En hård vinter, skadade höstgrödor, torrt utgångsläge och pressade kalkyler gör starten på odlingsåret svår för många svenska lantbrukare. Läget påverkar inte bara växtodlingen. Det berör också svensk köttproduktion, där foder, vall, spannmål och djurhållning är delar av samma lantbrukssystem.
När våren kommer börjar många av oss gå runt i trädgården. Vi petar lite i jorden, ser vad som klarat vintern och funderar på vad som behöver klippas ner, flyttas, räddas eller sås om.
På de svenska gårdarna görs samma bedömning just nu men i mycket större skala.
Där handlar det om att se hur de grödor som såddes i höstas har klarat vinter, vårsådd som ska planeras och beslut som påverkar både årets skörd och gårdens ekonomi ska tas.
Årets odlingssäsong har fått en svår start. Lantbruksmedia rapporterar kraftig utvintring, det vill säga att grödorna dött under vintern, i stora delar av landet efter en ovanligt kall vinter med lite snö. I flera regioner är höstvete och höstkorn särskilt drabbade. Samtidigt är variationerna stora. I vissa områden väntar omfattande omsådd, medan andra fält har klarat sig bättre än väntat.
Det innebär att årets vårbruk inte bara handlar om att så vårgrödor. För många lantbrukare handlar det också om att hantera följderna av vintern: bedöma skador, räkna på om åkrar ska sås om och fatta nya beslut i ett redan pressat ekonomiskt läge.
Ekonomin gör besluten svårare
Det svåra läget förstärks av en osäker ekonomi i växtodlingen. Vårbruket är igång i stora delar av Sverige och i år påverkas svenska lantbrukare återigen av en osäker omvärld och ökade kostnader för gödsel, drivmedel och andra insatsvaror. Spannmålspriserna har stigit något, men enligt branschmedia har priserna på spannmål inte gått upp tillräckligt för att väga upp för kostnadsökningarna.
Under ett år som detta, när en höstgröda skadas eller inte överlever uppstår därför inte bara ett praktiskt problem på fältet. Det innebär nya kostnader, nya vägval och större osäkerhet kring vad årets skörd faktiskt kommer att ge. Kombinationen mellan den kalla vintern och det höga kostnadsläget för bonden riskerar att minska skörden 2026.
Torrt utgångsläge inför sommaren
Till detta kommer vattenläget. SMHI konstaterar att vintern 2025/2026 var nederbördsfattig i stora delar av södra Sverige och att även våren haft ovanligt lite nederbörd. Det gör att utgångsläget för grundvatten, sjöar och vattendrag är lågt inför sommaren. SMHI bedömer att det finns risk för en sommar med fortsatt låga nivåer även om nederbörden framöver blir normal.
För lantbruket spelar vädret roll under hela säsongen. En torr start kan följas av regn i rätt tid eller av fortsatt torka. En svag gröda kan återhämta sig eller behöva ersättas. Det är först längre fram som det går att säga hur årets skörd faktiskt blir.
Därför berör växtodlingen också köttproduktionen
För svensk köttproduktion är läget i växtodlingen mer än en fråga om spannmålsskörd. Växtodling och djurhållning är ofta tätt sammanvävda delar av samma lantbruk. En del av grödorna på åkern blir foder till djuren, särskilt under ett år när förhållandena varit svåra och kvaliteten på grödan blir sämre. Spannmål, vall och andra grödor är alla viktiga delar av livsmedel- och foderförsörjningen.
När skördar påverkas av vinterskador, torka eller svaga kalkyler kan det därför också påverka djurhållningen genom tillgången på foder, halm, kostnaden för foder och lantbrukarens planering inför kommande säsonger. Sambandet går också åt andra hållet. Djurhållningen bidrar tillbaka till växtodlingen. Stallgödsel används som växtnäring på åkern. Vallodling är en viktig del i många växtföljder. Betande djur håller landskap öppna och använder marker som inte alltid lämpar sig för odling av livsmedel direkt till människor.
Det är därför växtodling och djurhållning inte bör ses som två separata system. På många gårdar är de delar av samma kretslopp: åkern ger foder, djuren ger gödsel, vallen stärker marken och gården producerar mat över tid.
En sårbarhet i hela matkedjan
Årets svåra start i växtodlingen visar hur många faktorer som behöver fungera samtidigt för att maten ska kunna produceras i Sverige. Väder, vatten, jord, priser, insatsvaror, foder och långsiktiga investeringar påverkar inte bara enskilda grödor, utan hela kedjan.
När grödor skadas påverkas lantbrukarens ekonomi och planering. När foder blir dyrare eller svårare att få tag på påverkas djurhållningen, och när marginalerna är små minskar utrymmet att hantera bakslag.
Det är en sårbarhet som inte alltid syns när maten väl finns i butiken.
För svensk köttproduktion är en fungerande växtodling avgörande. Utan foder, vall, spannmål, halm och livskraftiga lantbruksföretag blir det svårare att upprätthålla en stark produktion av svenskt kött.
Årets läge i växtodlingen är därför inte bara en fråga om årets skörd. Det visar hur beroende svensk matproduktion är av att sambanden mellan jord, grödor, djur och människor fungerar över tid.
