Varför ska man betala mer för svenskt kött?
I köttdisken hittar vi allt mer kött med olika ursprung. Men hur djuren har haft det och hur produktionen gått till kan skilja sig stort mellan olika länder. Idag ser vi en ökad efterfrågan på kött, men den svenska produktionen ökar inte i samma takt. Tvärtom har den minskat över tid. Det innebär att mer av köttet vi äter kommer från andra länder, producerat under andra villkor.
Är svenskt kött bättre än importerat? Eller får man samma sak men till ett billigare pris när man väljer importerat kött istället för svenskt? Det är faktiskt skillnad och det finns ett värde i att stötta den svenska animalieproduktionen.
Det finns goda skäl till att man ska betala mer för svenskt kött. Du får inte bara en god och näringsrik köttbit på tallriken, utan bidrar också till förbud mot tillväxthormoner, lägst antibiotikaanvändning inom EU, kortare transporter och, inte minst, en av världens mest ambitiösa djurskyddslagstiftningar. Valen vi gör i butiken avgör vilken produktion som kommer finnas kvar och vilken mat vi har tillgång till i framtiden. Därför är det viktigt att förstå vad som faktiskt skiljer svenskt kött från importerat.
Låg antibiotikaanvändning tack vare friskare djur
Först och främst, det finns ingen antibiotika kvar i köttet du köper, oavsett vilket land det kommer från. Frågan om antibiotikaanvändning handlar om hur mycket antibiotika som använts i djurhållningen. Det är viktigt eftersom antibiotikaresistens är ett växande globalt problem. En hög användning av antibiotika kan leda till att bakterier blir resistenta, och i förlängningen riskerar vi att stå utan botemedel mot allvarliga sjukdomar för både människor och för djur. En låg antibiotikaanvändning hindrar att resistensen ökar.
» Så skyddar en låg antibiotikaanvändning både djur och människor
Sverige har den lägsta antibiotikaanvändningen inom djurhållningen i EU, och har haft det sen man började mäta användningen. Anledningen till Sveriges låga antibiotikaanvändning är att man under årtionden jobbat med förebyggande djurhälsa genom god djurhållning och bra miljöer som gett friska djur. I många andra länder behandlar man istället djuren förebyggande med antibiotika vilket ger en betydligt högre användning. Det är inte tillåtet i Sverige. Här får antibiotika endast användas efter ordination av veterinär och ges till det djur som är sjukt.
Skillnaderna mellan Sverige och våra importländer är tydliga i statistiken. Under 2025 gavs 6 milligram antibiotika per kilo djur i snitt i Sverige, jämfört med EU:s genomsnitt på 46 mg/kg. Så här såg användningen ut i några andra EU:länder vi importerar kött ifrån:
Sverige: 6 mg/kg | Danmark: 22 mg/kg | Tyskland: 40 mg/kg | Italien: 80 mg/kg | Spanien: 93 mg/kg
Källa till antibiotikastatistiken: Eurpoean Medicines Agency
Varför säger EU nej till tillväxthormon i kött?
I Sverige är det förbjudet att använda tillväxthormoner inom djuruppfödningen. Det innebär att djuren här får växa i sin naturliga takt, utan hormoner som påskyndar tillväxten. Samma krav gäller inom EU.
Ett skäl till att EU förbjuder tillväxthormon i köttproduktion och att import av kött inte tillåts om djuren behandlats med hormon, är att vissa hormonrester kan vara cancerframkallande. Dessa rester kan dessutom utgöra en särskild risk för barns utveckling, enligt EU:s vetenskapliga kommitté SCVPH. I flera andra länder är det däremot tillåtet att använda hormoner för att öka effektiviteten och få djuren att växa snabbare. Det kan bidra till lägre kostnader och högre avkastning. I delar av Nord- och Sydamerika, till exempel i USA och Brasilien, används tillväxthormoner inom nötköttsproduktionen. Det är också länder som Sverige importerar nötkött från.
Det är viktigt att komma ihåg att kött från djur som behandlats med tillväxthormon inte får importeras till EU. Producenter i dessa länder kan därför ha olika typer av produktion, beroende på vilken marknad köttet ska säljas till. Även om kött från djur som behandlats med tillväxthormoner inte får importeras till EU, används hormoner fortfarande i nötköttsproduktionen i dessa länder. Genom att importera kött från dem stöttar vi en produktion där tillväxthormoner används.
Källor:
• Jordbruksverket
• Europeiska unionen. Förordning om förbud mot tillförsel av hormoner och andra ämnen till husdjur.
• EU:s vetenskapliga kommitté SCVPH om hormonrester i kött
• Forskning publicerad i Journal of Entomology and Zoology Studies
Djurvälfärd med hög ambition
Den svenska djurskyddslagen är en av de mest ambitiösa i världen. Den utgår från att djuren ska kunna bete sig naturligt och ha tillräckligt med utrymme, strö och en miljö som är anpassad efter deras behov. Det märks i hur djuren hålls i praktiken.
Ett exempel är att svanskupering av grisar är förbjudet i Sverige. I flera andra länder, som Danmark och Tyskland, görs det däremot rutinmässigt i upp till 99 procent av fallen. Anledningen till att grisarnas knorrar kuperas är att de kan utveckla beteenden som att bita på varandra, gärna i svansen, om de har det trångt, tråkigt eller stressigt. I stället för att förebygga problemen klipps knorrarna rutinmässigt av i de länder vi importerar griskött ifrån. I Sverige arbetar man i stället med större utrymme, strö och bättre förutsättningar för djuren, vilket minskar behovet av sådana ingrepp.
Ett annat konkret exempel är att fixering av suggor (grishonorna) är förbjudet i Sverige, medan det i exempelvis Danmark och Tyskland görs rutinmässigt. Fixering innebär att suggan hålls på en liten yta där rörelsefriheten är begränsad. Suggan kan i stort sett bara lägga sig ner och resa sig upp. Metoden används oftast i samband med grisning, för att minska risken att suggan råkar lägga sig på sina kultingar. I Sverige hålls suggorna lösa, i större boxar och har möjlighet att följa sin starka instinkt att bädda med strö inför grisningen. Det gör att behovet av fixering minskar. Så här behandlas grisar i Sverige jämfört med i andra länder.
Källor:
• Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion
• World Animal Protection Denmark
• World Animal Protection Germany
Djurskydd för får och lamm
För får och lamm finns tydliga skillnader i hur djuren får hållas och vilka ingrepp som är tillåtna om man jämför mellan Sverige och länderna vi importerar lamm ifrån. I Sverige bygger djurhållningen på höga krav på djurvälfärd. Lammen behåller sina svansar och kastrering får inte ske utan bedövning för att nämna några exempel.
I flera länder som Sverige importerar lamm- och fårkött ifrån som Irland och Nya Zeeland, är det tillåtet att klippa fårens svansar och kastrera baggar utan bedövning. På Irland får kastrering ske utan bedövning till och med 7 dagars ålder och på Nya Zeeland sker kastreringen med en gummiring utan bedövning upp till 6 månaders ålder. Så här skiljer sig svensk lammproduktion från andra länder,
Källa:
• Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion
Kortare transporter med fokus på djurvälfärd
När djur transporteras ska de enligt svensk djurskyddslag inte utsättas för obehag och lidande. Den svenska lagstiftningen om transport av djur är strängare än den gemensamma lagstiftningen för alla länder på EU-nivå. I Sverige får djuren transporteras i max åtta timmar. I vissa fall om det tar längre tid att komma fram till det närmaste slakteri, kan transporten förlängas, men som mest till elva timmar.
Inom EU är reglerna mer tillåtande. Den maximala transporttiden i för nötkreatur, lamm, får och getter 14 timmars transport, sedan 1 timmes vila med vatten att dricka och efter det max 14 timmars transport igen. För grisar är den maximala transporttiden 24 timmar under förutsättning att de har tillgång till vatten. Läs mer om hur djur transporteras i Sverige och EU.
Källor:
• EU:s förordning om skydd av levande djur under transport. EUR-Lex
• EU‑kommissionens pressmeddelande om djurskydd & lagstiftning. Europeiska kommissionens presscenter.
Köttet är en del av Sveriges beredskap
Svensk köttproduktion är en del av Sveriges livsmedelsberedskap. Det handlar om vår förmåga att producera mat inom landet, även i tider av kris eller störningar i handeln. I dag importerar Sverige en stor del av det kött som konsumeras. Av det kött vi åt 2025 var endast 22,8 procent av lammköttet, 54 procent av nötköttet och 80,6 procent av grisköttet svenskt.
I en mer osäker omvärld, med krig och störningar i leveranskedjor och ökade kostnader, blir det tydligt hur sårbart det kan vara att vara beroende av import. En egen produktion innebär att det finns djur, gårdar, kunskap och infrastruktur kvar i landet. Det är en förutsättning för att kunna upprätthålla livsmedelsförsörjningen även när omvärlden förändras.
» Så bidrar svenskt kött till beredskap och trygg matproduktion
