Svenskarna äter mer kött igen. Men den svenska produktionen hinner inte öka lika snabbt som efterfrågan. Därför kommer en stor del av ökningen just nu från import. Samtidigt är signalerna från svenska gårdar positiva. Fler djur och ökad vilja att investera visar att svensk produktion kan växa om det svenska köttet också efterfrågas.
En större andel importerat kött
Under första halvåret 2026 ökade konsumtionen av flera köttslag i Sverige jämfört med samma period förra året. Tydligast är utvecklingen för nöt och lamm. Samtidigt ökar den svenska produktionen inte i samma takt som konsumtionen. En stor del av den ökade konsumtionen möts därför med importerat kött.
Det visar att en ökad konsumtion inte automatiskt leder till mer svensk produktion. Och just där finns den stora frågan framåt: kan den växande efterfrågan i större utsträckning bli en möjlighet för svenska lantbrukare att producera mer?
Stor skillnad mellan djurslagen
För nötkött ökade den svenska produktionen med 3,1 procent, medan importen ökade betydligt mer, med 9,6 procent. Konsumtionen steg samtidigt med 7,4 procent. Det gjorde att den svenska försörjningsgraden sjönk till 50,6 procent. Enkelt uttryckt är det ungefär hälften av nötköttet på den svenska marknaden som kommer från svensk produktion.
Ännu större förändringar syns för kött från får och lamm. Den svenska produktionen ökade med 9,6 procent, men importen ökade med hela 30,9 procent. Samtidigt steg konsumtionen med 26,8 procent, om än från en låg nivå. Försörjningsgraden hittills i år ligger på 14,2 procent. Den siffran är otroligt låg, men ska dock ses mot bakgrund av att en stor del av de svenska lammen slaktas under hösten och därför ännu inte finns med i statistiken.
För griskött är utvecklingen mer stabil. Produktionen ökade med 3,6 procent och konsumtionen med 2,4 procent, medan importen bara ökade med 1 procent. Det gör att försörjningsgraden stärktes och nu ligger på 81,5 procent. Här står svensk produktion alltså fortsatt för en stor majoritet av marknaden.
För fågel går utvecklingen åt motsatt håll. Den svenska produktionen minskade med 6,8 procent samtidigt som importen ökade med 17 procent. Konsumtionen var i stort sett oförändrad, med en ökning på 0,6 procent. Resultatet är att den svenska försörjningsgraden sjönk till 67,2 procent.
Tecken på ökad svensk produktion
Trots att försörjningsgraden sjunkit för nötkött, och importen tagit större plats, finns flera tecken på att den svenska produktionen kan vara på väg att öka. Antalet nötkreatur ökade något under 2025. Både mjölkkor, dikor och kalvar blev fler. Det är inga stora förändringar ännu, men efter flera år med minskande djurantal är det en viktig signal.
» Här finns Jordbruksverkets statistik över antalet nötkreatur.
Det finns också en ökad vilja att investera. Under 2025 ökade antalet ansökningar om att bygga ut sina stallar för fler djur för bland annat nötkreatur, grisar och får. Lantbruksbarometern 2026 visar också att fler lantbrukare planerar investeringar i djurstallar.
Det betyder inte att det kommer mycket mer svenskt kött redan i morgon. Att bygga stall och öka en djurbesättning tar tid, flera år. Men det är en viktig signal om att svenska producenter vill utveckla sina produktioner.
» Läs Jordbruksverkets statistik om förprövade djurstallar.
Sverige har också ett bra utgångsläge
Förutsättningarna för att öka den svenska köttproduktionen påverkas också av växtodlingen och tillgången på foder. Årets svenska spannmålsskörd väntas bli mindre än rekordåret 2025, men ändå omkring 10 procent större än genomsnittet för de senaste fem åren. Hur det ser ut med skördarna variera mycket genom Sverige, men det gemensamma läget ger ett relativt bra utgångsläge för svensk animalieproduktion.
» Jordbruksverkets skördeprognos 2026.
På flera håll i Europa är situationen tuffare. Sommarens värme och torka har slagit mot bland annat majs, beten och andra foderråvaror. Samtidigt väntas EU nötkreatursproduktion minska under andra halvåret 2026. För får är nedgången ännu större – där pekar prognosen på en minskning med 17,8 procen
Det finns alltså inte mycket som tyder på att Europa plötsligt kommer att få ett stort överskott av nötkött.
Efterfrågan är avgörande
En viktig fråga framåt är därför hur efterfrågan på svenskt kött utvecklas. Sverige har ambitionen att öka livsmedelsproduktionen och det finns tecken på att fler lantbrukare är beredda att investera.
Men investeringar i animalieproduktion görs med lång tidshorisont. Ett nytt stall ska användas och betalas under många år, och den som investerar behöver kunna räkna med en stabil efterfrågan på det som produceras. Det gör marknaden viktig.
Här spelar hela marknaden en roll: butik, restaurang, offentlig måltid och livsmedelsindustri. Hur stor den svenska produktionen kan bli framöver avgörs därför inte bara av vad som händer på gårdarna, utan också av marknadsaktörernas efterfrågan på svenskt kött.
