Hur ska kommande kostråd se ut?

Hur ska kommande kostråd se ut? Det här är vad Svenskt Kött önskar att man tar i beaktande när de ska tas fram.
Hur ska kommande kostråd se ut?

I juni släpptes de nya nordiska näringsrekommendationerna och nu fortsätter arbetet för att omvandla dem till kostråd i Sverige. Den stora frågan nu är – hur ska kommande kostråd se ut?

När den slutgiltiga versionen av näringsrekommendationerna (NNR2023) släpptes i juni 2023 så uppmärksammades det av många medier i både tidningar och radio, vilket du kanske noterade. Vad händer nu? Nu ska varje land själva bestämma hur man ska gå vidare. I Sverige är det Livsmedelsverket som ansvarar för näringsrekommendationer och kostråd. Tidigare har Livsmedelsverket valt att acceptera NNR som de officiella näringsrekommendationerna i Sverige, och sen tagit fram kostråd baserat på vilken näring som rekommenderas.

I år har Livsmedelsverket fått ett tilläggsuppdrag från regeringen som säger att Livsmedelsverket utöver näring och folkhälsa också ska beakta hur kostråden påverkar målet om ökad livsmedelsproduktionen i Sverige, vilka livsmedel som det i Sverige finns goda naturgivna förutsättningar att producera och vår försörjningsförmåga vid kris. Något man tidigare inte tagit hänsyn till. För oss som arbetar med livsmedel känns det självklart att rekommendationer för konsumtion av livsmedel som beaktar hållbarhet också måste hänga ihop med ett ansvar för hur livsmedlet producerats. Vi på Svenskt Kött välkomnar att flera aspekter vägs in och att myndigheter med olika ansvarsområden i livsmedelskedjan, som Jordbruksverket och Livsmedelsverket, samarbetar.

Varför bryr sig Svenskt Kött om näringsrekommendationer och kostråd?

Under processen med att uppdatera NNR har intressenter fått lämna remissvar på de olika delarna av NNR, vilket Svenskt Kött, Jordbruksverket, KSLA, LRF och många andra gjort. Åsikterna har varit många och åsikterna från många jordbruksnära organisationer liknar varandra. Eftersom NNR används som underlag till kostråden för allmänheten och ligger till grund för den mat som kommer serveras inom skola, vård och omsorg i Sverige så tycker vi på Svenskt Kött att det är jätteviktigt att råden baseras på korrekt fakta. Där man också tar hänsyn till helheten och inte bara utvalda parametrar.

Axplock av remissvar som även vi på Svenskt Kött håller med om:

  • Man missar att framhäva köttet och andra animaliers betydelse som näringstäta livsmedel.
  • Klimat är det största fokuset i rapporten och andra miljöparametrar väger inte alls lika tungt.
  • Man missar djurens bidrag till ekosystemtjänster som ökad biologisk mångfald och inlagring av kol i markerna.
  • Man missar djurens del i kretsloppet och den cirkulära matproduktionen.
  • Man missar att djurens foder ofta odlas på mark där det inte går att odla mat för humankonsumtion. Flera djurslag äter även restprodukter från livsmedelsindustrin och grödor som inte klarar kvalitetskrav för humankonsumtion.
  • Det är otydligt hur de redovisade miljöeffekterna har tagits fram.
  • Rapporten borde refererat till nyare källor för vissa redovisade miljöeffekter.
  • Om rekommendationerna införs i sin helhet kommer de leda till ökad import av livsmedel.

Hur ska kommande kostråd se ut?

Vi ser nu fram emot att följa Livsmedelsverkets arbete med att ta fram nya kostråd. Där de nya kostråden baseras på NNR, remissyttranden från olika instanser och regeringens tilläggsuppdrag.  Det här är vad vi önskar av kommande kostråd.

Näring:

Att kommande kostråd lyfter värdet av att äta kött. Livsmedelsverket och NNR anger inte att man ska sluta med köttet men däremot minska det. Här är det viktigt att kostråden lyfter köttet som näringsrikt livsmedel och lyfter värdet av att äta kött, om än i en viss mängd.

Att kommande kostråd säkerställer tillräckligt intag av näringsämnen. Säkerställ att kostråden som ges ger ett tillräckligt intag av näringsämnen som B12 och järn. Ta hänsyn till att upptaget av järn varierar mellan olika livsmedel och att behovet mellan olika målgrupper varierar.

Hållbarhet:

Att kommande kostråd baseras på gedigna analyser som beskrivs i regeringens tilläggsuppdrag. Vi välkomnar regeringens tilläggsuppdrag. Vi hoppas att Livsmedelsverkets uppdrag att analysera de miljömässiga hållbarhetsaspekterna kommer visa på komplexiteten i att väga in miljömässig hållbarhet i kostråden och att en sådan integrering kräver ett djupare, mer nationellt och mer omfattande underlag innan kostråd kan utformas. Vi hoppas även se att Livsmedelsverket lyfter fler delar av miljöpåverkan. Miljö är mer än klimat.

Att kommande kostråd beaktar skillnaderna mellan svenska och importerade livsmedel. En stor del av spannmål, gryn, rotfrukter och mejeriprodukter som vi konsumerar i Sverige kommer från Sverige. Frukt, grönsaker, nötter och fröer har vi däremot en stor import av. Om kostråden kommer att integrera miljöperspektivet behöver miljöpåverkan från både svenska livsmedel och importerade livsmedel beaktas. Därtill bör skillnader noteras.

Att kommande kostråd beaktar fler delar av livsmedelskedjan än bara konsumtion. Lyft blicken och se helheten. Hållbarhet kan inte stanna vid konsumtionsled utan behöver också involvera produktionsförutsättningarna. Se sambandet mellan produktion, konsumtion, beredskap, miljömässig hållbarhet (alla parametrar) och god hälsa.

Att kommande kostråd rekommenderar svenska livsmedel som skapar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i Sverige. Socialt i form av försörjningstrygghet, bra djurskydd, öppna landskap och en levande landsbygd. Ekonomiskt i form av arbetstillfällen, aktiva företag och skatteintäkter. Miljömässigt i form av låg kemikalieanvändning, ökad biologisk mångfald, bra vattentillgång och hög resurseffektivitet.

Vi ser fram emot att följa processen mot de nya kostråden och finns till hands med vår expertis om svensk köttproduktion. Välkommen att kontakta oss.

Nordiska näringsrekommendationer (NNR):
Rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen som vi bör äta för att må bra. Exempelvis hur mycket fett, protein, vitamin B12, järn eller zink vi bör äta. En uppdaterad version av NNR presenterades i juni 2023 och ger för första gången rekommendationer för hur mycket av olika livsmedel vi bör äta med hänsyn till både hälsa och miljö. Rekommendationerna tas fram och uppdateras av Nordiska ministerrådet, ett samarbete mellan de nordiska länderna. Länderna bestämmer sen nationellt vilka rekommendationer som ska gälla i det egna landet. I Sverige är Livsmedelsverket ansvarig myndighet.

Kostråd:
Råd för vilka matvanor vi bör ha och vilka livsmedel vi bör äta för att må bra. Livsmedelsverket ansvarar för att ta fram och uppdatera kostråden i Sverige. Uppdateringen baseras på NNR2023 och tilläggsuppdrag från regeringen. Livsmedelsverket förväntas presentera nya kostråd under år 2024.

Svenskt Kötts tidigare artiklar om NNR

» Kött behövs för hållbara näringsrekommendationer enligt FAO

» Är kött bra för oss och för Sverige?

» Ska kött finnas med i våra framtida kostråd?

Vill du läsa mer och se vilken fakta vi refererar till?

» Här är alla rapporter och alla remissvar inom NNR2023 officiellt publicerade

» Här kan du läsa Svenskt Kötts senaste remissvar (pdf)

Aktuellt

Hur tillagar man kött?

Hur tillagar man kött?

Måste man torka av köttet? Varför ska man bryna grytbitar och när är bäst att krydda köttet? Här är svaren på de vanligaste frågorna om hur man tillagar kött.

Var kommer maten ifrån?

Var kommer maten ifrån?

Att ha mat på bordet är något vi i Sverige ofta tar för givet. Men var kommer maten ifrån och vilka ansträngningar ligger bakom produktionen?

Serverar din kommun svensk mat?

Serverar din kommun svensk mat?

Många av oss tänker på att köpa hem svensk mat i största möjliga mån, men hur är det i de offentliga måltiderna? Serverar din kommun svensk mat?

Rulla till toppen