Svensk livsmedelsproduktion är viktig i Europa

Svensk livsmedelsproduktion är viktig i Europa

Efter flera år av ostadiga somrar har vädret denna vår och sommar äntligen varit gynnsamt för grödorna. Årets skörd av spannmål i Sverige väntas därför bli normal, men med variationer inom landet. Även skörden av vall (gräs och klöver) har varit bra och det finns gott om bra halm. Men i Europa är läget ett annat. Varmt väder och torka i södra Europa har drabbat skördarna hårt och prognosen för exempelvis Frankrike är att veteskördarna förväntas minska med 25 procent jämfört med ett normalår. I Tyskland är det istället regnet som är problemet och även här förväntas betydligt minskade skördar. Att svensk livsmedelsproduktion är viktig i Europa råder det inga tvivel om.

Förändringar i jordbrukets produktivitet år 2080 till följd av klimatförändringar

Har du sett skördetröskan ute på åkern? Eller traktor och vagn på vägen? Det är nu som spannmålen på åkrarna skördas! Årets spannmålsskörd i Sverige väntas bli normal, men med variationer inom landet. Även skörden av vall (gräs och klöver) har varit bra och det finns gott om bra halm. Men i Europa är läget ett annat. Varmt väder och torka i södra Europa och regn i centrala delarna av Europa leder till sämre skördar. Värmen i södra Europa får spanska och franska turister att åka till Sverige på coolcation, alltså att ha semester i ett svalare klimat, men även grödorna som odlas på åkern uppskattar de något svalare temperaturerna. Svensk livsmedelsproduktion spelar en allt större roll ur ett europeiskt perspektiv.

25 procent högre skörd

Jordbruksverket uppskattar att årets skörd motsvarar genomsnittet för de senaste 5 åren. Ett normalår som behövs för att lantbruken ska hinna återhämta sig lite från föregående år. Årets skördeprognos innebär en 25 procent större skörd än förra året. För många är det nog lätt att glömma att det var lite kallt förra sommaren och blött förra hösten, men för många lantbrukare satte det spår. Torka, kyla och regn vid fel tidpunkter för växten ledde till dåliga skördar och sämre kvalité på spannmålen som i sin tur grävde stora hål i plånboken. I år ser det på de flesta håll mycket bättre ut.

Årets skörd ger mer än spannmål

Bra växtodlingsväder med lite lagom värme och regn om vartannat har gett förutsättningar för spannmålen att växa bra. Förutom att det skördas större mängder så blir också kvalitén bättre. Det gör att kvarnarnas silos kan fyllas på med vete till brödbakning och det kan levereras korn till malt som sedan blir öl. Förutom höga skördar som kan bli mat så har årets säsong också gett förutsättningar för bra halm. Själva spannmålskärnan av vete, korn, råg eller havre är bara en liten del av själva grödan. Halmen, alltså strået som spannmålskärnorna sitter på, utgör en stor del av växten och kan användas både som foder och som strö till djuren att ligga på. Utöver spannmål odlas det också mycket vall (gräs och klöver) på svenska åkrar. Skörden av vall ser också bra ut och lagren inför vintern lika så.

Torka i södra Europa

Samtidigt som vi har ett ”normalår” i Sverige ser det sämre ut i andra delar av Europa. I Frankrike rapporteras det om lägre skördar främst på grund av för mycket regn och på italienska Sicilien har många jordbrukare inte fått någon skörd alls på grund av torka, rapporterar ATL. Lantbrukarna från både Frankrike och Sicilien som intervjuas nämner klimatförändringarna som orsaken till det förändrade vädret. Ett förändrat väder där det generellt spås bli varmare och torrare i södra Europa. Det gör inte bara att turister kommer till Sverige på coolcation, utan Sverige tros också bli en allt viktigare plats för livsmedelsproduktion när odlingsförutsättningarna förändras i världen. Vädret för växtodling spås bli sämre i södra Europa, men bättre i Norden. Det är alltså viktigt att fortsätta satsa på svensk livsmedelsproduktion.

Aktuellt

Grillad fläskkarré

Kopplingen mellan rött kött och diabetes

Den senaste tiden har det diskuterats i media kring kopplingen mellan att äta rött kött och utveckla diabetes typ 2. Detta till följd av nya vetenskapliga artiklar på temat.

Rulla till toppen