Nu är det snart tre år sedan som svenska grisar lastades på djurtransporter och kördes till Tyskland för slakt. Slakterierna hade fullt i sina frysar och handeln köpte inte köttet från de svenska bönderna då priset var så mycket lägre för importerat griskött.
Men då hände något. Hela branschen samlades, konstaterade att man tillsammans måste göra något.
Det stora som hände efter krisen för svenskt griskött var att handelskedjor bytte från importerad köttråvara till svensk i korvar och andra förädlade produkter.
Men fortfarande finns skevheter.
Konsumenterna har hittills visat att de i stor utsträckning är beredda att välja svenskt när de köper färskt kött i butiken, även om det svenska köttet är dyrare. Men det gäller bara vissa delar av grisen. För charkuterierna och de färdiga maträtterna gäller inte alltid samma logik. Man vill inte betala extra för korven, den ska vara billig.
Den extra kostnaden för ”våra” grisar är bland annat det svenska djurskyddet.
Den extra kostnaden för ”våra” grisar är bland annat det svenska djurskyddet. För det är skillnad på djurhållning i Sverige och i andra EU-länder. Fixerade suggor, kuperade svansar och trånga burar är inte tillåtet i Sverige men är verkligheten för en stor del av grisarna i EU.
Svenska djur är också bland de friskaste i EU och vår antibiotikaanvändning är internationellt sett mycket låg. Danskarna använder tre gånger och tyskarna 13 gånger så mycket antibiotika per gris som vi i Sverige.
Ett djur består av mer än kotletter, filéer och julskinka.
Ett djur består av mer än kotletter, filéer och julskinka. För de delarna behöver vi tillsammans komma fram med nya idéer för hur de kan marknadsföras och populariseras.
Det handlar till exempel om bog som ofta saknas i disken hela året.
Kind, pluma och sekreto är nya grisdetaljer som har börjat säljas de senaste åren, men storlekmässigt är de pyttesmå i jämförelse med bogen.
Andra delar säljer bara under vissa delar av året. Det handlar om skinka – till skillnad från i Danmark är efterfrågan på skinkstek minimal i Sverige. Och det handlar om karrén som det blir överskott av på hösten, när grillsäsongen är slut.
Nu har vi ett läge att möta efterfrågan på kunskap om kött och om djurets anatomi i kombination med bra försäljning. Med större kunskap kan vi stimulera efterfrågan på de idag mindre intressanta detaljerna och bidra till miljökloka medvetna val av svenskt kött. Grisen kan dessutom jämföras med kyckling vad gäller påverkan på klimatet.
Genom att skapa efterfrågan på HELA djuret skapas också incitamentet för svenska djurproducenter och köttbranschen att utveckla och driva på produktionen. Det tjänar vi alla på.
