När världens länder samlas till FN klimattoppmöte COP31 i Turkiet den 9–20 november står en fråga i centrum: Hur ska klimatlöftena omsättas i konkret handling? Utfasningen av fossila bränslen, klimatfinansiering och ländernas ansvar för att minska utsläppen är några av de stora frågorna. Samtidigt får livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald och samhällets motståndskraft för olika typer av kriser en allt tydligare plats i klimatarbetet.
Elva år efter Parisavtalet fortsätter de globala utsläppen att öka. Enligt EU-kommissionens forskningscentrum JRC stod fossil koldioxid för 73,8 procent av världens växthusgasutsläpp 2025, räknat i koldioxidekvivalenter. Fossila utsläpp är fortfarande den dominerande drivkraften bakom den globala uppvärmningen.
Vid förra årets klimattoppmöte i Brasilien kunde länderna inte komma överens om en tydlig plan för att minska användningen av fossila bränslen. Frågan är därför fortsatt central när COP31 nu ska fokusera på vad som faktiskt behöver göras, hur det ska finansieras och vilka resultat det kan ge.
Klimatmålen möter en oroligare värld
Klimatomställningen sker också i en värld präglad av konflikter, ekonomisk osäkerhet och ett förändrat säkerhetsläge. Det har gjort frågor om energisäkerhet, livsmedelsförsörjning och beredskap allt viktigare. Klimatarbetet behöver både minska utsläppen och stärka samhällets förmåga att möta framtida kriser.
Livsmedelstrygghet får större utrymme
Redan under COP31 första dag står mat, jordbruk och hälsa på programmet. Diskussionerna handlar om hur jordbruket kan minska sina utsläpp och samtidigt klara torka, vattenbrist och extremväder. Man lyfter också hur klimat, biologisk mångfald och sättet vi använder marken hänger ihop.
Det speglar ett bredare perspektiv där klimatåtgärder behöver bedömas utifrån hur de påverkar både miljön och möjligheten att producera mat.
Klimat och livsmedelsförsörjning i samma system
För världens livsmedelsproduktion handlar omställningen om flera utmaningar samtidigt: att minska klimatpåverkan, använda naturresurser hållbart och säkra tillgången till mat även när förutsättningarna förändras.
För hållbarhet handlar om mer än klimat. Ett hållbart livsmedelssystem måste också värna naturens resurser, den biologiska mångfalden och förmågan att producera mat i framtiden.
