AI-genererad bild. Visualisering av svenskarnas direktkonsumtion av livsmedel, mätt i vikt. 25 procent är proteinrika livsmedel. 35 procent är kolhydrater, frukt och grönt. 33 procent är läsk, alkohol, kaffe, sötsaker och snacks. 7 procent är övrigt, vilket inte visas i bilden. Bilden visualiserar data från Jordbruksverket för år 2024.
Vi har blivit allt bättre på att beräkna matens klimatpåverkan. Men en hållbar måltid handlar om mer än klimat. Hur påverkas biologisk mångfald och vattenresurser? Och spelar det någon roll hur och var maten produceras? Nya beräkningar från IVL Svenska Miljöinstitutet visar varför vi behöver lyfta blicken och se till hela vår matkonsumtion.
Stor skillnad mellan vad vi äter och behöver
Det finns en stor skillnad mellan hur vi rekommenderas att äta för att må bra och hur vi faktiskt äter. Här har vi tittat närmare på helheten på tallriken samt hur mycket näringsrik mat vi äter och hur olika livsmedel påverkar miljön.
Ungefär 60 procent av det svenskarna äter utgörs av frukt, grönt, kolhydrater och proteinrika livsmedel som kött, fisk, fågel, ägg och mejeri. Samtidigt står sötsaker, snacks och dryck för ungefär 33 procent. 112 liter läsk, 60 liter starköl och vin, 16 kilo choklad och konfektyr samt 15 kilo kaffebröd per år är några exempel på vad som ingår i den siffran.
Det är livsmedel som också har en miljöpåverkan, men som sällan får samma uppmärksamhet i diskussionen om hållbar mat.
Hela tallriken påverkar miljön
När klimatfrågan diskuteras hamnar köttet ofta i centrum. Men all mat vi äter påverkar miljön på olika sätt, från grönsaker och spannmål, kött och mejeriprodukter, till sötsaker och dryck. Och när man tittar närmare på fler miljöperspektiv än bara klimat, så framträder en bredare bild.
Beräkningar från IVL Svenska Miljöinstitutet, gjorda på uppdrag av Svenskt Kött, visar hur den mat som konsumeras i Sverige bidrar till olika typer av miljöpåverkan. Ser man till matens klimatpåverkan står rött kött för drygt 30 procent. Samtidigt står sötsaker, snacks och dryck för cirka 20 procent. Men när vi tittar på andra miljöparametrar får bilden fler perspektiv.
Frukt, grönsaker och spannmål står för den största andelen av vattenanvändningen. En del av denna vattenanvändning sker dessutom i områden med begränsade vattenresurser, exempelvis vid odling av ris, nötter eller färska grönsaker.
Gruppen står också för ungefär en fjärdedel av påverkan på den biologiska mångfalden, där frukt som banan står för en betydande del.
Sötsaker, snacks och dryck står i sin tur för omkring hälften av användningen av bekämpningsmedel och ungefär 30 procent av påverkan på biologisk mångfald. Livsmedel som kaffe, kakao och vin har en större del av påverkan där, medan dryckerna utgör en större del av vattenanvändningen.
Resultaten visar alltså att olika livsmedel har olika miljöavtryck.
Olika livsmedelsgrupper påverkar klimat, vattenanvändning, biologisk mångfald och användning av bekämpningsmedel olika mycket och på olika sätt. Grafiken inkluderar både svenska och importerade livsmedel.
Hållbar mat handlar om mer än klimat
Klimatberäkningar är ett sätt att beräkna matens miljöpåverkan. Men det vi nu alltså får siffror på är att ett lågt klimatavtryck inte automatiskt är detsamma som en hållbar måltid eller råvara.
Vi behöver också kunna ta hänsyn till aspekter som biologisk mångfald, vattenanvändning, bekämpningsmedelsanvändning såväl som djurvälfärd, näring och möjligheten att producera mat i Sverige.
Det räcker alltså inte att bedöma ett livsmedel utifrån en enda miljöfråga. Vi behöver se helheten.
Att välja svenskt gör skillnad
I dessa beräkningar har IVL inte kunnat skilja på mat som är producerad i Sverige eller är importerad. Beräkningarna jämför alltså olika livsmedelskategorier och ser inte till skillnader på olika produktionsmetoder inom samma kategori. Men här finns det också skillnader som är värda att prata mer om.
Vi vet exempelvis att svensk matproduktion har god tillgång på vatten, vi vet också att vi ligger långt fram i arbetet med miljö, djurhälsa och djurvälfärd. Svenska lantbrukare arbetar med höga krav på djurskydd och en låg användning av antibiotika.
När du väljer svenskt kött och andra svenska livsmedel bidrar du också till arbetstillfällen, levande landsbygd och en starkare livsmedelsproduktion här i Sverige. Något som är viktigt för Sveriges beredskap. Ju bättre förutsättningar vi har att producera mat här hemma, desto bättre kan vi försörja befolkningen om en kris uppstår.
Dags att se hela värdet av maten
Att äta mer hållbart handlar om hela kosten. Köttets klimatpåverkan ska vi fortsätta arbeta med. Men en hållbar framtid kräver att vi ser hela innehållet på tallriken och värdet av hur och var vår mat produceras. De nya beräkningarna bidrar med viktiga perspektiv på matens miljöpåverkan. Samtidigt påminner de om att hållbarhet inte låter sig fångas i ett enda mått.
Vi har kommit långt med att beräkna matens klimatpåverkan. Nu behöver vi bli bättre på att se helheten: både när det kommer till matens miljöavtryck och värdet av hur och var den produceras.
Fakta om beräkningarna av miljöpåverkan
Beräkningarna är gjorda av Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Svenskt Kött.
Hur mycket livsmedel som konsumeras baseras på Jordbruksverkets statistik för direktkonsumtion av livsmedel. Vad som konsumerats har sedan länkats samman med matens miljöpåverkan i databasen Sustainability Assessment of Foods and Diets (SAFAD). Grafiken visar den totala påverkan från både svenska och importerade livsmedel.
Observera att det alltid finns osäkerheter i beräkningar av miljöpåverkan och att data saknas för vissa livsmedel. Exempelvis saknas data för konsumtion av färsk fisk, påverkan av vilda fiskbestånd, och det saknas även data för fisk och skaldjurs vattenanvändning.
Direktkonsumtion = motsvarar inte helt och hållet vad vi äter, utan representerar den mängd livsmedel som köps hem till hushåll eller storkök.
