En god och prissmart jul
Älskar du också julen men undrar över hur budgeten ska gå ihop? Julafton ska så klart firas, men kanske på ett lite mer ekonomiskt vis med smarta recept och möjligtvis utan allt det där extra lull-lullet?
Budgetvänliga recept som håller ner priset på julmaten
En vanlig syn är julbord ståtar med överflöd av tillbehör – och så klart rester som sedan ska tas hand om. I år får man kanske snarare sålla bland favoriterna och behålla några få julklassiker man inte kan vara utan. Det är ju trots allt ingen jul utan julskinka, prinskorv och köttbullar. Men visst finns också budgetvänliga varianter att ta till om man vill hålla priset nere på julmaten.
Här har vi samlat de klassiska julrecepten man inte kan vara utan, griljeringar till skinkan samt några guldkorn att komplettera med. Vi bjuder också på våra ”gör det själv-recept” för den som vill laga några av rätterna från grunden. Ta gärna också del av våra budgettips till hur man firar en billigare jul längre ner på sidan.
Laga lite billigare julmat
Våra bästa gör det själv-recept
Att göra några julrätter helt från grunden är ett mysigt sätt att samlas kring julbestyren. Det är också roligt att kunna glänsa inför familj och vänner med att ha lagat pastej, korv och sylta själv. Med hjälp av våra recept blir allt lättare.
Pressylta på fläsk, kryddpeppar och senapsfrön
Förr var sylta ett måste på julbordet då man tog vara på allt av varje slaktad gris. Nu kan du också bjuda på hemgjord pressylta på fläsk, kryddpeppar och senapsfrön.
Hemgjord fläskkorv med ingefära och nejlika
Ett mysigt pyssel till jul är att göra egen korv. Samla familjen och testa detta recept på hemgjord fläskkorv med ingefära och nejlika.
Grov leverpastej
Det här är en grov leverpastej, bakad i ugn, som du kan använda som smörgåspålägg eller ställa fram på julbordet. Så här gör du julmat från grunden.
Klassiska julrecept i ny tappning
Revben med smak av jul
Dessa revben med smak av jul bjuder på smak av honung, nejlika och apelsin – och är det perfekta tillbehöret på julbordet.
Kålrotslåda
Kålrotslåda är en klassisk finsk julrätt där man kokar kålrot i spadet från kokt julskinka. Servera till julbordets köttbullar och prinskorv.
Julköttbullar med fläskfärs, kanel, salvia och lök
Dessa julköttbullar med fläskfärs, kanel, salvia och lök – ett roligt alternativ till de klassiska köttbullarna på julbordet.
Hemmagjorda apelsin- och timjankorvar med sting
Gör din egen korv! Från Ås Gård kommer receptet på hemmagjorda apelsin- och timjankorvar med sting – en god fläskkorv, som görs på fläskkarré och späck.
Baconsill
Gör en annorlunda sill till julafton, påsk eller midsommar. Denna baconsill är en sill i vit sås som smaksätts med bacon, pepparrot och dill.
Julskinka är tradition
I Sverige har vi länge ätit griskött och traditionen att slakta en gris till jul eller midvintern är mycket gammal. Traditionen med julskinka tros härstamma från 1600-talet. Att få äta färskt griskött till jul var väldigt lyxigt förr i tiden. Numera är det något vi tar mer förgivet. Men likväl nu som förr bör vi känna tacksamhet att vi får njuta av den goda julskinkan. För att på ett resursklokt sätt också ta hand om övriga detaljer på grisen är detta också tiden för revbensspjäll, korv och pastej. Eller varför inte grisfötter?
Redan på sommaren börjar man slakta grisar för att få tillräckligt med julskinka. Producenterna fryser in stora mängder köttråvara som senare bereds till skinka. Konsumtionen av julskinka är cirka 1 kilo per person och år. I dag säljs det mer kokt än okokt julskinka i butikerna.
Hela skinkan på grisen består av flera delar: innanlår, ytterlår, rulle, lägg, rostbiff och fransyska. Till stora julskinkor delar man hela skinkan i två delar, medelstora i tre delar och små i fyra delar. Skinkorna formas sedan runda eller avlånga och läggs i nät för att hålla formen. De runda ger stora skivor, de avlånga är lättast att skära jämnstora skivor av och har kortare tillagningstid.
Tillverkaren av kokt skinka kokar varje skinka i sin förpackning. Innan dess har man sprutat in en rimningslag i skinkorna, den innehåller salt, socker och konserveringsmedel. Därefter får skinkorna ligga i några dagar, sedan vakuumförpackas de och kokas i ångskåp till en bestämd innertemperatur, oftast mellan 68 och 70 grader, det varierar mellan olika företag.
Våra bästa recept med julskinka
Allt du vill veta om julskinka
Färdigkokt julskinka
På färdigkokt julskinka behöver man bara ta av plastpåsen, klippa bort nätet, pensla på griljeringen och låta den få lite färg i ugnen. Innertemperaturen har betydelse för saftigheten men det har även rimningslagen samt kokmetoden. Om det till exempel är för hög temperatur i ångskåpet går tillagningen snabbare, skinkan blir torrare och det finns mer köttspad kvar i påsen. I sin förpackning har den kokta skinkan en relativt lång hållbarhet men när förpackningen är bruten är håller den i cirka tre dagar.
Rimmad julskinka
Okokt skinka är behandlad med rimningslag men den ska sjudas hemma i en lag med kryddpeppar och lagerblad till en innertemperatur av 70 grader. Kokspadet kan användas till dopp-i-grytan. Julskinka kan även tillagas under folie i ugnen. Efter tillagningen griljerar man skinkan.
Några fakta om julskinka
- Hela skinkan på grisen består av flera muskler; innanlår, ytterlår, rulle, lägg, rostbiff och fransyska.
- Till stora julskinkor delar man hela skinkan i två delar, medelstora i tre delar och små i fyra delar. Skinkorna formas sedan runda eller avlånga och nätas för att hålla formen. De runda ger stora skivor medan de avlånga är lättast att skära jämnstora skivor av och har kortare tillagningstid.
- Produktionen av griskött är mer eller mindre konstant året runt, vilket innebär att det krävs långlagring av julskinka för att möta efterfrågan. Detta görs antingen genom djupkylning eller genom att styckbitarna fryses för att förädlas senare.
- För att det ska finnas tillräckligt med julskinkan i december så sparar man skinka redan från slakten under sommarmånaderna. I praktiken innebär det att producenterna fryser in betydande mängder köttråvara som senare bereds till skinka.
- De allra flesta julskinkor som säljs i Sverige är saltade och innehåller nitrit. Det är en klassisk ”konserveringsmetod” och skinkorna är säkra och godkända som livsmedel. En skinka utan nitrit har en gråare färg och kortare hållbarhet – ha koll på kylkedjan.
- Nitrit förhindrar tillväxt av den farliga bakterien Clostridium botulinum som kan tillverka ett gift som ger allvarliga neurologiska störningar. Därför används nitrit i många charkuteriprodukter och även i julskinka.
Byt mot en billigare detalj
Fläsklägg
Fläsklägg är en prisvärd och god styckningsdetalj att variera julbordet med. Koka läggen med julens kryddor så som ingefära, kryddnejlika, kryddpeppar, lagerblad och kanel.
Skinkstek
Vill du inte köpa en stor julskinka, eller om till och med en liten julskinka på två kilo är för stor kan du köpa en vanlig skinkstek och tillaga den på samma vis som en julskinka.
Fläskfärs
Använd fläskfärs eller blandfärs i de recepten som görs med färs – exempelvis i dolmar, korv och köttbullar. Denna färs är billigare och ger dessutom ett saftigare slutresultat.
Så här håller du matkostnaderna nere i jul
- Välj annorlunda, lite billigare styckningsdetaljer och anamma hur man gjorde förr när allt togs tillvara. Exempelvis är både grisknorrar och grisfötter riktiga juldelikatesser såväl som revben och bringa.
- Köp en stor julskinka och använd under hela julen i både glöggsnittar, på mackan, i gryta och gratäng. Alternativt kan du köpa färdigskivad skinka.
- Ta vara på kokspadet från skinkan och använd som buljong i en ramen eller till att koka en klassisk kålrotslåda.
- Välj bort de extragrejer på julbordet som sällan äts upp och som det inte är lika stor åtgång på. Kanske räcker det med en riktigt god pastej istället för tio olika syltor?
- Byt till fläskfärs eller blandfärs i köttbullarna.
- Många gånger blir det mer ekonomiskt att göra större kok än små. Gör extra mycket och ät före och efter jul. Resterna kan också bli nya rätter om man kryddar upp dem med nya smaker.
- Vissa maträtter är billigare att göra själv än att köpa. Exempelvis köttbullar, julskinka och revbensspjäll. Håll utkik efter märket Kött från Sverige när du handlar.
- Gör inköpen i olika butiker så kan du jämföra priser. Och du, välj alltid svenskt så bidrar du till låg antibiotikaanvändning, god djuromsorg, friska djur, en högre självförsörjningsgrad och fler jobb inom jordbruks- och livsmedelssektorn.
Avrunda med en god skinkmacka
Varför är självförsörjning av kött så viktigt?
Djuren är vårt beredskapslager
På våra breddgrader förekommer inte så mycket matproduktion ute på åkrarna under vinterhalvåret. I stallarna pågår däremot matproduktionen för fullt. Hela dagarna, året runt. Svenskt kött är därmed alltid i säsong och ett beredskapslager som vi behöver vara rädda om och värna.
Men produktion av kött tar lång tid, flera år. Och när omvärlden plötsligt förändras, när kostnader slår i taket, tvingas producenterna dra i handbromsen och i stället minska sin produktion vilket är den aktuella situationen för svenska bönder idag. Detta kommer att leda till en lägre självförsörjningsgrad som också kommer att bestå under många år framöver.
Djuruppfödningen är viktig för Sverige
Djuruppfödningen är viktig för Sverige då det inte går att producera grödor som spannmål, raps, eller baljväxter i hela landet och året runt. Kött och mjölk är inte beroende av säsong utan kan produceras året om. Oavsett om du enbart väljer vegetarisk mat har djuren en viktig roll i vårt jordbruk, både i kretsloppet på gårdarna och i ett ekonomiskt perspektiv.
Tänk på att välja svenska livsmedel idag när du handlar mat. Kolla efter märket Från Sverige så kan du vara säker på att maten är producerad här. Världen och Sverige står inför en kraftig förändring på livsmedelsmarknaden så det bästa vi kan göra är att välja svensk mat för att säkerställa en stark matproduktion i hela landet också i morgon.
Ökning av svensk mat är bättre för miljön
Säkrar vi den svenska maten minskar också vårt miljöfotavtryck på planeten. I Sverige producerar vi mat med liten användning av växtskyddsmedel, antibiotika och med en hög djurvälfärd. Vår egen mat har också lägre klimatpåverkan och gynnar den biologiska mångfalden här.
Mycket av maten som importeras har producerats med lägre krav på att djuren ska ha det bra och mer antibiotika. Grödorna har ofta också besprutats med kemiska bekämpningsmedel som inte är tillåta i Sverige. Det är alltså en vinst för klimatet och miljön att säkra den svenska maten.
