Varför äter vi gris i Sverige?  

I Svenskt Kötts nya film svarar Richard Tellström på frågan ”varför äter vi gris i Sverige”? Tillsammans med Johanna Westman berättar han om grisens historia.
Varför äter vi gris i Sverige?

Varför äter vi gris i Sverige? Varför har just grisen fått en sådan viktig roll på matbordet här i Sverige? Och hur har grisens roll på matbordet förändrats genom historien? I Svenskt Kötts nya film med samma namn besvarar mathistorikern Richard Tellström just den frågan. Tillsammans med kokboksförfattaren Johanna Westman pratar han om grisens roll i vår matkultur och gör en tidsresa genom svenska grisrätter från dåtid, nutid och kanske också framtid.

Vi började äta gris i Sverige för flera tusen år sen för att kunna få näringsrik mat året om på våra breddgrader med kort odlingssäsong. Grisen var historiskt viktig för att ta vara på hushållens matavfall, man hade den så kallade hushållsgrisen. Numera är grisen fortfarande en viktig del i det cirkulära livsmedelssystemet då den tar vara på sidoströmmar som rester från livsmedelsindustrin eller spannmål som har för låg kvalitet för oss människor att äta.

Grisen har haft en särställning i svensk matkultur just för att den är en del av jordbruket. Den tar hand om rester i jordbruksproduktionen och i livsmedelsproduktionen. Det innebär att man både får fläsk och användning för resterna. Inget matsvinn i historien tack vare grisen! säger Richard Tellström.

Charkuterierna viktiga för hållbarheten 

Både i dåtidens och nutidens kök hittar vi många olika sorters charkuterier. Korvar av olika slag och torkat eller rökt kött av olika detaljer. Det är ingen slump då charkuterierna förr var ett nödvändigt sätt att förädla köttet så att man förlängde hållbarheten på maten, men också för att kunna göra mat av så mycket som möjligt av hela djuret. Det är egentligen av samma anledningar som vi äter chark idag; det är ett sätt att få mer mat som håller längre – av hela djuret. 

Dåtidens grisrätter 

Förr var vi bättre på att ta vara på hela djuret och exempel på det är inkokta grisfötter eller sylta. Båda rätterna sågs som delikatesser och åts gärna till jul. Några av dåtidens rätter hänger kvar i vår svenska husmanskost än idag, som exempelvis fläsklägg med rotmos, stekt fläsk med löksås och isterband

Nutidens grisrätter 

Idag är grisköttet dels en del av den svenska husmanskosten med rätter som exempelvis falukorv i ugn. Den har också letat sig in i våra kök genom influenser från andra länder, med rätter som carbonara eller ramen med fläsksida.  

Framtidens grisrätter 

Vad vi äter i framtiden vet såklart ingen förrän vi faktiskt är där, men en spaning från Johanna Westman är att man kommer äta mer av hela djuret igen. En anledning är att det troligtvis kommer att bli nödvändigt att vara mer rädd om resurserna och ta vara på så mycket som möjligt. Johanna Westman presenterar i filmen en framtidsrätt på grisfötter. Rätten är inspirerad av det kinesiska köket där grisfötter, grisknorrar och grisöron är delikatesser. Den andra framtidsspaningen är rätter baserade på inälvsmat – inte bara för att ta vara på mer utan också för att inälvsmat är särskilt näringsrikt. I filmen presenteras levertacos, serverat lik fajitas med stekt lök och paprika.

I Sverige har vi alltså ätit gris sedan flera tusen år tillbaka och kommer med största sannolikhet fortsätta med det i framtiden. Att fortsätta välja svensk gris är så klart en självklarhet. Grisen är då liksom nu resursmart och ett bra sätt att ta vara på sidoströmmar från livsmedelsproduktionen och rester från livsmedelsindustrin. Dessutom är grisen en viktigt del av vår livsmedelsförsörjning då den ger oss mat året om. Av grisarnas gödsel får vi dessutom näring till våra åkrar. Rötar vi gödseln innan vi sprider den över åkrarna får vi dessutom biogas som kan ersätta fossil energi och får restprodukten biogödsel.   

» Läs mer om varför du ska välja svenskt griskött här

Aktuellt

Får man cancer av kött?

Får man cancer av kött?

Har du någon gång hört att man får cancer av kött? Ligger det någon sanning i det påståendet eller hur är det egentligen? Får man cancer av kött?

Blir man sjuk av kött?

Blir man sjuk av kött?

Hur ska man tolka forskningsrapporter kopplat till livsmedel och hälsa? Kan man verkligen säga att man blir sjuk av kött?

Rulla till toppen