Mat och klimat är en het fråga som diskuteras flitigt. Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Samtidigt säger den svenska regeringen, genom Livsmedelsstrategin, att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka. Men går det verkligen ihop? Varför ska man öka svensk livsmedelsproduktion när det riskerar att ge ökade utsläpp? Och vilket ansvar har livsmedelsproduktionen i klimatarbetet?
Sveriges klimatmål är att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Hur kan vi då ha mål om att öka produktionen av livsmedel, då all produktion och konsumtion bidrar till utsläpp?
När världsbefolkningen ökar behöver också livsmedelsproduktionen öka
Med en ökad världsbefolkning kommer även behovet av livsmedel öka. Därför kommer vi behöva tolerera en viss ökning av utsläpp från livsmedelsproduktionen.
I en ny rapport från Jordbruksverket konstateras att Sverige skulle kunna minska sin livsmedelsproduktion här och nu och därmed komma närmre nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Men maten vi äter behöver produceras någonstans. Slutar vi producera mat i Sverige betyder det att produktionen skulle ske i andra länder och vi skulle öka vår import av livsmedel. Det kanske ser bra ut på vår nationella utsläppsredovisning 2045, men de globala utsläppen skulle faktiskt bli sämre. Vår svenska livsmedelsproduktion har så pass låga klimatutsläpp i ett globalt perspektiv att en ökad produktion faktiskt skulle vara förenligt med de globala klimatmålen, menar Jordbruksverket i sin rapport.
Det svenska lantbruket följer en av världens mest ambitiösa djurskyddslagar, är miljömässigt bland de mest hållbara i världen och arbetar samtidigt aktivt för minskad miljö- och klimatpåverkan. Det svenska lantbruket bidrar även till social och ekonomisk hållbarhet genom arbetstillfällen, levande landsbygd och försörjningstrygghet. Våra svenska bönder är med andra ord jätteduktiga på det de gör och borde producera mer mat. Med det ökade behovet av livsmedel är det alltså viktigt att redan nu satsa på en ökad svensk hållbar livsmedelsproduktion för att se till att kunna mätta många magar i framtiden.
Enligt Jordbruksverket är en ökning av klimatutsläpp oundviklig
Utsläppen från livsmedelsproduktionen kommer sannolikt öka om livsmedelsproduktionen ökar, enligt rapporten. Det är därför framför allt andra sektorer i samhället som behöver ta större ansvar för omställningen så att Sverige når klimatmålen. Betyder det att livsmedelsproduktionen inte behöver göra någonting alls? Nej, så klart inte. Livsmedelsproduktionen behöver liksom andra sektorer också ta ansvar och minska sina utsläpp, men en ökning av klimatutsläpp är oundviklig som läget ser ut idag, enligt Jordbruksverkets nya rapport.
I Jordbruksverkets rapport pekas ett antal andra åtgärder för minskade klimatutsläpp ut där en ökad svensk livsmedelsproduktion är möjlig:
- Ökad resurseffektivitet. Högre avkastning och effektivare användning av insatsvaror kan redan idag minska utsläppen per producerad enhet.
- Om vi använder bästa möjliga teknik och produktionen är hållbarhetsmässigt i topp vid en global jämförelse bör en ökad svensk andel av världsmarknaden ses som förenligt med klimatmålet.
- Fasa ut fossila bränslen genom ökad produktion och användning av förnybar energi samt bidra till en växande bioekonomi.
- Förbättrad markvård och ökade kolsänkor är viktigt dels för att behålla bördigheten i svensk jordbruksmark och dels för att en ökad kolhalt i åkermarken, vilket kan bidra till det svenska klimatmålet.
