Vad betyder märkningarna på köttet?
För dig som vill göra ett aktivt val för god djuromsorg, minskad klimatpåverkan, särskilt gynna biologisk mångfald eller det svenska jordbruket finns särskilda uppfödningsformer med egna märken. Men vad betyder märkningarna på köttet?
Det finns många olika sätt att föda upp djur på, både här i Sverige och utomlands. Det ger dig som konsument en rad olika val av certifieringar och märkningar av kött. Vad ska man tänka på och kolla efter? Och vad är viktiga val för dig?
Svenskt kött ger många mervärden
Märket Kött från Sverige betyder att djuret är fött, uppfött och slaktat i Sverige, och att produkten är förädlad, förpackad och kontrollerad här. Märket används alltså på kött och charkuterier som produceras i Sverige enligt svensk djurskyddslag, som är en av de mest ambitiösa i världen.
Svensk djurskyddslag skiljer sig på en rad punkter jämfört med EUs lagstiftning. Exempelvis tillåts max 8 timmar transport till slakteriet I Sverige. I övriga EU får det ta upp till 14 timmar med upp till ytterligare 14 timmar om djuren får en timmes vila för att vattnas. Det innebär upp till 28 timmars transport! I Sverige är det också helt förbjudet att avliva ett djur som inte är medvetslöst och detta görs genom att söva ned djuren. Det finns inga undantag där detta inte efterföljs i Sverige. Observera att WWF i sin Köttguide ger rött ljus till importerat kött!
Vad betyder den lilla ovalen?
På alla förpackningar med animaliska livsmedel med ursprung ifrån EU finns det en liten oval som innehåller en landsbeteckning som visar vart produkten är framtagen. Exempelvis SE för Sverige eller DK för Danmark. Siffran i ovalen visar vilken anläggning som har bearbetat eller förpackat livsmedlet. Märket visar alltså var varan är tillverkad, men visar inte var djuret har fötts upp och slaktas. Man kan därmed inte vara säker på att köttet i förpackningen är svenskt bara genom att titta på denna betäckning i ovalen.
Svenskt Sigill ger helhetstänk kring hållbarhet
Svenskt Sigill finns enbart på svenska produkter och är en märkning som innebär att bonden följer regler som på några områden går utöver svensk djurskyddslag. Här tar man ett helhetsgrepp på hållbar utveckling – klimat, biologisk mångfald, vattenanvändning och djuromsorg med mera.
För att få använda märkningen Svenskt Sigill ska djuruppfödningen certifieras enligt Sigill Kvalitetssystem och kontrolleras via oberoende kontroller vartannat år. Utöver Sigill-märkningen finns också certifieringar som adresserar två av våra viktigaste hållbarhetsfrågor; klimat och biologisk mångfald.
Svenskt Sigill Klimatcertifierad är märkningen som innebär att bondens verksamhet dessutom har gjort åtgärder för att minska sin klimatpåverkan ytterligare. Klimatsmartare djurhållning helt enkelt som inte får ske på bekostad av djurens välbefinnande.
Svenskt Sigills naturbeteskött kommer från nötdjur och får som under betessäsongen betar i ängs- och hagmarker med extra höga naturvärden – så kallade naturbetesmarker. Djur som betar naturbetesmarker bidrar starkt till den biologiska mångfalden i Sverige genom att ängar och hagar hålls öppna, vilket många arter är beroende av. Naturbetesmarkens artrikedom gör den till en av de absolut viktigaste markerna för att säkerställa den biologiska mångfalden i Sverige.
Kött som bär märket Svenskt Sigill Naturbeteskött är kontrollerat av en oberoende revisor, vilket innebär att du kan känna dig trygg med att det kött du äter kommer från ett djur som betat på riktigt naturbete. Enligt WWF:s Köttguide får köttet märkt med Svenskt Sigill Naturbeteskött grönt ljus, eftersom det bidrar till den biologiska mångfalden!
Naturkött är inte samma sak som naturbeteskött!
Naturbeteskött ska inte blandas ihop med Naturkött vilket är ett varumärke som säljer importerat nötkött från Sydamerika och lammkött från och Nya Zeeland. I dessa länder är djurskyddskraven betydligt lägre än i Sverige.
WWF ger det här nötköttet Rött ljus = varning i sin Köttguide med anledningen av att expansion av betesmark i Sydamerika är ett av de allvarligaste hoten mot den biologiska mångfalden globalt.
Ansvarstagandet för djuren ligger främst på bonden och slakteriet. Men som konsument kan man ta sin del av ansvaret och välja kött som man vet är producerat på ett hållbart vis. Ofta är det svenska köttet dyrare, med det är det av en anledning eftersom det är stora skillnader mellan djuromsorgen och hållbarhetsarbetet i Sverige och andra länder. Det handlar om respekt för djurens behov och vår gemensamma miljö och natur.
