En ny rapport från FAO, FN:s organ för jordbruk och livsmedel, konstaterar att kött behövs för hållbara näringsrekommendationer, såväl miljömässig som socioekonomisk hållbarhet.
FN-organet, FAO “Food and Agriculte Organization of the United Nations”, har nyligen släppt rapporten “Contribution of terrestrial animal source food to healthy diets for improved nutrition and health outcomes” som beskriver djurens viktiga roll i att skapa hållbara jordbruk som producerar näringstäta livsmedel. I hettan av debatten kring NNRs framtagande av de nya nordiska näringsrekommendationerna kommer denna rapport lägligt då den nyanserar bilden av animaliernas roll i arbetet med att ta fram näringsrika livsmedel.
Kött behövs för att näringssäkra våra måltider
FAO konstaterar att animalisk mat är viktig för att uppnå WHO:s globala näringsmål för 2025 och uppnå delmål inom områden som låg födelsevikt, anemi hos kvinnor i fertil ålder, övervikt bland barn under fem år och fetma hos vuxna. Animaliska produkter tillhandahåller högkvalitativa proteiner, viktiga fettsyror och olika vitaminer och mineraler inklusive järn, zink, selen, vitamin B12, kolin och kalcium, bland andra.
FAO skriver också att de vill se näringsrekommendationer där man specificerar hälsoeffekterna av att ligga under eller över rekommenderat intag av livsmedel. Idag handlar debatten ofta om att minska på köttkonsumtionen, men finns det risker i att minska den för mycket? Högst troligtvis då kött innehåller höga halter av grundläggande näringsämnen som antingen inte finns i andra livsmedel eller som finns men i mindre halter. FAO vill se att man anpassar näringsrekommendationer efter grupper med särskilt näringsbehov i samhället. Det är bland annat viktigt att barn som växer får i sig viktiga näringsämnen från animaliska produkter och likaså kvinnor i fertil ålder. Äldre behöver generellt sett äta mer näringstät mat då människans förmåga att tillgodogöra sig näring minskar med åldern och även människor drabbade av sjukdom kan ha särskilda näringsbehov.
Socioekonomisk hållbarhet måste också prioriteras
FAO lyfter ett viktigt perspektiv i sin rapport när de uttrycker att det är ett måste att inkludera socioekonomisk hållbarhet i näringsrekommendationer. Människor som har en utsatt ekonoomisk situation samtidigt som de har en mattradition av att äta animaliska livsmedel kan påverkas negativt av nya näringsrekommendationer eller jordbrukspolicys som har målet att minska eller utesluta animaliska livsmedel. Hur? Jo oftast har dessa människor vare sig råd med eller tid till att både mätta sin familjs magar och se till att de äter alla väsentliga näringsämnen via en vegetarisk kost. En ensamstående mamma kan byta ut köttbullarna till vegobullar, men problemet blir att hon då också behöver komplettera med kosttillskott för att familjen ska få i sig alla näringsämnen.
Men miljön då?
Miljömässig hållbarhet är såklart jätteviktig när man producerar animaliska livsmedel. FAO menar att man behöver anpassa produktionssätt efter de lokala förhållandena och lokalisera boskap i miljöer där djuren gynnar naturen. Sverige är ett toppenexempel på detta då vi har mycket mark som inte passar sig för växtodling men där vi kan ha djur som producerar näringsrika livsmedel och tar hand om naturen. Författarna i FAO:s rapport understryker att djuren har förmågan att bidra till viktiga ekosystemtjänster och deras gödsel ger näring till jorden och hjälper till att förbättra markens bördighet om de är lokaliserade på rätt plats.
Arbetet framåt
Utmaningarna framåt för produktionen av animaliska livsmedel på global nivå innefattar framförallt att minska mängden resurser som används och minska föroreningar (till exempel ammoniak, nitrat och fosfat, som kommer ut i mark och vatten och skapar övergödning) för att istället se till att skapa en cirkulär matproduktion. Andra utmaningar är utsläpp av växthusgaser, djurens välbefinnande samt livsmedelsburna sjukdomar. På de punkterna har Sverige kommit längre än andra länder i många fall, men ur ett globalt perspektiv finns det mer jobb att göra.
Samtidigt kan näringsrekommendationer inte bara vara miljömässigt hållbara utan behöver också beakta den socioekonomiskt hållbarheten, annars är det människor som försöker få pengarna att räcka varje månad och samtidigt mätta sina barns magar som kommer att fara illa och kostrekommendationerna blir endast relevanta för mer resursstarka personer.
