Pasta med fläskytterfilé, champinjoner och soltorkade tomater

Denna pasta med fläskytterfilé, champinjoner och soltorkade tomater är en god och lyxig husmansrätt som passar perfekt att laga till helgen. Eller varför inte som en lyxigare veckomiddag? Visste du att fläskytterfilé är samma sak som putsad och urbenad fläskkotlett? Kan du inte få tag i fläskytterfilé går det således lika bra att välja hel, benfri fläskkotlett. Vill du ha en ännu lyxigare variant kan du välja fläskfilé. Fläskkarré går också bra.

Tänk på att alltid välja svenskt griskött när du handlar i matbutiken – det är både hållbart och smart. Då bidrar du dessutom till en mer hållbar matproduktion, lägre antibiotikaanvändning, fler arbetstillfällen samt en högre självförsörjningsgrad i Sverige.

Ingredienser

4 personer

200g färska champinjoner
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
500g fläskytterfilé
7 soltorkade tomater i olja
smör att steka i
salt
5 dl crème fraiche
1 dl vatten
svartpeppar
0,5 dl hackad persilja

Tillbehör:
400g linguine

Gör så här

Tvätta, halvera och skiva champinjonerna. Skala och hacka löken. Skala och finhacka vitlöken. Strimla fläskytterfilén och de soltorkade tomaterna.

Smält en klick smör i en stekpanna. Lägg i köttet och bryn det runt om. Salta och lägg över kött och eventuell sky i en skål. Skrapa ur pannan om det blivit kvar brända partiklar i botten och släng dem.

Smält smör i stekpanna och lägg i champinjonerna. Stek ett 1–2 minuter tills svampen börjat mjukna. Lägg i löken och låt det mjukna på låg värme. Lägg i vitlök och soltorkade tomater och stek ytterligare en minut.

Lägg tillbaka köttet i pannan och rör i crème fraiche och vatten. Mal över svartpeppar och salta. Låt allt puttra i 5 minuter. Rör i persiljan och smaka av med mer salt och peppar om det behövs.

Koka pastan och blanda såsen.

Tips: Servera gärna pastan med vitlöksbröd. Vill du variera texturen? Byt linguinen mot tagliatelle, pappardeller eller vanlig spaghetti, alternativt en kort pastasort så som penne rigate.

Receptet är skapat av Madeleine Landley

Madeleine Landley är receptkreatör, fotograf och kokboksförfattare. Hon driver också en av Sveriges största matbloggar Landleys kök.

Varför ska man välja svenskt griskött?

Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.

Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött