tydligt ursprungsmärkt råvara.
Sedan den 1 mars 2025 ska restauranger i Sverige kunna lämna information om ursprungsland för kött som serveras. Det är ett viktigt steg. Men det bygger på att vi som restauranggäster verkligen frågar efter ursprungslandet.
Bakom priset finns alltid ett system
Det finns ingen livsmedelsproduktion utan påverkan. Därför spelar det roll hur maten produceras och under vilka villkor.
Ett lägre pris kan bero på många saker: volym, klimat, markförhållanden, valutakurser, löner, regelverk, kontrollsystem och produktionskrav. För konsumenten syns det ofta bara som kronor per portion.
Men bakom priset finns alltid ett system. Svenskt kött produceras i ett system med höga krav på djurhållning, låg antibiotikaanvändning, smittskydd och kontroll. Som också stärker vår beredskap, här, i Sverige. Det är en del av värdet. Det är också en del av det man betalar för.
Om svenskt kött väljs bort kan det innebära att produktionen i stället flyttar till andra länder, med andra regler och andra system. Då har vi inte löst frågan om djurskydd, hållbarhet, smittskydd eller beredskap. Vi har bara flyttat den.
Så kan du påverka
Du behöver inte ha koll på alla handelsavtal. Men du kan göra skillnad genom att vara nyfiken på ursprunget:
- När du handlar kött i butik: titta efter svenskt ursprung.
- När du äter på restaurang: fråga var köttet kommer från.
- När du köper lunch, catering eller färdiglagad mat: var nyfiken på om köttet är svenskt.
Det är enkla frågor, men de spelar roll. Varje gång någon frågar efter svenskt kött blir det tydligare för restauranger, grossister och inköpare att ursprung inte är en detalj. Det är en viktig del av värdet i maten. Där ursprung spelar roll.
Och valet börjar ofta med en enkel fråga:
Var kommer köttet ifrån?
