I vintras var det många som möttes av tomma hyllor och nyheter om brist på svenskt nötkött. Nu finns det mer nötkött att välja på igen, men allt i butikshyllan är inte svenskt. En del av förklaringen är ökad import och förändrade sortiment. Därför spelar ursprunget fortfarande stor roll – i butiken, på restaurangen och i färdiga produkter.
Vi är nog många som kommer ihåg hur vi möttes av tomma hyllor och nyheter om brist på svenskt nötkött i vintras. Kanske märkte du det själv när nötfärsen saknades, favoritdetaljen inte fanns i disken eller det svenska alternativet var svårare att hitta.
Nu är hyllorna påfyllda igen. Det finns ett stort utbud och variation av olika detaljer av nötkött att välja mellan. Men långt ifrån allt är svenskt. När tillgången på svenskt nötkött minskade fick importen större betydelse och sortiment förändrades. Men långt ifrån allt är svenskt. När tillgången på svenskt nötkött minskade fick importen större betydelse och sortiment förändrades.
En full hylla betyder inte alltid svenskt kött
Köttet kan finnas där i butiken, på restaurangmenyn, i hamburgaren, i korven, i köttbullarna eller i färdigrätten. Men ursprunget kan variera.
Det är ofta ganska enkelt att se ursprung på rent kött i butik. Titta efter märkningen “Kött från Sverige” eller information om att köttet har svenskt ursprung.
I sammansatta produkter, som färdigrätter, chark, pytt i panna, köttbullar eller hamburgare, kan det däremot vara svårare. Där kan recept ha ändrats under perioden med begränsad tillgång på svenskt nötkött. Därför är det extra bra att titta en gång till och att fråga när det inte framgår.
Därför kan svenskt kosta mer
Svenskt nötkött kan kosta mer än importerat kött. Det är en verklig fråga för många konsumenter, särskilt när matpriserna varit höga. Men priset handlar inte bara om själva köttbiten. Priset på nötkött påverkas av många saker som tillgång, efterfrågan och så klart också kostnaderna för att producera. I Sverige har vi höga krav på djurvälfärd, miljöhänsyn, livsmedelssäkerhet och smittskydd. Sverige har också en mycket låg antibiotikaanvändning i djuruppfödningen. Det är värden som många konsumenter efterfrågar – men som också kostar att upprätthålla.
När du väljer svenskt bidrar du därför till mer än middagen på tallriken. Du bidrar till svenska gårdar, öppna landskap, arbetstillfällen i Sverige och en starkare livsmedelsberedskap.
Så kan du välja svenskt oftare
Att välja svenskt behöver inte alltid betyda att välja den dyraste styckdetaljen.
Färs, högrev, bog, bringa, fransyska och andra detaljer kan vara både prisvärda och goda med rätt tillagning. Det är också ett smart sätt att ta vara på mer av djuret.
Du kan också göra skillnad genom att välja svenskt i fler situationer: när du handlar till helgkvällen, köper korv eller hamburgare, väljer färdigrätt, äter lunch ute eller frågar efter svenskt kött på restaurang.
Dagens val påverkar framtidens produktion
Nötkött går inte att producera på beställning. Det tar tid att föda upp fler djur och bygga en starkare svensk produktion. Det krävs gårdar, investeringar, kunskap och långsiktighet.
Därför spelar dagens val roll. Om vi vill ha svensk köttproduktion även i framtiden behöver den svenska råvaran också efterfrågas i dag i butik, på restaurang, i offentliga kök och i livsmedelsindustrin.
Titta efter ursprung. Fråga när du är osäker. Och välj svenskt när du kan.
