FAO:s globala konferens har kött på agendan
Det är mycket som är på gång i Sverige gällande näring och hållbar livsmedelskonsumtion, men hur pratar man om de här frågorna globalt? FAO:s globala konferens Global Conference on Sustainable Livestock Transformation har kött och animalier på agendan. Här delar vi med oss lite av det som diskuterades.
Vad diskuterades om kött och näring?
Moderatorn inledde med att en näringsrik kost är essentiellt för vår hälsa och att vi ska må bra, men världen är på fel väg för att tackla alla former av undernäring. Hunger och fetma ökar i alla delar av världen, oavsett ekonomisk status. Nästan 2 miljarder kvinnor och barn påverkas av brist på en eller flera mikronäringsämnen globalt. Hur kan animaliska livsmedel vara en del av lösningen?
Lora Iannotti, Professor på Washington University i St. Louis, USA lyfte animaliska livsmedels betydelse för bättre näringsstatus och minskad förekomst av näringsbrist. 56 procent av unga barn i världen har näringsbrist, främst brist på vitamin A, järn och zink. Animaliska livsmedel innehåller många essentiella näringsämnen i biotillgängliga former som gör att de är lätta för kroppen att ta upp. Animaliska livsmedel är därför en viktig del och bidrar med många näringsämnen i en varierad kost. Gällande risken med animaliska livsmedel så nämns 9–71 gram rött kött per dag som säkert.
Vad är en hälsosam diet?
Vad en varierad kost ska innehålla och vad vi behöver äta för att få i oss tillräckligt med näring varierar, då vi har olika näringsbehov i olika delar av livet berättar Francesco Branca, Director på Department of Nutrition and Food Safety, World Health Organization (WHO). Om vi vidgar begreppet från att äta näringsrikt till att äta hälsosamt, vad är egentligen en hälsosam diet? WHO presenterade vad de anser vara kärn-principer i en hälsosam diet:
Tillräckligt (adequacy) | Balanserat (balance)
Varierat (diversity) | Måttlighet (moderation)
Tillräckligt, balanserat, varierat och måttligt
Vi behöver äta tillräckligt med energi och essentiella näringsämnen. Ha en balans mellan de tre huvudsakliga källorna till energi (fett, protein och kolhydrater). Vi behöver äta varierat, mellan och inom livsmedelsgrupper, och äta måttligt – både måttlig mängd men också måttligt av livsmedel med exempelvis transfetter som kan påverka vår hälsa negativt.
Nu när vi i Sverige är på gång att uppdatera våra kostråd, vilken roll och hur stor plats kommer dessa grundläggande kärnprinciper få? Vi har olika näringsbehov i olika delar av livet, så kostråden kanske behöver bli differentierade för olika målgrupper? FAO lyfter också vikten av att ha bra underlag för vad olika grupper i samhället äter idag för att kunna ge relevanta råd. Den senaste undersökningen över matvanor som gjordes för vuxna i Sverige pågick under 2010–2011, men vad äter vi i Sverige idag, tolv år senare?
Hållbarhet diskuterades med lantbrukaren i fokus
Det är specifikt tre viktiga perspektiv som presenterades under sessionen “Better Environment” under FAO-konferensen:
- Lantbrukarna vill göra mer men har inte råd.
- Mycket forskning finns som inte når till gårdsnivå.
- Fallstudier inger hopp.
Lantbrukarna vill göra mer men har inte råd
Eva Reinhardt, chef för forskningsinstitutet Agroscope, var moderator och öppnade mötet genom att beskriva de schweiziska böndernas vilja men oförmåga att göra mer för miljön och klimatet. Eva berättar om en ung ekologisk köttbonde som hon hade träffat några veckor tidigare. Han sa till henne att han vet att hans gård inte är hållbar, men att det inte lönar sig ekonomiskt att ändra produktionen till mer hållbara alternativ. Han var medveten om sitt ansvar att bidra men var tvungen att fortsätta på samma sätt för att bibehålla sin familjeinkomst.
Eva förklarade vidare att hon inte hade något råd till köttbonden, vilket var ett viktigt uppvaknade. Hon är alltså chef för ett forskningsinstitut som publicerar forskning om förändringar av dagens livsmedelssystem, men har ingen lösning på hur lantbrukarna ska ha råd att göra forskningen till verklighet. Om det här händer i ett rikt och litet land som Schweiz, hur ska man då kunna ställa om till en mer hållbar produktion i andra delar av världen?
Mycket forskning finns som inte når till gårdsnivå
Forskaren Harry Clark, som är Nya Zeelands främsta expert inom jordbrukets klimatpåverkan, var inne på samma spår som Eva Reinhardt. Han menar att forskningen som behövs för att ställa om matproduktionen till mer hållbar redan finns idag. Vi vet vad som behöver göras, men problemet ligger i att det inte når till gårdsnivå. Trots detta fortsätter kapital att pumpas in till forskning som ska lösa klimatkrisen, men ingen plan finns för hur det ska implementeras i verkligheten.
Trots detta fortsätter kapital att pumpas in till forskning som ska lösa klimatkrisen, men ingen plan finns för hur det ska implementeras i verkligheten.
Hur ska våra lantbrukare till exempel ställa om till en fossilfri energiförbrukning när de kämpar med att betala elräkningen som det är idag? Varför förväntas lantbrukare själva lösa hur de ska kunna implementera nya hållbara metoder? Vem stöttar lantbrukaren i den här omställningen? Det är frågor som Harry Clark väljer att avsluta sin presentation med.
Fallstudier inger hopp
Det tredje exempel från FAO konferensen är professor Frank O’Mara, ordförande för The European Animal Task Force, som pratade om ett irländskt rådgivningsprogram som ska reducera det irländska jordbrukets växthusgasutsläpp med 80 procent innan 2030. Han håller med om att forskningen finns där och de har därför skapat ett rådgivningsprogram för att hjälpa lantbrukare att ställa om till mer hållbara metoder.
O’Mara berättar att det är gratis för lantbrukarna att vara med och att omställningen, som innefattar 16 konkreta förändringar, inte omfattar några ökade kostnader för lantbrukarna. Ett exempel på hur programmet har hjälpt lantbrukare är att byta ut syntetisk kvävegödsel till mer hållbara gödningsmedel.
I slutet av 2030 menar Frank O’Mara att det kommer vara en 30 procent minskning av användandet av syntetisk kvävegödsel i Irland tack vare deras arbete. Frank O’Mara, tillsammans med andra presentatörer, påvisar alltså exempel på HUR forskningen når gårdsnivå. Vad som är tydligt under samtliga presentationer är dock att alla dessa case-studier kräver statligt stöd eller privatfinansierat stöd. Det här är alltså inget som det är rimligt att lantbrukarna ekonomiskt ska klara själva.
Hur går hållbarhet och näring ihop?
Även FAO nämner i diskussionerna att man hos sig själva och i andra organisationer behöver arbeta för ett bredare samarbete och minska att arbeta i stuprör. Alla produktionssystem har sina egna miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar och effekter. Dessa faktorer behöver beaktas i utvecklingen av policys och riktlinjer för livsmedel, nutrition och jordbruk.
Exempelvis behöver miljö- och hållbarhetsexperter och nutritionsexperter jobba tätare. EAT-lancet dieten nämns som exempel, en diet som tar hänsyn till hållbara matsystem, men som enligt flera forskare inte tillgodoser näringsbehovet. På samma sätt kan vi inte heller ha en näringsmässigt korrekt diet som inte är hållbar. Vi behöver ha ett större perspektiv och kunna hantera flera utmaningar samtidigt.
Vi behöver balansera hälsan hos människor, djur och miljö samt bidra till hållbar utveckling. Vi behöver mer samarbete mellan sektorer, olika aktörer och ett brett spektrum av perspektiv behöver kunna beaktas samtidigt. Och vi behöver framförallt blir bättre på att stötta lantbrukarna på gårdsnivå för att skapa hållbara matsystem som ger tillräckligt med näring till en ökad befolkning.
Mer FAO:
» Se inspelade sessioner från FAO:s globala konferens
» FAO konstaterar att kött behövs för hållbara näringsrekommendationer
